Svensk forskning inom cirkulär ekonomi utvecklar just nu nya affärsmodeller, styrmedel och teknologier som ska minska avfall, maximera resurshushållning och bidra till klimatomställningen. Universitet som Lund, Linköping och Chalmers samarbetar med myndigheter och näringsliv genom RISE, IVL och Regeringens delegation för cirkulär ekonomi. Forskningen fokuserar särskilt på bygg- och textilsektorn, plast, elektronik och livsmedel. Resultaten visar att omställningen inte bara är möjlig utan också nödvändig för att möta Sveriges klimatmål, minska importberoende och skapa nya jobb inom återbruk och reparation.
Vad är cirkulär ekonomi?
Cirkulär ekonomi är ett system där produkter, material och resurser cirkulerar i kretslopp så länge som möjligt. Till skillnad från den traditionella linjära modellen – “ta, tillverka, släng” – syftar cirkulär ekonomi till att designa bort avfall redan från början. Istället för att producera nytt hela tiden, återanvänds, repareras, delas, uppgraderas och återvinns resurser i flera cykler.
De tre grundprinciperna är:
- Eliminera avfall och föroreningar
- Hålla produkter och material i användning
- Återskapa naturliga system
Cirkulär ekonomi gäller inte bara miljö utan även ekonomi – det handlar om att maximera värdet av varje resurs under så lång tid som möjligt.
Cirkulär ekonomi betyder mer än återvinning
Många förväxlar cirkulär ekonomi med återvinning, men det är mycket mer än så. Återvinning är sista steget i ett cirkulärt system – det viktigaste är att förlänga livslängden och minska behovet av nya råvaror. Det innebär att designa produkter så att de är lätta att laga, uppgradera eller återmontera, samt att skapa incitament för konsumenter att hyra eller dela istället för att köpa nytt.
Exempel: En mobiltelefon i ett cirkulärt system är byggd för att lätt kunna plockas isär, ha modulära delar och tillgång till reservdelar – och kunden hyr telefonen istället för att äga den.
Svensk forskning i praktiken – institutioner och projekt
- Lund universitet har flera projekt inom plast, elektronik och hållbar konsumtion. Forskare som Jessika Richter analyserar policyer och styrmedel som underlättar cirkulär omställning.
- Linköpings universitet har bidragit till utformningen av världens första ISO-standarder för cirkulär ekonomi, med målet att vägleda företag mot konkreta och mätbara resultat.
- Chalmers tekniska högskola utvecklar tekniker för cirkulär ekonomi inom bygg och verkstadsindustrin.
- IVL Svenska Miljöinstitutet studerar hur hushållsbeteenden påverkar återbruk och hur man bäst utformar logistik för materialflöden.
- RISE leder flera praktiska projekt inom cirkulär upphandling, återvinning av textil och industriell symbios.
- Regeringens delegation för cirkulär ekonomi samordnar policyutveckling och föreslår strategier för nationell omställning.
Cirkulär ekonomi exempel – konkreta exempel från Sverige
1. Houdini Sportswear (kläder)
Säljer, hyr ut och återvinner sina plagg. Kunder kan lämna in trasiga kläder för reparation eller återvinning. Fibrer tas tillvara i nya produkter.
2. Returhuset i Borås
Här renoveras gamla möbler, cyklar, elektronik och kläder för att säljas vidare. Projektet drivs av kommunen och bidrar till både miljönytta och sysselsättning.
3. Go Cirkulär (Malmö)
Använder kaffesump från kaféer för att tillverka naturlig hudvård. Verksamheten bygger på restflöden från andra branscher.
4. Cirkulära byggprojekt
Svenska byggaktörer som Skanska och White Arkitekter deltar i projekt där man återanvänder rivningsmaterial, skapar digitala materialbanker och designar byggnader för demontering.
5. Returpack (Pantamera)
Det svenska pantsystemet är ett av världens mest effektiva – 2,4 miljarder burkar och flaskor återvinns varje år. Aluminium som återvinns sparar upp till 95 % energi jämfört med nyproduktion.
6. Loop Rocks
En digital plattform för återanvändning av schaktmassor och byggmaterial mellan olika byggarbetsplatser – minskar behovet av transporter och deponi.
Intressant fakta om cirkulär ekonomi
- Enligt Ellen MacArthur Foundation kan cirkulär ekonomi minska växthusgasutsläpp globalt med 39 % – framför allt inom stål, cement, plast och livsmedel.
- EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi (2020) har blivit en katalysator även för svensk lagstiftning och styrmedel.
- Svenska Naturvårdsverket har bedömt att en cirkulär ekonomi kan ge nettoökning av jobb – särskilt inom reparation, service och återbruk.
- I Sverige genereras varje år över 140 miljoner ton avfall – mycket av detta är outnyttjade resurser som skulle kunna cirkuleras.
Cirkulär ekonomi är en växande forsknings- och innovationsfråga i Sverige. Genom att tänka om hur vi designar, använder och återför produkter i kretslopp kan vi skapa ett resurssnålt, klimatvänligt och ekonomiskt hållbart samhälle.