Senaste inläggen

Mänskliga rättigheter gäller alla människor oavsett kön, etnicitet, religion, ålder eller bakgrund. De är universella, odelbara och ömsesidigt beroende av varandra. I Sverige är de fast förankrade i regeringsformen kapitel 2, i Europakonventionen som gäller som lag sedan 1995, och i EU:s rättighetsstadga. Intressant fakta är att även Barnkonventionen numera är svensk lag (sedan 2020), vilket stärker barns rätt att höras och få sina intressen beaktade i alla beslut.

Mänskliga rättigheter i svensk grundlag

Sveriges grundlag anger tydligt att all offentlig makt ska utövas med respekt för människors lika värde. Den skyddar rätten till yttrandefrihet, religionsfrihet, mötesfrihet, informationsfrihet och skydd mot diskriminering. Rätten till kroppslig integritet och skydd mot dödsstraff är absoluta i svensk rätt. Ett exempel är att RF 2:6 förbjuder dödsstraff och skyddar mot hemlig avlyssning, något som får stor betydelse i frågor om digital övervakning och AI.

Internationella konventioner som påverkar Sverige

Sverige är bundet av en rad internationella konventioner. De mest centrala är Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR), FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen), konventionen mot tortyr (CAT), samt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Dessa påverkar lagstiftning, rättstillämpning och forskningspraktik. Intressant nog var Sverige ett av de första länderna i världen att ratificera konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD) redan på 1960-talet.

Barnets rättigheter i fokus

Sedan Barnkonventionen blev svensk lag har barnets bästa fått en central roll i både rättsväsende och forskning. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och att bli hörda i alla frågor som rör dem. Detta påverkar allt från socialtjänst och vård till skola och migration. Ett konkret exempel är forskning kring barns utsatthet online, där barns rätt till skydd och delaktighet måste balanseras noggrant.

Urfolks och minoriteters rättigheter i Sverige

Samerna är erkända både som urfolk och som ett folk i grundlagen sedan 2011. Detta stärker deras rätt till självbestämmande, kultur och markanvändning. Girjasdomen (2020) gav samebyn rätt att upplåta jakt och fiske på sitt område och har blivit en milstolpe i svensk rättshistoria. Utöver samerna omfattar lagen även nationella minoriteter som tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar, där språk- och kulturbevarande är centrala mänskliga rättigheter.

Företag och mänskliga rättigheter

EU:s nya regelverk, särskilt CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) och CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), har infört nya krav på företag i Sverige. Företag måste nu identifiera, förebygga och hantera risker för mänskliga rättigheter i sina leverantörskedjor. Detta innebär att forskningen inte bara studerar staten, utan även näringslivets ansvar för barns rättigheter, arbetsvillkor och icke-diskriminering.

Digitala rättigheter och övervakning

Digitaliseringen har öppnat nya arenor för mänskliga rättigheter men också nya hot. AI, biometrisk övervakning och datainsamling måste granskas utifrån integritet, proportionalitet och icke-diskriminering. I Sverige regleras detta bland annat genom GDPR och RF:s integritetsskydd. Etikprövning krävs ofta för forskning som använder känsliga personuppgifter, vilket visar hur starkt mänskliga rättigheter påverkar vetenskaplig metod.

Hållbar utveckling och mänskliga rättigheter

Agenda 2030 och de globala målen är nära knutna till mänskliga rättigheter. Sverige har beslutat att genomföra agendan med rättighetsperspektiv och jämställdhet i centrum. Forskning kopplar mål som hälsa, jämställdhet och minskad ojämlikhet direkt till rättighetsskydd. En intressant detalj är att svenska forskningsprojekt ofta används som internationella modeller för hur rättigheter och hållbar utveckling kan förenas.

