Flera svenska forskningsstudier visar att miljöbalkens tillämpning ibland misslyckas med att ta tillvara vetenskaplig kunskap vid miljöprövningar. Framför allt i ärenden som rör kemikalier, vattenpåverkan och tillstånd till miljöfarliga verksamheter har forskare identifierat att beslut ofta grundas mer på socioekonomiska faktorer än på objektiv miljöriskanalys. Detta riskerar att underminera balkens syfte: att främja hållbar utveckling där nuvarande och kommande generationer garanteras en god miljö.
Miljöbalken och ekologisk kompensation – forskning avslöjar etiska konflikter
Naturvårdsverket finansierade mellan 2018 och 2021 sju större forskningsprojekt om ekologisk kompensation, vilket är ett krav i miljöbalken vid ingrepp i naturmiljöer. Forskningen, sammanställd i en syntesrapport 2023, visar att kompensationen sällan blir likvärdig. Exempelvis ersätts ofta våtmark med annan marktyp, vilket går emot balkens princip om likvärdigt skydd. Dessutom identifierades en etisk konflikt: exploatering möjliggörs i känsliga områden med löftet om framtida ”reparation”, trots stor osäkerhet i återställandets effekt.
Kumulativa miljöeffekter hanteras bristfälligt enligt miljöbalken – ny metodik testas
En av de tydligaste bristerna i dagens miljöprövning är att kumulativa effekter ofta förbises, trots att miljöbalken kräver helhetsbedömningar. Forskning finansierad av Naturvårdsverket (2022–2025) fokuserar nu på att utveckla praktiska analysverktyg för att identifiera samlade effekter från exempelvis näringsläckage, klimatförändringar och miljögifter. Fokus ligger främst på påverkan i sjöar och hav, där övergödning och försurning kvarstår som stora problem. Trots miljömål är exempelvis över 20 % av Sveriges skogs- och vattenmiljöer fortfarande försurade.
Miljöbalkens samrådsregler ifrågasätts i forskning om demokratiaspekter
Flera forskare har analyserat hur samråd enligt miljöbalken fungerar i praktiken, särskilt vid etablering av vindkraft. Deras slutsats: samrådsförfarandet är ofta yrvaket, formellt och i praktiken utformat för att minimera kritik mot verksamhetsutövaren. Lokalsamhällen upplever ofta att besluten redan är fattade. Miljöbalkens krav på “tidig dialog” uppfylls formellt, men inte materiellt – vilket väcker frågor om miljörättens demokratiska legitimitet.
Miljöbalken inom tillsyn och egenkontroll – kommunernas insatser varierar kraftigt
Forskning visar att kommunala tillsynsmyndigheter tolkar miljöbalken mycket olika. Inspektörer inom miljö- och hälsoskydd använder skiftande rutiner, vilket skapar ett rättsosäkert läge för företag och privatpersoner. Brist på nationell vägledning och vetenskapligt stöd för tillsynsmetodik är ett återkommande tema i forskningen. I synnerhet gäller detta tillsyn av inomhusmiljö i vårdbyggnader, där miljöbalkens begrepp som “olägenhet för människors hälsa” ofta saknar tydliga gränser i praktiken.
Miljöbalken och EU-direktiv – forskning avslöjar konfliktfylld implementering
Miljöbalken ska anpassas till EU-rätten, men forskning visar att detta ofta sker fragmenterat. Exempelvis är implementeringen av EU:s vattendirektiv bristfällig – trots att miljöbalken innehåller ett tydligt försämringsförbud. I praktiken fortsätter miljötillstånd att beviljas till verksamheter som medför negativ påverkan på vattenkvalitet, utan att tillräckliga kompensationsåtgärder krävs. Detta har uppmärksammats både av forskare inom miljörätt och av Riksrevisionen.
Forskning om GMO under miljöbalken – regler bromsar vetenskaplig utveckling
Miljöbalkens särskilda regler för genetiskt modifierade organismer (GMO) har analyserats i svensk forskning. Resultaten visar att tillståndsprocesserna är långsamma, byråkratiska och i vissa fall skapar hinder för innovation inom jordbruk och medicin. Forskare som Sten Stymne och Christina Dixelius har pekat på att miljöbalkens försiktighetsprincip ibland överanvänds i strid med vetenskaplig evidens, vilket i praktiken leder till en form av forskningscensur.
Miljöbalkens tillämpning i bebyggd miljö – ny forskning från vårdmiljöer
Boverket, Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket har samarbetat med forskare för att studera miljöbalkens roll i byggda miljöer, särskilt vårdlokaler. Här används balken som grund för egenkontroll och utvärdering av inomhusmiljön. Forskarna lyfter behovet av mer precis vägledning kring hur begrepp som “olägenhet” och “långsiktig påverkan” ska tolkas vid inspektioner.
Fakta som sticker ut i forskningen om miljöbalken
- Naturvårdsverket har investerat över 33 miljoner kronor i forskning om kumulativa miljöeffekter.
- Forskning visar att många miljömål, trots miljöbalkens ambitioner, inte nås. Exempelvis kvarstår försurningsproblem i över 1/5 av skogs- och vattenmiljöer.
- Vid många miljöprövningar väger socioekonomiska argument tyngre än miljövetenskaplig data, trots miljöbalkens grundparagrafer.
- Samrådsprocesser enligt miljöbalken ses ofta som “ritualer” snarare än genuina dialoger med allmänheten.