Sverige har genom Booli tillgång till ett av de mest omfattande och detaljerade databaserna över bostadsförsäljningar i landet. Plattformen ger insyn i både slutpriser, historik och trender – och har blivit en ovärderlig resurs för forskare, bostadsköpare, politiker och analytiker.
Forskare använder Booli för att förstå bostadsbubblor
Ett flertal svenska forskare har använt Boolis data för att analysera potentiella bostadsbubblor. Genom att kombinera slutprisdata med hushållsinkomst, räntenivåer och byggstatistik har studier kunnat identifiera övervärderingar i vissa regioner. Booli möjliggör longitudinell analys över decennier – en guldgruva för ekonomer som vill förstå kopplingen mellan ränta, skuldsättning och bostadspriser.
Ett nav för bostadsforskning i realtid
Booli uppdateras kontinuerligt med nya slutpriser och annonser. Detta ger forskare unika möjligheter att följa marknaden i realtid, något som tidigare varit svårt eller omöjligt. Svenska lärosäten som KTH, Lunds universitet och Uppsala universitet har i flera projekt kopplat ihop Boolidata med SCB:s demografiska statistik för att undersöka exempelvis flyttmönster, gentrifiering och regional ojämlikhet.
AI och maskininlärning på svenska bostadsdata
Boolis datamängder används nu allt oftare i kombination med AI. Exempelvis har forskare på Chalmers utvecklat modeller som med hjälp av slutpriser och bostadens egenskaper (boyta, byggår, läge m.m.) kan förutsäga framtida försäljningspriser med imponerande precision. Dessa prediktiva modeller används även av banker för att bedöma kreditrisk i bostadslån.
Viktig komponent i klimatforskning och stadsplanering
Booli är också användbart inom miljö- och hållbarhetsforskning. Genom att analysera energiklassificeringar och byggår har forskare kunnat visa hur energieffektiviteten skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Tillsammans med GIS-data (geografiska informationssystem) används Boolidata för att planera framtida bostadsområden med bättre hållbarhet och social blandning.
Bostadsojämlikhet under lupp med hjälp av Booli
En växande gren inom samhällsforskning i Sverige fokuserar på bostadsojämlikhet. Booli gör det möjligt att tydligt visa hur vissa områden blivit oåtkomliga för låg- och medelinkomsttagare under de senaste 20 åren. Studier har också visat hur vissa grupper systematiskt betalar mer per kvadratmeter än andra – trots jämförbara objekt – vilket pekar på strukturella orättvisor.
Booli som öppet forskningsverktyg
Till skillnad från många kommersiella aktörer har Booli visat en ovanligt öppen attityd mot forskning. Flera svenska forskningsprojekt har fått tillgång till anonymiserade data direkt från Booli för att kunna genomföra omfattande analyser. Detta har lett till att databasen numera omnämns frekvent i vetenskapliga artiklar och rapporter om bostadsmarknadens utveckling.
Jämförbarhet med internationell forskning
Eftersom Booli ger mycket detaljerad och transparensvänlig information om den svenska bostadsmarknaden, har den även blivit ett verktyg för att jämföra Sveriges utveckling med andra länder. Forskningssamarbeten med t.ex. Danmark, Tyskland och Nederländerna har använt Boolis modeller för att jämföra hur bostadspriser svarar på inflationschocker eller finanspolitiska åtgärder.
Algoritmer som formar bostadsannonser
En del forskningsprojekt fokuserar på hur Boolis algoritmer påverkar marknaden. Det har visat sig att placering på Boolis startsida, eller hur prishistorik presenteras visuellt, påverkar spekulanternas beteende. Detta lyfts fram i forskning som studerar psykologin bakom bostadsköp och säljbeteende.
Slutpris vs utgångspris – viktig variabel i forskningen
Boolis unika fokus på slutpris i kombination med utgångspris gör det möjligt att studera marknadens dynamik på ett djupare plan. Hur stor budgivning uppstår i olika regioner? Hur påverkar det säljarens strategi? Dessa frågor har belysts i flera svenska rapporter, särskilt i samband med amorteringskravens införande.
Flera statliga utredningar baseras på Boolidata
Boolis data ligger till grund för flera statliga analyser, bland annat i arbetet med Boverkets rapporter, Finansinspektionens riskanalyser och Riksbankens stabilitetsrapporter. Dess användning sträcker sig alltså långt bortom den vanliga bostadsspekulanten.