Institutioner och forskning i Sverige

Sverige har flera centrala aktörer: Institutet för mänskliga rättigheter i Lund, som sedan 2024 har fått högsta internationella status (A-status) som nationell institution. Raoul Wallenberg-institutet bedriver forskning och utbildning i över 40 länder. Vetenskapsrådet och Forte finansierar stora delar av MR-relaterad forskning, medan Smer (Statens medicinsk-etiska råd) analyserar medicinska och etiska dilemman.

Etikprövning och mänskliga rättigheter i forskning

Alla forskningsprojekt i Sverige som berör människor, biologiskt material eller känsliga personuppgifter måste genomgå etikprövning. Här vägs risk mot nytta, och det slås fast att människors välfärd alltid går före vetenskapliga eller samhälleliga intressen. Detta är en direkt tillämpning av mänskliga rättigheter på forskningsnivå.

Intressanta fakta om mänskliga rättigheter i Sverige

• Dödsstraff är absolut förbjudet i grundlagen.
• Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag.
• Samerna erkändes som folk i grundlagen 2011.
• Institutet för mänskliga rättigheter fick A-status internationellt 2024.
• EU:s nya CSDDD och CSRD har förändrat företagens ansvar för mänskliga rättigheter från 2024 och framåt.

Det finns ingen fast lagstadgad maxgräns för hur mycket alkohol du får ta in i Sverige från ett annat EU-land, så länge det gäller för personligt bruk. Detta betyder att det i praktiken är din avsikt och dina möjligheter att visa att alkoholen inte är avsedd för försäljning som avgör. Samtidigt använder Tullverket riktlinjer som hjälp för bedömningen, och dessa fungerar som vägledning för vad som anses rimligt.

Riktlinjer från Tullverket

Tullverket har satt upp kvantitetsnivåer som används som indikatorer för privat bruk. Dessa mängder är inte absoluta maxgränser men fungerar som tumregel vid kontroll:

• 10 liter spritdrycker (över 22 % alkoholhalt)
• 20 liter starkvin (t.ex. portvin, sherry)
• 90 liter vin (varav högst 60 liter mousserande vin)
• 110 liter öl

Dessa riktlinjer är framtagna för att spegla vad en privatperson rimligen kan konsumera eller bjuda på i sitt hushåll. Har du med dig mer än detta kan det fortfarande accepteras, men då krävs ofta att du kan styrka ditt syfte, exempelvis genom att visa att alkoholen är avsedd för ett bröllop, en större fest eller annan privat sammankomst.

Historisk bakgrund – varför reglerna ser ut som de gör

När Sverige gick med i EU 1995 infördes nya regler kring resandeinförsel av alkohol. Under en övergångsperiod hade Sverige fortfarande strikta mängdgränser, men från 2004 försvann dessa i enlighet med EU:s princip om fri rörlighet för varor. Det som kvarstod var i stället kriteriet om att införseln måste vara för personligt bruk och inte för kommersiellt syfte.

Före dessa förändringar var privat införsel mycket mer begränsad, och den ökade tillgängligheten efter 2004 ledde till att alkoholkonsumtionen i Sverige steg markant. Forskning från bland annat CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) och olika universitet visar att införseln särskilt påverkade gränsregioner, exempelvis Skåne där resor till Tyskland och Danmark blev vanliga.

Svensk alkoholforskning om resandeinförsel

Svenska forskare har under lång tid analyserat konsekvenserna av EU:s regler för alkoholinförsel. Några viktiga punkter från forskningen:

• Ökad tillgänglighet: Införseln har bidragit till att den totala konsumtionen av alkohol i Sverige ökade under 2000-talets första decennium.
• Gränshandel: Många hushåll i södra Sverige började köpa stora mängder öl, vin och sprit i Danmark och Tyskland, vilket gjorde att gränshandeln fick en central roll i svensk alkoholkultur.
• Folkhälsa: Trots ökad införsel och konsumtion har stödet för Systembolaget och den restriktiva alkoholpolitiken varit starkt. Forskning från SOM-institutet visar att många svenskar fortfarande värnar om folkhälsoperspektivet även när det finns fler möjligheter att köpa billigare alkohol utomlands.
• Opinion: Många svenskar har en ambivalent hållning – man vill ha tillgång till billigare alkohol via resor, men samtidigt värnar man om Systembolagets monopol som anses begränsa skadorna av alkohol.

