Forskning från SLU, Karlstads universitet och miljöpsykologiska studier visar att fritidshuset har blivit mycket mer än en plats för semester. Det är en fristad för återhämtning, mental balans och kontroll i en annars stressig vardag. Under pandemin ökade efterfrågan explosionsartat, och drivkrafterna förändrades – från tillfällig avkoppling till långsiktig trygghet. Många upplevde en ny känsla av frihet när de kunde arbeta på distans från stugan, samtidigt som de fick närhet till naturen och utrymme för reflektion. Redan efter tre dagars vistelse i naturnära fritidshusmiljö har forskare visat att stressnivåerna, mätt genom kortisol, minskar signifikant. För många har fritidshuset blivit ett psykologiskt verktyg för att återta kontroll över sin tid och sitt fokus, inte minst i ett digitaliserat samhälle där vardagen ofta präglas av uppkoppling och krav.
Energianvändning och klimatpåverkan från vinterbonade fritidshus
Medan fritidshuset tidigare var ett sparsamt använt sommarboende, har allt fler valt att vinterbona sina stugor. Detta har lett till en tydlig ökning av energiförbrukningen. Energimyndigheten har visat att fritidshus numera utgör en växande del av småhusens totala elbehov, särskilt eftersom många saknar effektiv isolering och använder direktverkande el. Även vedeldning är vanlig – vilket i sin tur påverkar både klimat och luftkvalitet, enligt Naturvårdsverket. För att minska påverkan rekommenderar forskningen installation av solceller, luftvärmepumpar och modern isolering. Samtidigt har FOI och MSB lyft fritidshusens roll i krisberedskap – där tillgång till eloberoende uppvärmning, brunnsvatten och lagring av förnödenheter gör stugan till en viktig resurs vid samhällsstörningar, särskilt i ett säkerhetspolitiskt förändrat läge efter Sveriges inträde i Nato.
Fritidshusens påverkan på kommunal infrastruktur och miljö
Kommuner runt om i landet står inför nya utmaningar kopplat till fritidshusens utveckling. Boverket, SGI och Svenskt Vatten har tillsammans pekat på att många fritidshusområden saknar tillräcklig VA-infrastruktur. I områden med tät bebyggelse, närhet till sjöar eller på öar kan detta leda till övergödning, bakteriespridning och påverkan på dricksvatten. Vissa kommuner har tvingats införa tvångsanslutningar till kommunalt vatten och avlopp för att skydda både människor och natur. Samtidigt har flera kommuner börjat ändra detaljplaner för att tillåta permanentboende i tidigare fritidshusområden. Detta sker särskilt i kommuner med åldrande befolkning och bostadsbrist, som ser en möjlighet att attrahera inflyttning. Den ökade belastningen ställer dock krav på vägar, sophantering, skolskjutsar och räddningstjänst – något som ännu inte alla kommuner är rustade för.
Ekonomisk utveckling och social snedfördelning
Enligt Lantmäteriet och SCB har priserna på fritidshus ökat kraftigt, särskilt i attraktiva lägen som skärgårdar, fjällområden och sjönära tomter. I vissa regioner har priserna fördubblats på ett decennium. Denna utveckling gör att många unga och låginkomsttagare inte har råd att köpa fritidshus, medan välbärgade stadsbor driver upp priserna i glesbygden. Forskare från Malmö universitet menar att detta förstärker bostadssegregationen, då resurser koncentreras till redan starka grupper. Samtidigt ökar intresset för fritidshus bland yngre vuxna, som genom arv, delägarskap eller köp av mindre objekt tar sig in på marknaden. Skatteverket har också visat att uthyrningen av fritidshus blivit en viktig inkomstkälla – över 80 000 svenskar deklarerade uthyrningsinkomster 2023, ofta via plattformar som Airbnb. Med dagens skatteregler är intäkter upp till 40 000 kr per år skattefria, vilket har bidragit till att uthyrning blivit ett allt vanligare sätt att finansiera fritidshusägande.
Biologisk mångfald, kulturmiljö och identitet
Naturvårdsverket, Göteborgs universitet och Chalmers har visat att fritidshus påverkar både natur och kultur. Närhet till vatten är starkt efterfrågat – men strandnära bebyggelse, bryggor, båtar och gräsmattor påverkar känsliga livsmiljöer negativt. Vissa arter – som gölgroda, strandpadda, snok och flera sjöfåglar – trängs undan. Detta har lett till att vissa kommuner börjat införa strandskyddszoner med utökade restriktioner. Samtidigt finns ett växande intresse för att bevara äldre fritidshusområden från 1940–1970-talet. Chalmers har identifierat tusentals byggnader som speglar folkhemstidens arkitektur, med enkla material och naturnära placering. Dessa hus ses som kulturmiljöer värda att skydda. På ett mer personligt plan har fritidshuset blivit en del av individens identitet, enligt etnologisk forskning från Lund. Stugan representerar frihet, enkelhet, nostalgi och kontroll – ett livsprojekt som ofta sträcker sig över generationer och fungerar som kontrast till ett snabbt och digitaliserat samhälle.