Cirkulationsplatser – i folkmun kallade rondeller – har blivit en självklar del av det svenska trafiklandskapet. Forskning visar att rondeller inte bara minskar antalet olyckor utan också bidrar till smidigare trafikflöde, minskade kostnader för samhället och bättre miljöprestanda.
Enligt Trafikverket minskar risken för personskador med upp till 80 % när en traditionell korsning ersätts med en rondell. Det gäller särskilt allvarliga olyckor där fordon kolliderar i höga hastigheter.
Forskning visar: färre döda och skadade vid rondeller
En studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) visar att antalet dödsolyckor minskar dramatiskt när T-korsningar eller fyrvägskorsningar byggs om till cirkulationsplatser. Exempelvis rapporterades att cirkulationsplatser minskar antalet dödade med upp till 90 % på landsbygdsvägar med hög hastighet.
Även i stadsmiljö sjunker olycksfrekvensen, särskilt för gående och cyklister, då fordonstrafiken tvingas sänka farten och uppmärksamheten ökar i rondellens närhet.
Så fungerar en rondell – och varför den är smartare än en trafiksignal
Rondeller fungerar enligt principen att fordon inne i cirkulationen har företräde. Det skapar ett konstant flöde utan att fordon behöver vänta på grönt ljus. Studier visar att detta reducerar stillastående tid med upp till 65 %, vilket i sin tur minskar bränsleförbrukning och utsläpp.
Rondeller är också utrymmeseffektiva: De kräver mindre yta än ett traditionellt trafikljusreglerat fyrvägskors. Och eftersom de inte är beroende av eldrift som trafiksignaler, är de också billigare i drift.
Cirkulationsplatser i siffror: så har antalet exploderat i Sverige
År 1990 fanns bara ett par hundra rondeller i Sverige. År 2020 fanns över 4 000 cirkulationsplatser, enligt Trafikverket. Sverige är därmed ett av de länder i Europa med flest rondeller per capita.
Skälet till ökningen är dels trafiksäkerhet, men också samhällsekonomiska beräkningar. Forskning från KTH visar att livscykelkostnaden för en rondell är betydligt lägre än för en korsning med trafikljus, särskilt när man räknar in olyckor, energiförbrukning och driftkostnader.
Miljövinster: forskningen bakom rondellens klimatsmarta rykte
Transportstyrelsen rapporterar att fordon som passerar en rondell i stället för att stanna vid rödljus kan minska sin CO₂-utsläpp med upp till 30 %. Minskad tomgångskörning innebär inte bara bättre luftkvalitet i städer, utan också minskat buller och slit på fordon.
Dessutom främjar rondeller en lugnare trafikrytm vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik – något som flera kommuner lyft fram i hållbarhetsplanering.
Utmaningar med rondeller: inte alltid bäst för alla
Trots alla fördelar finns det också problemområden. Forskning visar att större lastbilar och bussar ofta får svårare att navigera rondeller med för trånga radier. Även äldre förare och personer med kognitiva nedsättningar kan ha svårigheter att bedöma avstånd och hastigheter i rondeller jämfört med traditionella korsningar.
En rapport från VTI visar också att felutformade rondeller – till exempel med otydlig skyltning eller avsaknad av refug för cyklister – kan skapa nya risker, särskilt i tätorter.
Cirkulationsplatser i framtiden: smarta rondeller på väg in
Forskning pågår om att utrusta rondeller med intelligent trafikstyrning, som kan kommunicera med självkörande bilar eller prioritera utryckningsfordon. I pilotprojekt i bland annat Linköping testas rondeller med sensorer som mäter trafikflöden i realtid.
Dessutom diskuteras ”turborondeller”, som används i Nederländerna, där körfälten leder fordon i rätt bana redan innan infart – något som minskar konfliktytor och ökar kapaciteten.
Samhällsplanering och stadsestetik: rondellen som symbol
Rondeller används också som identitetsskapande element. Forskning inom stadsplanering visar att många kommuner använder rondeller för att förstärka platsens karaktär – till exempel med skulpturer, fontäner eller växtdesign. Det stärker både lokalkänslan och trafiksäkerheten, eftersom utformningen gör förare mer uppmärksamma.
Intressant kuriosa: Sveriges mest berömda rondeller
- Potatisrondellen i Mjölby
– En jättelik potatis står mitt i rondellen som hyllning till traktens jordbruk. Under julen blir den en ”potatisgris” med kultingar, vilket gör den till en humoristisk och älskad lokalattraktion. - Kungens Rondell i Norrköping
– Fick sitt smeknamn efter att kung Carl XVI Gustaf körde av vägen där. Efter händelsen placerades en guldkrona i mitten som en ironisk blinkning till incidenten. Kronan togs senare bort, men namnet lever kvar i folkmun. - Rondellhundarnas rondeller (start: Linköping)
– Ett konstverk vandaliserades 2006, vilket ledde till att folk började placera egna hundfigurer i rondeller. Fenomenet spred sig över hela Sverige – och utomlands – och har blivit en av de mest kända exemplen på spontan svensk gatukonst. - Vallarondellen i Linköping
– En av Sveriges största och mest uppskattade rondeller, med tre filer och god flödeskontroll. Omtalad som ”trafikens kanelbulle”, där rätt filval ger sömlös körning. En gång förebild för modern svensk rondelldesign innan den revs. - Grådarondellen i Borlänge
– Ökänd som Sveriges farligaste rondell, med hög olycksfrekvens. Har kallats “skräckexempel” i lokalmedia och genomgick senare ombyggnad för att minska hastighet och öka trafiksäkerheten. - Fägnad i Piteå
– Ett konstverk i form av ett träd av stål och ljus står i mitten av en rondell i centrala Piteå. Designat av studenter och uppfört som ett möte mellan teknik, konst och trafikmiljö – och blev snabbt en lokal stolthet. - Roslags-Näsby-rondellen i Täby
– Har en stor ring med runinskrifter i modern stil, där 19 olika vikinganamn från svenska runstenar är ingraverade. Ett av de tydligaste exemplen på hur historia integrerats i trafikmiljö. - Svamprondellen i Ystad
– En hög frekvens av passerande fordon (över 7 000 dagligen) möter ett konstverk som liknar en gigantisk svamp. Har blivit en symbol för staden och är ofta med på vykort och i marknadsföring. - Mariestads Fyr-rondell
– Ett miniatyr-fyrtorn står i vattenspegel mitt i rondellen. Skapad med stöd från Lions och lokala aktörer, och utsedd till Skaraborgs vackraste rondell av en lokal jury. - Kalixrondellen ”Kråkfällan”
– Har fått smeknamnet för sin olycksstatistik och vilda vegetation i centrum. Lokalbefolkningen har både kritiserat och skojat om dess utformning, vilket gjort den till en av Norrbottens mest omtalade rondeller.
Dessa rondeller visar att svensk design längs vägen inte bara handlar om trafikflöde – de speglar historia, humor, konst och ibland kunglig otur.
Rondeller är alltså långt mer än bara trafiklösningar – de är forskningsbaserade, klimatvänliga, säkerhetshöjande och identitetsskapande stadsfunktioner.