Vad gäller vid större kvantiteter?

Om du tar in mer än Tullverkets riktlinjer betyder det inte automatiskt att du bryter mot lagen. Det avgörande är att du kan visa att alkoholen är för eget bruk. Exempel på underlag som kan vara användbara vid kontroll:

• Inbjudningar till en fest eller ett bröllop
• Kvitton från inköpen
• Förklaringar till varför du köpt en viss mängd (t.ex. lång lagringstid, vinintresse, egen vinkällare)

Om Tullverket misstänker att du planerar att sälja alkoholen kan de beslagta varorna och du riskerar åtal för smuggling eller olovlig införsel.

Intressant fakta om alkoholinförsel

• De mängder som anges av Tullverket (10 l sprit, 20 l starkvin, 90 l vin, 110 l öl) är bland de högsta riktlinjerna i EU – Sverige har alltså ganska generösa nivåer när det gäller vad som räknas som privat bruk.
• Under tidigt 2000-tal uppskattades det att privat införsel av alkohol nästan motsvarade hälften av Systembolagets försäljning, något som tydligt visar vilken effekt EU-reglerna hade.
• Trots den fria införseln inom EU måste man alltid vara minst 20 år för att ta in alkohol i Sverige (18 år gäller för inköp i många andra EU-länder, men införsel till Sverige har en högre åldersgräns).
• Det finns inga krav på att deklarera alkohol inom EU så länge den är för eget bruk. Men vid misstanke om smuggling kan Tullverket göra kontroll och kräva bevis.

Översikt över reglerna

Regelområde	Det som gäller inom EU
Fast maxgräns	Finns inte – personligt bruk avgör
Tullverkets riktlinjer	10 l sprit, 20 l starkvin, 90 l vin (60 l mousserande), 110 l öl
Dokumentation	Kan krävas vid stora kvantiteter
Åldersgräns	20 år för införsel till Sverige
Historik	Från 2004 full frihet inom EU, tidigare begränsningar togs bort
Forskning	Resandeinförsel ökade konsumtionen, men opinionen stöder fortsatt restriktiv alkoholpolitik

Svenska män har en medellängd på cirka 180 centimeter, medan svenska kvinnor i genomsnitt är 166–167 centimeter långa. Dessa siffror är väl belagda genom både Statistiska centralbyrån (SCB) och flera forskningsprojekt som analyserat mönstringsdata, folkhälsoundersökningar och internationella jämförelser. Sverige placerar sig därmed bland de längsta folken i världen, tillsammans med övriga nordiska länder.

Historisk utveckling av medellängden i Sverige

På 1850-talet mättes svenska män som kallades in till mönstring i genomsnitt till 167,4 cm. Detta kan jämföras med dagens siffror som ligger på drygt 180 cm, vilket innebär en ökning på cirka 15 cm på 150 år. Denna utveckling kallas i forskningen för den sekulära tillväxttrenden, och är ett återkommande tema inom svensk och internationell medicinsk och socialhistorisk forskning.

För kvinnor finns färre historiska data, men parallellt med männens längdökning har även kvinnor blivit avsevärt längre under samma tidsperiod. Idag ligger genomsnittet på runt 167 cm, en siffra som är i linje med internationella jämförelser av europeiska länder.

Orsaker till ökningen i längd

Den svenska forskningen pekar på att förbättrade levnadsvillkor är huvudorsaken till denna utveckling.

