Svensk forskning slår fast att den svenska kronan är undervärderad ur flera ekonomiska perspektiv – realt, historiskt och i jämförelse med fundamentala faktorer. Kronans utveckling har blivit ett forskningsfält i sig, med fokus på pass-through-effekter, global osäkerhet, penningpolitik, exportkonsekvenser och inflationstryck. Studier från bland annat Riksbanken, Swedbank, Lunds universitet, Nordea och SEB visar att valutans rörelser har stor och ibland oväntat snabb påverkan på svensk ekonomi.
Den svenska kronans reala försvagning – ett unikt industriellandsmönster
Riksbankens långtidsstudier visar att realväxelkursen för kronan – alltså justerad för inflation – har försvagats trendmässigt sedan 1970-talet, vilket inte har setts i andra jämförbara industriländer. Orsakerna anges vara långsammare produktivitetsutveckling, försämrade bytesförhållanden samt relativt låga löneökningar i Sverige. Samtidigt har nominella växelkursen, som inte justeras för inflation, varit mer stabil på lång sikt.
Kronan kraftigt undervärderad enligt flera modeller
Enligt både IMF och SEB är kronan undervärderad med 10–15 % i real effekt, vilket innebär att den borde vara starkare utifrån grundläggande faktorer som bytesbalans, ränteskillnader och inflationsmål. Den svenska kronan har också varit en av de svagaste valutorna inom G10 det senaste decenniet, trots stabil ekonomi och låg statsskuld.
Svag svensk krona gynnar export – men ökar importpriser och inflation
Flera rapporter understryker att en försvagad krona gynnar exportföretag genom billigare prisnivåer internationellt, men samtidigt ökar kostnader för importerade varor – särskilt energi och livsmedel. Detta driver upp inflationen och gör det svårare för Riksbanken att nå sitt inflationsmål.
Inflationseffekten: pass-through slår snabbare än väntat
Forskning från både Riksbanken och Swedbank visar att växelkursens påverkan på inflationen – så kallad pass-through-effekt – har blivit både större och snabbare under de senaste åren. Under höginflation slår växelkursändringar igenom med upp till 17 % inom ett år, vilket är betydligt mer än under låg inflation där effekten ligger kring 6–7 %.
Den svenska kronan och global osäkerhet – finansmarknaden reagerar direkt
Kronan tenderar att försvagas i tider av global oro, eftersom den anses vara en ”riskvaluta”. I oroliga tider flyttar kapital till säkrare tillgångar som USD och CHF. Forskning från FOI och Riksbanken visar att geopolitik och säkerhetslägen snabbt påverkar SEK i kapitalflöden, särskilt när svenska aktörer har höga skulder i utländsk valuta.
Penningpolitikens roll: låg ränta försvagade kronan 2014–2020
Riksbanken var först i världen med att införa negativ styrränta och expansiv penningpolitik. Studier av bland andra Bacchetta och Chikhani visar att dessa åtgärder bidrog till att kronan försvagades långt mer än vad fundamentala variabler motiverade. Dessutom har Riksbankens kommunikation haft en psykologisk påverkan på marknadsförväntningar, vilket förstärkt rörelsen.
Kronan mot euron och dollarn – olika effekter på priser
Nyare forskning från Riksbanken 2024 visar att kronans svängningar mot dollarn ger mindre utslag på konsumentpriser jämfört med svängningar mot euron. En förklaring är att kronförsvagning mot USD ofta sker i samband med låg global efterfrågan, vilket motverkar prishöjningar.
Snabb pass-through efter chocker – bekräftat av svensk VAR-forskning
Studier från Lunds universitet baserade på bayesiansk VAR-modellering visar att valutakurschocker får ett snabbt genomslag i KPI och importpriser – effekten märks ofta inom tre månader. Detta har ökat efter pandemin och förstärkts av ökad global osäkerhet.
Den svenska kronan och industrin – dubbla effekter
Handelsbankens analys varnar för att den senaste tidens förstärkning av kronan kan skada svensk exportindustri. Företag som haft marginalfördelar med en svag krona riskerar nu minskad lönsamhet. Valutasäkring nämns som ett viktigt verktyg, särskilt för exportörer mot eurozonen.
Historik: den svenska kronans väg från guld till flytande växelkurs
Kronan infördes 1873 och var från början kopplad till guldstandarden via den Skandinaviska myntunionen. Efter flera systemskiften gick Sverige 1992 över till flytande växelkurs efter valutaattacker. Sedan dess har kronans värde bestämts av marknaden, vilket gett stora svängningar.
Framtidsprognoser för den svenska kronan: svag men på väg upp?
Nordea och SEB förutspår att kronan kommer stärkas något mot euron fram till slutet av 2026, delvis tack vare stigande svenska räntor, stark offentlig ekonomi och minskat handelsunderskott. Det råder dock stor osäkerhet, särskilt kopplat till geopolitik och global riskaptit.
Den svenska kronan som forskningsfält
Svensk forskning om kronan har blivit mer avancerad, med allt från makromodeller, marknadspsykologi och valutaflödesanalys till mikrosimuleringsstudier och inflationsöverföring. Resultaten påverkar såväl penningpolitik som företagsstrategier och hushållens köpkraft. Kronan är inte bara en valuta – den är ett direkt verktyg för att förstå hela Sveriges ekonomiska tillstånd.