Prisbasbeloppet i Sverige är ett av de mest grundläggande men också mest inflytelserika beloppen i hela det svenska trygghetssystemet. Det fastställs varje år av regeringen baserat på SCB:s beräkningar och påverkar bland annat sjukpenning, pensionsgrundande inkomst, studiestöd, bilförmånsvärde, försörjningsstöd och arbetslöshetsersättning. För år 2025 är prisbasbeloppet 57 300 kronor – en höjning med 1 600 kronor jämfört med 2024.
Vad är prisbasbelopp och varför existerar det?
Prisbasbeloppet är ett mått som speglar prisutvecklingen i samhället, och används för att justera nivåer inom socialförsäkringssystemet så att köpkraften bibehålls. Det bygger på förändringen i konsumentprisindex (KPI) från juni året innan till juni i år.
Det finns två typer:
- Prisbasbelopp – speglar allmänna prisförändringar.
- Förhöjt prisbasbelopp – används bland annat inom pensionssystemet för att ta hänsyn till löneutvecklingen.
Förhöjt prisbasbelopp 2025: 58 500 kr
Prisbasbeloppets centrala funktion i trygghetssystemet
Prisbasbeloppet används som beräkningsgrund i ett stort antal statliga och kommunala ersättningar och bidrag:
- Sjukpenning: Ersättningens maxnivå beräknas utifrån ett tak på 10 prisbasbelopp.
- Föräldrapenning: Maxbeloppet påverkas direkt av prisbasbeloppet.
- Pensioner: Pensionsgrundande inkomst har ett tak kopplat till 8,07 förhöjda prisbasbelopp.
- Arbetslöshetsersättning (A-kassa): Både grundbelopp och tak beräknas delvis med prisbasbeloppet som referens.
Exempel på hur prisbasbelopp påverkar vardagen
| Område | Påverkan från prisbasbeloppet |
|---|---|
| Studiemedel (CSN) | Fribeloppet som styr hur mycket man får tjäna beräknas därifrån |
| Socialbidrag (försörjningsstöd) | Normbeloppen justeras årligen efter prisbasbeloppet |
| Bilförmån | Schablonberäkningen grundar sig delvis på prisbasbeloppet |
| Traktamenten | Skattefria belopp knutna till prisbasbeloppet |
| Skuldsanering | Kronofogdens beräkning av förbehållsbelopp använder beloppet |
Prisbasbelopp i forskningen och debatten
Prisbasbeloppet har varit föremål för forskning inom flera samhällsvetenskapliga discipliner, framför allt ekonomi och socialpolitik. Forskare har granskat hur väl det speglar faktisk köpkraft hos låginkomsttagare. En vanlig kritik är att KPI – som prisbasbeloppet bygger på – inte fullt ut återspeglar de verkliga utgiftsökningarna för de med lägst inkomster, särskilt vid snabb inflation.
Statistiska Centralbyrån har själva uttryckt behovet av att utveckla kompletterande index, som exempelvis ett så kallat ”låginkomstindex”, vilket testats inom ramen för försörjningsstöd i flera kommuner.
Historik: så har prisbasbeloppet förändrats
| År | Prisbasbelopp |
|---|---|
| 2010 | 42 400 kr |
| 2015 | 44 500 kr |
| 2020 | 47 300 kr |
| 2023 | 52 500 kr |
| 2024 | 55 700 kr |
| 2025 | 57 300 kr |
Det syns en tydlig acceleration från 2021 till 2025, vilket hänger samman med ökade levnadskostnader och hög inflation under 2022–2023.
Så fastställs prisbasbeloppet i praktiken
- SCB mäter KPI i juni varje år.
- Enligt lag (Socialförsäkringsbalken) görs beräkningen: prisbasbelopp = tidigare års belopp × (KPI i juni år X / KPI i juni år X–1).
- Regeringen beslutar om fastställande av beloppet för nästa år, ofta i september.
- Beloppet publiceras på Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens webbplatser.
Internationellt perspektiv
Sveriges prisbasbeloppssystem är relativt unikt. Många länder justerar trygghetssystem efter konsumentprisindex, men använder inte ett enhetligt ”belopp” i lagstiftning och bidragsberäkningar. Det svenska systemet skapar en transparens och förutsägbarhet i välfärdssystemet, men har också kritiserats för att vara trubbigt i tider av ekonomiska kriser.
Framtidens prisbasbelopp: digital indexering och finjustering?
Flera förslag har lagts fram för att modernisera prisbasbeloppet:
- Automatiserad årlig uppdatering med mer frekventa KPI-mätningar
- Differentierade basbelopp för olika samhällsgrupper
- Index som bättre väger in bostadskostnader, matpriser och energikostnader
Ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet pågår (2024–2026) med syftet att skapa ett parallellt socialt index, som kan kombineras med prisbasbeloppet för mer träffsäkra ersättningar. Det finansieras av Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
Intressant kuriosa
- Begreppet ”basbeloppsregeln” används även inom arvsrätt och anger att efterlevande make/maka har rätt till egendom motsvarande 4 prisbasbelopp – oavsett testamente.
- I samband med bostadstillägg används prisbasbelopp för att räkna ut både förmögenhetsgräns och bostadskostnadstak.
- Vissa fackförbund använder prisbasbeloppet som grund för medlemsförsäkringar och avgiftsnivåer.