• Näringsintag: Bättre tillgång till proteinrik och varierad kost har haft direkt påverkan på tillväxten.
• Hälsa och hygien: Minskad barnadödlighet, färre infektionssjukdomar och bättre bostadsstandard under 1900-talet har gynnat längdtillväxten.
• Pubertetens timing: Enligt svensk forskning ökar den slutliga vuxenlängden med ungefär 1 cm för varje år puberteten senareläggs. Detta innebär att samhällsförändringar som påverkar pubertetsålder också indirekt påverkat medellängden.

Medellängd män Sverige

Män i Sverige har idag en medellängd på 180–181 cm beroende på mätår och metod.

• Enligt SCB:s folkhälsodata från 2016–2017 ligger medellängden på 180 cm.
• Uppgifter från 2025 anger siffran 180,4 cm.
• Internationella sammanställningar placerar svenska män som nummer 12 i världen, ungefär lika långa som norska och finska män, men något kortare än danska och isländska.

Forskningsartiklar som analyserar mönstringsdata bekräftar att svenska män tillhör de längsta i Europa och har fortsatt att öka i längd under hela 1900-talet, även om ökningen planat ut under 2000-talet.

Medellängd kvinnor Sverige

Svenska kvinnor ligger på en medellängd mellan 166 och 167,5 cm.

• SCB:s siffror visar 166 cm.
• Nyare uppskattningar från 2025 anger 167,5 cm.

Även här märks den sekulära tillväxten: kvinnor födda på 1800-talet var i genomsnitt närmare 10 cm kortare än dagens kvinnor.

Kvinnor möter dock en annan social verklighet än män när det gäller längd. Långa kvinnor får ofta frågor och reaktioner från omgivningen som avviker från normen, medan långa män ofta får positiva attribut tillskrivna sig. Detta är en aspekt av kroppslängd som svensk genusforskning uppmärksammat.

Jämförelser inom Norden och globalt

I en nordisk kontext placerar sig Sverige ungefär i mitten:

• Danmark och Island har något längre befolkningar.
• Norge och Finland ligger på samma nivå som Sverige.

Globalt sett hamnar Sverige på topp 15-listan, vilket gör landet till ett av de längsta i världen. Forskare menar att den nordiska livsstilen – rik på näringsrik mat, god hälsovård och hög levnadsstandard – är avgörande för dessa resultat.

Intressanta fakta om medellängd i Sverige

• Längd och status: Svenska studier visar att män över 180 cm ofta uppfattas som mer attraktiva och kompetenta, något som påverkar arbetsmarknad, relationer och sociala nätverk.
• Sociokulturell påverkan: Kvinnors längd kopplas ofta till förväntningar på femininitet. Långa kvinnor rapporterar ibland känslan av att inte passa in i modeideal eller partnerpreferenser.
• Regionala skillnader: Studier visar att det finns små men märkbara variationer inom landet – exempelvis har befolkningen i södra Sverige historiskt haft något högre medellängd än i norr, något som delvis kopplas till kostvanor och socioekonomiska skillnader.
• Medicinska perspektiv: Längd används inom epidemiologin som en indikator på ett samhälles folkhälsa över tid. Ju högre medellängd, desto bättre levnadsförhållanden för barn under uppväxtåren.

Medellängd Sverige

Period / Källa	Medellängd män	Medellängd kvinnor	Kommentar
1850-tal (mönstring)	167,4 cm	–	Tidiga mätningar på män
1900-talets mitt	ca 175 cm	ca 163 cm	Kraftig ökning jämfört med 1800-talet
2004 (mönstringsdata)	180,2 cm	ca 166 cm	Nära dagens nivåer
SCB 2016–17	180 cm	166 cm	Officiell statistik
2025 (uppskattning)	180,4 cm	167,5 cm	Senaste data
Nordisk jämförelse (2020)	180 cm	167 cm	Liknande i Norge och Finland

Forskningen om medellängd i Sverige är inte bara en fråga om nyfikenhet – den används som en indikator på samhällsutveckling. När barns längd mäts och jämförs över tid kan forskare dra slutsatser om näringsstatus, socioekonomiska skillnader och folkhälsans utveckling. I svensk forskning används dessa data även för att förstå skillnader mellan stad och landsbygd, mellan olika samhällsgrupper och i relation till invandring och genetisk mångfald.

