Avfall omvandlas till tillsatser

Som ett led i produktionen av rostfritt stål ingår betningsprocessen. I den ingår en mindre trevlig blandning av flourvätesyra och salpetersyra.

tunnor

Effekten av den syran förbrukas gradvis under processen och efter ett tag måste man göra sig av med den.

– Långt tidigare släpptes den rätt ut i Dalälven, senare insåg man det ohållbara och byggde neutralisationsverk där kalk tillsätts och olika metaller och fluorider fälls ut. Fällningen blev då till ett avfall som placerades på en deponi, förklarar Gunnar Ruist på Outokumpu.

Men lösningen med deponier sluter inte kretsloppet, så de inledde ett samarbete med bland andra Luleå tekniska universitet för att ta utvecklingen ett steg till. Resultatet är en patentsökt process som omvandlar avfallet till tillsatser i produktionen. De insåg nämligen att i det avfallsslam som lades på deponier fanns både värdemetaller och dessutom en kalciumfluorid.

Just kalciumflouriden var intressant då en ingående tillsats i produktionen är flusspat, vilket är ett kritiskt mineral som Outokumpu tidigare köpte in ca 7-8 000 ton av per år. Men, flusspat består till stor del av just kalciumflourid, vilket gjorde avfallet så intressant.

Processen som Outokumpuo nu utvecklat innehåller en uppvärmning av avfallslammet, efter avvattning, där agglomerat av de mikroskopiska metallpartiklarna och kalciumflouridpartiklarna i slammet bildas. Dessa agglomerat blir till små kulor som kan användas i produktionen, och då kommer dels metallpartiklarna i kulorna stålet till godo och dels så ersätter kalciumflouriden (hydroflussen) delvis flusspat.

– Vi har nu minskat inköpen av den årliga mängd flusspat med hälften och har avskaffat deponierna för detta avfall helt, berättar Gunnar Ruist.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *