Fracking, eller hydraulisk spräckning, har på bara två decennier förvandlat världens energimarknad, framför allt i USA, genom att frigöra enorma mängder naturgas och olja ur tidigare otillgängliga skifferlager. Tekniken har bidragit till ekonomisk tillväxt och minskade koldioxidutsläpp – men till ett högt pris i form av vattenförbrukning, luftföroreningar, jordbävningar och hälsorisker.
Så fungerar fracking – tryck, sand och kemikalier i markens djup
Fracking innebär att man borrar vertikalt och horisontellt ner till skifferberg i jordskorpan och sedan injicerar en vätska under högt tryck för att spräcka berget och släppa ut fossila bränslen. Vätskan består till cirka 90 % av vatten, 9 % sand och 1 % kemikalier. Sanden håller sprickorna öppna så gasen kan strömma upp till ytan, medan kemikalier minskar friktion, dödar bakterier och hindrar korrosion i ledningar.
Det används miljontals liter vatten per borrhål. I vissa områden, som Texas och Colorado, har detta orsakat konflikt mellan frackingföretag och lokal vattenförsörjning.
USA:s gasrevolution – från importland till exportör
USA:s produktion av naturgas har mer än tiodubblats tack vare fracking. I början av 2000-talet importerade USA stora mängder gas – i dag är landet en av världens största exportörer. Enligt vissa analyser har hushållens energikostnader sjunkit med upp till 100 miljarder dollar per år till följd av den ökade tillgången.
Fracking har också förändrat geopolitiken: genom att göra sig mindre beroende av Mellanöstern har USA kunnat omfördela sin utrikespolitik, och Europa har fått en alternativ gaskälla till Ryssland.
Klimatfördelar – men bara på ytan
Naturgas, som till största delen består av metan, släpper ut upp till 50 % mindre koldioxid än kol när den förbränns. Detta har gjort att länder som USA kunnat minska sina växthusgasutsläpp när kolkraftverk ersatts av gaskraftverk.
Men metan är i sig en kraftfull växthusgas, 84 gånger mer potent än koldioxid över 20 års tid. Om metan läcker under produktion eller transport kan fracking i själva verket förvärra klimatkrisen. Vissa studier visar att metanutsläppen kan vara 3,5–12 % högre för skiffergas än för konventionella källor.
Vattenföroreningar – giftiga kemikalier nära dricksvattnet
En av de största orosmolnen kring fracking är risken för att kemikalier, tungmetaller och radioaktiva ämnen tränger ner i grundvattnet. Trots att industrin ofta hävdar att spräckningen sker långt under dricksvattennivåer har läckage skett via otäta borrhål, sprickor i berget eller olyckor vid hantering av spillvatten.
Vissa kemikalier i frackingvätskan är klassade som cancerframkallande eller hormonstörande. Enligt data från USA:s miljömyndighet innehåller omkring 44 % av kemikalierna ämnen med potentiell toxicitet.
Luftföroreningar och buller – smog, diesel och flyktiga gaser
Fracking genererar också luftföroreningar. Dieselmotorer från pumpar och transporter, utsläpp från gasventiler och avdunstning av flyktiga organiska ämnen (VOC) bidrar till ökad ozonbildning, smog och partiklar. Detta kan försämra luftkvaliteten och orsaka astma, lungsjukdomar och hjärtproblem.
Närboende rapporterar ofta huvudvärk, yrsel, sömnproblem och stress till följd av buller från dygnet runt-aktiviteter under borrningsfasen.
Jordbävningar – när marken skakar av avfall
Själva frackningen orsakar i regel bara mikroskopiska rörelser i marken, men den verkliga faran uppstår när det kemikaliefyllda restvattnet pumpas tillbaka ner i underjordiska avfallsbrunnar. Detta har utlöst tusentals små till medelstora jordskalv, särskilt i Oklahoma och Ohio.
Ett skalv i Oklahoma 2016 uppmättes till 5,6 på Richterskalan – tillräckligt för att orsaka skador på byggnader och vägar.
Hälsorisker för barn – koppling till cancer och för tidig födsel
Flera studier har hittat samband mellan närhet till frackinganläggningar och ökad förekomst av sjukdomar. Enligt forskning från Pennsylvania har barn som bor nära frackingplatser en högre risk att utveckla leukemi och andra former av cancer. Ökad risk för astma och för tidiga födslar har också observerats.
Riskerna ökar med antalet brunnar, avståndet till bostäder samt hur mycket luft- och vattenförorening som läcker ut i omgivningen.
Europa bromsar – flera länder har förbjudit fracking
Fracking är mycket omdebatterat i Europa. Länder som Frankrike, Bulgarien, Irland och Tyskland har förbjudit tekniken helt, främst på grund av försiktighetsprincipen och lokal opinion. I Storbritannien infördes först ett tillfälligt moratorium som 2022 övergick i ett permanent förbud.
EU har ställt krav på miljöprövningar, öppenhet kring kemikalier och strikt vattenhantering – men lagstiftningen är fortfarande splittrad mellan medlemsländer.
Fakta som väcker uppmärksamhet
- Ett frackingprojekt kan använda upp till 20 000 m³ vatten – motsvarande 8 olympiska simbassänger – för en enda borrning.
- Marcellus-shale i USA innehåller uppskattningsvis 5000 miljarder kubikmeter utvinningsbar gas.
- Enligt Yale och NRDC är frackingvätska ett av de mest kemikalietäta industriella blandningarna som inte omfattas av fullständig offentlig insyn.
- Forskare har jämfört frackingens riskprofil med tidigare hälsoskandaler som asbest och talidomid.
Fracking – kraftfull teknik som kräver kraftfull kontroll
Fracking har utan tvekan omdefinierat energilandskapet – men tekniken utgör en balansgång mellan ekonomisk vinning och miljömässig, social och hälsomässig risk. Den framtida utvecklingen avgörs av reglering, innovation och global efterfrågan på fossilfri energi.