Svensk utbildningsforskning är ett omfattande fält som berör allt från förskolans tidiga lärande till högre utbildning och vuxnas kompetensutveckling. Tyngdpunkten ligger ofta på frågor om lärandeprocesser, likvärdighet i skolan, digitaliseringens påverkan på undervisning samt lärarprofessionens utveckling. Vetenskapsrådet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet är exempel på institutioner som driver omfattande projekt inom utbildningsvetenskap. Skolforskningsinstitutet, som bildades efter det stora SKOLFORSK-projektet 2014, har i uppdrag att förse lärare och skolledare med forskningsbaserad kunskap för att höja undervisningens kvalitet.

En central del i forskningen är också inkludering. Svenska forskare har länge studerat hur elever med olika bakgrunder – språkliga, kulturella eller socioekonomiska – kan ges samma möjligheter. Detta speglar Sveriges ambition att skolan ska vara en grund för jämlikhet och demokrati. Ämnen som flerspråkighet, integration och skolans sociala roll är därför ständigt aktuella.

Betyg, motivation och övergång till högre utbildning

En intressant svensk studie visar att höga betyg och stark studiemotivation inte alltid räcker för att lyckas i övergången till högre utbildning. Sociala nätverk, tillgång till studiestöd och elevers familjebakgrund spelar en avgörande roll. Det innebär att två elever med samma betyg kan få helt olika förutsättningar att klara högskolestudierna beroende på om de har stöd hemifrån eller tillgång till akademiska miljöer. Detta har gjort att forskare pekar på vikten av mentorsprogram, studiehandledning och bredare sociala satsningar, inte bara kunskapsfokus i skolan.

Sveriges lärare är mitt emellan forskning och praktik

Sveriges lärare bär ett dubbelt uppdrag. De ska undervisa, främja elevers utveckling och samtidigt tillämpa forskningsbaserade metoder. Universitetslärare och doktorander vittnar om att undervisningen ofta tar tid från forskningen, men att den också skapar en känsla av meningsfullhet. För skolans lärare i grund- och gymnasieskolan är det snarare omvänt: de efterfrågar mer tid och resurser för att kunna ta del av och omsätta forskningsresultat i klassrummet. Trots politiska ambitioner har det visat sig svårt att skapa en helt forskningsbaserad lärarutbildning. Systemets uppdelning mellan forskning och undervisning samt återkommande utbildningsreformer har försvårat en stabil koppling mellan vetenskap och praktik.

Historiska perspektiv – utbildningens långsiktiga effekter

Svensk utbildning har i flera fall haft samhällsomvälvande effekter. Ett välkänt exempel är den sexualundervisning som infördes på bred front under 1940- och 1950-talen. Forskning har visat att denna reform inte bara påverkade kunskaper och hälsa i samtiden, utan även ledde till minskade könsskillnader i inkomst och ökat politiskt deltagande i flera generationer efteråt. Det illustrerar hur skolan kan vara en motor för långsiktig social förändring, något som fortfarande är ett mål för dagens utbildningspolitik.

Nutida utmaningar för Sveriges lärare

Trots stark forskning och stora satsningar möter Sverige flera svårigheter i skolsystemet:

• Lärarbrist i glesbygd: Elever på landsbygden får ofta sämre resultat i årskurs 9. En viktig orsak är bristen på behöriga lärare, vilket gör att undervisningen blir ojämn och mindre kvalitativ. Detta hotar skolans princip om likvärdighet.
• Flickors försämrade skolresultat: Flickor uppvisar högre stressnivåer, sämre psykiskt mående och upplever lägre studiero än tidigare. Trots att de historiskt sett har haft bättre betyg än pojkar, visar nyare statistik på en oroande försämring i deras prestationer.
• Sjunkande behörighet till gymnasiet: Andelen svenskfödda elever som är behöriga till gymnasiet har minskat sedan millennieskiftet. Detta tyder på att likvärdigheten i skolan inte förbättrats, trots decennier av reformer och satsningar.

