I Sverige sker idag endast omkring 5–10 % av alla köp med kontanter, enligt Riksbankens senaste betalningsrapport. Forskningen pekar på att landet kan vara helt kontantfritt inom ett decennium om trenden fortsätter. Detta väcker både hopp och oro, beroende på vem du frågar. Forskningen spelar en avgörande roll i att kartlägga konsekvenserna – från ökad sårbarhet vid kriser till demokratiska utmaningar och integritetsfrågor.
Riksbankens roll: forskning, beredskap och e-krona
Riksbanken har ett lagstadgat ansvar att säkerställa att det finns ett fungerande betalningssystem. Därför har man initierat flera forskningsprojekt för att analysera framtiden för kontanter. Resultatet har lett till utvecklingen av e-kronan, en digital valuta som skulle kunna fungera som ett statligt alternativ till kontanter – men som än så länge är i testfas.
Forskningen som finansierats av Riksbanken fokuserar bland annat på:
- Tillgång till kontanter i glesbygd
- Digitalt utanförskap hos äldre och funktionsnedsatta
- Risker vid strömavbrott, cyberattacker och krig
- E-kronans potentiella effekt på banksystemet
Kontanter i kris – forskning om resiliens och civilförsvar
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i flera rapporter varnat för att ett kontantlöst samhälle kan bli sårbart i krig, kris och långvariga elavbrott. Forskning visar att kontanter fungerar som en stabil backup när digitala system slås ut. Bland annat visade en studie från FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) att Sveriges digitala betalningsinfrastruktur saknar robusthet vid totalförsvarshöjd beredskap.
Forskare har också kartlagt kommuners och regioners dåliga beredskap för att hantera kontanter vid nödlägen. Det saknas både rutiner, personal och kassahantering i många offentliga verksamheter.
Forskning om kontanthanteringens samhällsekonomi
En annan gren av forskningen fokuserar på de samhällsekonomiska konsekvenserna av att kontanter försvinner. Enligt en rapport från Lunds universitet innebär minskad kontanthantering besparingar för banker och detaljhandel, men också ökade kostnader för vissa grupper i samhället, såsom:
- Äldre personer med låg digital kompetens
- Personer med skyddsbehov som undviker digitala spår
- Människor utan bankkonto (t.ex. vissa nyanlända)
Forskningen visar att dessa grupper riskerar ekonomisk exkludering, vilket kan leda till ökad ojämlikhet.
Brott, säkerhet och spårbarhet – forskningskonflikt kring kontanter
Ett vanligt argument mot kontanter är att de används vid svarta transaktioner och kriminalitet. Men forskning från bl.a. Handelshögskolan i Stockholm nyanserar bilden. Digitala betalningar har i flera fall visat sig underlätta organiserad ekonomisk brottslighet genom falska företag och penningtvätt i e-handelsplattformar.
Forskare varnar också för att digital spårbarhet kan missbrukas av både stater och företag, vilket öppnar för en mer övervakad vardag där ekonomisk frihet inskränks.
Internationell jämförelse: Sverige sticker ut i forskningen
Sverige är världsledande i övergången till digitala betalningar, och därmed även i forskningen om ett kontantlöst samhälle. Internationella jämförelser visar att:
- Tyskland, Österrike och Japan fortfarande använder kontanter i över 50 % av betalningarna.
- I Sverige har många butiker, caféer och banker helt slutat ta emot kontanter, vilket är unikt i världen.
Detta gör att Sverige fungerar som ett globalt experiment, vilket intresserar forskare inom ekonomi, teknik, sociologi och juridik.
Forskare vill lagstifta om kontanttillgång
Flera forskningsrapporter, bland annat från Karlstads universitet och KTH, har föreslagit att Sverige bör lagstifta om rätten att använda kontanter – både som individ och företag. Argumenten bygger på:
- Betalningsfrihet är en del av den ekonomiska demokratin
- En helt digital ekonomi kan skapa beroende till privata aktörer
- Laglig status för kontanter (fiatvaluta) måste spegla verklig användbarhet
Det finns även politiska initiativ som vill tvinga statliga institutioner, banker och större företag att ta emot kontanter som en garant för krisberedskap och medborgerliga rättigheter.
Slutsatser från aktuell svensk forskning
Det råder enighet bland svenska forskare om att:
- Kontanter fyller en samhällsbärande roll i kriser
- Digitala betalningar måste kompletteras snarare än ersätta fysiska alternativ
- En balans mellan innovation och beredskap krävs i framtidens betalningssystem
Samtidigt saknas ännu bindande lagstiftning som säkrar kontantens plats – trots tydliga forskningsrekommendationer.