Lärarens betydelse i ett globalt perspektiv

Internationell forskning visar att lärarens kompetens är en av de mest avgörande faktorerna för elevers resultat. I Sverige har detta lett till omfattande diskussioner om lärarutbildningens längd, innehåll och status. På senare år har även digitalisering och AI blivit viktiga frågor – inte bara som verktyg i undervisningen utan också som nya utmaningar för läraryrkets professionalitet. Svenska forskare bidrar till att undersöka hur tekniken kan integreras på ett sätt som stärker lärarrollen, snarare än att försvaga den.

Forskningsfält och fokusområden för Sveriges lärare

Forskningsområde	Exempel på fokus i svensk forskning
Lärande och pedagogik	Klassrumspraktik, didaktiska metoder, lärandeteorier
Likvärdighet och inkludering	Flerspråkighet, socioekonomiska skillnader, integration
Bedömning och betyg	Samband mellan motivation, resultat och sociala nätverk
Lärarutbildning	Koppling mellan forskning och praktik, lärarstatus
Hälsa och välmående	Elevers psykiska hälsa, stress och skolmiljö
Digitalisering	AI i undervisning, digitala verktygs påverkan på lärande
Historiska reformer	Exempel som sexualundervisningens långsiktiga effekter

Sveriges lärare i framtiden

Framtiden för svensk utbildning vilar i hög grad på lärarna. Forskning visar tydligt att en behörig, motiverad och forskningsförankrad lärarkår är avgörande för att möta skolans utmaningar. Att stärka lärarutbildningen, ge bättre förutsättningar för vidareutbildning och skapa möjligheter att omsätta forskning i praktiken framstår som centrala nycklar för att svensk skola ska kunna fortsätta vara en drivkraft för både individens och samhällets utveckling.

Sverige har 25 landskap, en indelning som inte längre används administrativt men som har fortsatt enorm betydelse inom svensk forskning, kultur, geografi och identitet. Landskapen är indelade i de tre klassiska landsdelarna Götaland, Svealand och Norrland, och utgör fortfarande grunden för hur människor identifierar sig regionalt.

Forskningen visar att landskapen fungerar som nycklar till förståelsen av Sveriges kulturella arv, dialekter, historiska utveckling och naturgeografiska variationer. Trots att de formellt ersattes av länsindelningen på 1600-talet, används de i allt från skolundervisning till sociologiska studier av lokal tillhörighet.

Historisk betydelse och forskning om landskapens uppkomst

Redan under medeltiden var landskapen centrala i svensk politik. De hade egna lagar, landskapslagar, och fungerade som en tidig politisk och rättslig struktur. När Gustav Vasa centraliserade makten på 1500-talet och länsindelningen infördes 1634, förlorade landskapen sin administrativa roll men deras kulturella styrka bestod.

Svensk historieforskning betonar ofta att landskapens identitet överlevde på grund av folkliga traditioner, religiösa rötter och lokala sociala strukturer. Studier av folklivsforskare visar att landskapen fortsatte prägla dialekter, sånger, folkdräkter och lokala seder långt efter att de upphört som maktenheter.

Geografiska skillnader och forskningsperspektiv

Inom geografi och naturvetenskap används landskapen ofta för att analysera skillnader i klimat, naturtyper, jordbruk och befolkningstäthet. Exempelvis visar forskning från svenska universitet att variationen mellan Norrlands vidsträckta skogar och fjäll och Skånes bördiga jordar är grundläggande för att förstå Sveriges ekonomiska och ekologiska historia.

Landskapen används också i studier av hållbar utveckling och miljöforskning. Eftersom varje landskap har olika förutsättningar för jordbruk, skogsbruk och energiproduktion, har forskningen om det ekonomiska kretsloppet och naturresurser ofta tagit sin utgångspunkt i just landskapens unika karaktär.

Alla 25 landskap i Sverige

För att skapa en fullständig bild listas här de 25 landskapen, ordnade från norr till söder:

1. Lappland
2. Norrbotten
3. Västerbotten
4. Jämtland
5. Ångermanland
6. Härjedalen
7. Medelpad
8. Hälsingland
9. Gästrikland
10. Dalarna
11. Värmland
12. Uppland
13. Västmanland
14. Södermanland
15. Närke
16. Dalsland
17. Bohuslän
18. Västergötland
19. Östergötland
20. Småland
21. Gotland
22. Öland
23. Halland
24. Blekinge
25. Skåne

Kulturforskning och landskapens symbolik

Forskningen har länge intresserat sig för hur landskapen används i kultur och identitet. Varje landskap har:

• Ett landskapsvapen – historiskt kopplat till hertigdömen och kungliga titlar.
• Ett landskapsdjur och en landskapsblomma – framtagna under 1900-talet för att stärka lokal identitet.
• Dialekter – som fortfarande är starka markörer för varifrån en person kommer.
• Traditioner och folkdräkter – levande symboler i folkfester och forskning om kulturarv.

Studier inom etnologi och sociologi visar att människor i Sverige ofta identifierar sig starkare med sitt landskap än med sitt län. Det gäller särskilt i landskap som Skåne, Dalarna och Jämtland, där lokala identiteter är särskilt starka.

Landskapen i pedagogisk och samhällsvetenskaplig forskning

Inom skolforskning används landskapen för att göra geografiämnet konkret och lokalt förankrat. Elever får lära sig var landskapen ligger, vad de producerar, hur naturen ser ut och vilka traditioner som hör till. Enligt studier från Malmö universitet har landskapsteman visat sig öka elevers intresse för geografi och historia, eftersom det gör Sveriges mångfald tydligare.

I samhällsvetenskapliga sammanhang studeras landskapen ofta som exempel på regional identitet och decentralisering. De fungerar som en motvikt till centraliserad statsmakt och ger forskare möjlighet att analysera hur människor förhåller sig till lokala traditioner i en tid av globalisering.

Turism, hembygdsrörelse och modern användning

Även idag har landskapen en framträdande roll i turism och marknadsföring. Visit Sweden och regionala turistorganisationer använder landskap som varumärken: Lappland marknadsförs som Europas sista vildmark, medan Skåne framställs som Sveriges matlandskap.

Hembygdsrörelsen, som är en stark gren inom svensk kulturforskning, bygger också mycket på landskap. Genom hembygdsföreningar bevaras traditioner, byggnader och dialekter, och forskningen använder detta material för att förstå hur lokala identiteter utvecklas.

Landskapens fortsatta relevans i svensk forskning

Även om Sverige administrativt styrs genom län och regioner, är landskapen en oumbärlig del av svensk forskning. De är viktiga för:

• Historieforskning – för att förstå Sveriges politiska och juridiska utveckling.
• Kulturforskning – för studier av identitet, dialekter och traditioner.
• Miljö- och hållbarhetsforskning – eftersom landskapens naturresurser och geografiska förutsättningar påverkar allt från skogsbruk till energiproduktion.
• Pedagogisk forskning – för hur elever lär sig om Sverige och dess regionala skillnader.

Landskapen är därför mer än bara geografiska områden – de är levande begrepp i forskningen om Sverige, där historia, kultur och natur möts.

År 2024 valde 38 015 personer att gå ur Svenska kyrkan, den lägsta siffran sedan år 2000. Året innan, 2023, var antalet 39 952. Trenden visar på en kraftig avmattning i antalet som väljer att lämna, vilket enligt kyrkans egna forskningsenhet delvis beror på att de flesta som haft en tydlig vilja att gå ur redan har gjort det. Det innebär att kvarvarande medlemmar är mer benägna att stanna.

Samtidigt såg december 2024 ett ovanligt mönster: fler gick med i kyrkan än som gick ur. Totalt inträdde 1 024 personer, medan 889 valde utträde under månaden. Detta har aldrig tidigare noterats i modern statistik.

Utträde Svenska kyrkan

Sedan millennieskiftet har över 1,5 miljoner personer lämnat Svenska kyrkan, men forskningen visar att takten nu planar ut. Under de senaste tio åren har cirka 561 000 personer gått ur, men de årliga siffrorna minskar stadigt. Mellan 2020 och 2024 lämnade ungefär 255 000 personer, samtidigt som 58 000 gick med. För första gången på länge ser man alltså en växande balans mellan in- och utträden.

Utträden är vanligast i 30-årsåldern, och män är något mer benägna än kvinnor att lämna. En återkommande förklaring i forskningen är att många i denna generation automatiskt blev medlemmar vid födseln (före 1996), och i vuxen ålder ifrågasätter medlemskapet, ofta i samband med livsomställningar. TV4 har även rapporterat att många män anger kostnadsskäl som huvudorsak till utträde.

Medlemsantal och långsiktig utveckling

Vid början av 2025 hade Svenska kyrkan 5,4 miljoner medlemmar, motsvarande drygt hälften av Sveriges befolkning. Enligt prognoser kan antalet sjunka till 3,9 miljoner år 2051, vilket då skulle motsvara cirka 34 % av befolkningen. Huvudorsaken är demografisk: fler medlemmar avlider än som tillkommer via dop eller inträde.

Antalet dop ligger runt 40 000 per år, men andelen barn som döps sjunker. 2006 döptes 83 % av de nyfödda, 2019 var siffran 65 %. Samtidigt ökar dop i tonåren, ofta kopplat till konfirmationen. Antalet konfirmander steg 2024 till 27 000 – en siffra som Svenska kyrkan ser som avgörande för framtida medlemsbas.

Regionala skillnader i utträden och inträden

Statistik från Lavendla visar tydliga skillnader mellan regioner:

• Stockholms län har störst återväxt, med 33,3 nya medlemmar per 100 utträden.
• Värmlands län når 26,2 per 100 utträden, följt av Södermanland (23,0) och Skåne (21,8).
• På kommunnivå toppar Danderyd med hela 59,8 nya medlemmar per 100 utträden, medan Gällivare (9,1) och Vimmerby (11,0) ligger i botten.

Svensk forskning om utträde Svenska kyrkan

Svenska kyrkans enhet för forskning och analys, tillsammans med universitet och högskolor, har i flera rapporter belyst sambanden mellan demografi, samhällsförändringar och kyrkans utveckling.

Forskningen pekar på flera nyckelfaktorer:

• Demografi – dödsfallen bland äldre medlemmar är den främsta orsaken till medlemsminskning.
• Samhällstrender – minskad religiös anknytning i samhället minskar viljan till dop.
• Ekonomi – kyrkoavgiften är en återkommande orsak till utträden.
• Sociala händelser – under högtider ökar både inträden och kyrkliga ceremonier, vilket delvis bromsar tappet.

Intressant fakta i siffror

• 2024 tappade Svenska kyrkan totalt cirka 60 000 medlemmar, där merparten berodde på dödsfall.
• Tre månader i rad under 2024 hade kyrkan fler inträden än utträden – något som aldrig tidigare hänt i modern tid.
• På tio år har kyrkan förlorat över en halv miljon medlemmar, men takten har bromsats jämfört med 2000-talet då utträdena låg betydligt högre.

Färre väljer att gå ur Svenska kyrkan

Färre väljer nu att lämna Svenska kyrkan än på flera decennier, samtidigt som fler unga går med i samband med konfirmation och dop. Svensk forskning visar att utvecklingen främst styrs av demografi, men att lokala variationer och nya mönster – som fler inträden i storstäder – kan förändra framtidsbilden.