Växthuseffekten är att atmosfärens växthusgaser släpper igenom solens strålning på väg in, men bromsar värmestrålningen på väg ut. Utan den skulle jorden vara en frusen planet.
Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för liv. Problemet är den förstärkta växthuseffekten, som uppstår när utsläpp av koldioxid, metan och lustgas ökar halterna i atmosfären.
PÅ DEN HÄR SIDAN
Så fungerar växthuseffekten
Hela mekanismen bygger på att strålning byter våglängd på vägen. Solens strålning är kortvågig och passerar atmosfären nästan obehindrat. När den träffar marken värms ytan upp och sänder ut energin igen, nu som långvågig värmestrålning.
Växthusgaserna reagerar på den utgående långvågiga strålningen. Molekylerna tar upp den och blir varmare. Sedan sänder de ut strålning igen åt alla håll. En del går ut i rymden, en del tillbaka mot marken.
Växthuseffekten steg för steg
Solstrålningen kommer in kortvågig och lämnar jorden långvågig. Växthusgaserna är genomskinliga för det som kommer in men inte för det som ska ut. Ju högre halt, desto större andel av värmen stannar i systemet.
SMHI beskriver samma sak i sin kunskapsbank. Där står att den uppvärmda jordytan sänder ut värmestrålning vars passage till stor del effektivt hindras av växthusgaserna, vilket ger en planet som är både varmare och jämnare i temperatur än en planet utan atmosfär.
Växthuseffekten förklaring i fyra steg
FYRA STEG
- Solen skickar ljus mot jorden. Ljuset går rakt igenom atmosfären.
- Marken och haven tar upp ljuset och blir varma.
- Den varma ytan strålar ut värme, som är en annan sorts strålning än ljuset som kom in.
- Växthusgaserna fångar upp värmen och skickar tillbaka en del av den. Därför blir det varmare vid marken än det annars hade varit.
Liknelsen med ett växthus haltar. Ett riktigt växthus blir varmt främst för att glaset hindrar den varma luften från att blåsa bort, inte för att det stoppar strålning. Atmosfären har inget tak som håller kvar luft.
Naturlig och förstärkt växthuseffekt
| Fråga | Naturlig växthuseffekt | Förstärkt växthuseffekt |
|---|---|---|
| Vad orsakar den | Vattenånga, koldioxid och metan som alltid funnits i atmosfären | Utsläpp från fossila bränslen, jordbruk och avskogning |
| Hur länge | Så länge jorden haft en atmosfär | Sedan industrialismens genombrott på 1800-talet |
| Är den ett problem | Nej, utan den vore jorden obeboelig | Ja, den höjer temperaturen snabbare än ekosystemen hinner med |
| Går den att mäta | Indirekt, genom strålningsbalansen | Ja, halterna mäts löpande vid mätstationer världen över |
Klimatdebatten gäller den andra kolumnen. Naturvårdsverket anger att luftens koldioxidhalt har ökat med ungefär 50 procent sedan förindustriell tid och fortsätter stiga med omkring 0,5 procent per år. Metanhalten har ökat med över 150 procent och lustgas med drygt 20 procent.
Mätningarna görs på samma sätt över hela världen. NOAA:s globala medelvärde för koldioxid låg på 428,73 miljondelar i maj 2026, mot 427,04 i maj 2025 och kring 280 miljondelar före industrialismen.
Vilka gaser räknas som växthusgaser?
| Gas | Var den kommer ifrån | Förändring sedan förindustriell tid |
|---|---|---|
| Vattenånga | Avdunstning från hav och sjöar | Styrs av temperaturen, inte av utsläpp direkt |
| Koldioxid | Kol, olja och gas, cementtillverkning, avskogning | Ökat med ungefär 50 procent |
| Metan | Boskap, risodling, avfall, läckande gasledningar | Ökat med över 150 procent |
| Lustgas | Gödsel i jordbruket och industriella processer | Ökat med drygt 20 procent |
| Ozon | Bildas av avgaser nära marken | Ökat nära marken, minskat högre upp |
Vattenångan är den viktigaste av dem alla. Naturskyddsföreningen anger att den svarar för åtminstone tre fjärdedelar av den naturliga växthuseffekten. Halten går ändå inte att styra med utsläpp, eftersom varmare luft rymmer mer vattenånga och kallare luft mindre. Vattenångan förstärker det andra gaser sätter igång.
Den återkopplingen är stor. En fördubbling av koldioxidhalten värmer på egen hand jorden med drygt en grad. Räknar man in vattenångan och de andra återkopplingarna landar uppskattningen kring tre grader.
Hur mycket kallare vore det utan växthuseffekten?
Här finns den mest citerade siffran om hela ämnet. Den är också den där svenska källor skiljer sig mest åt.
| Källa | Uppgift |
|---|---|
| Naturvårdsverket | 35 grader kallare än i dag |
| Naturskyddsföreningen | Cirka 30 grader kallare |
| Vanlig läroboksuppgift | 33 grader, eller −18 °C i stället för +15 °C |
| SMHI | Anger ingen siffra alls |
| Världsnaturfonden WWF | ”många grader kallare” |
Spridningen är inte slarv utan en följd av vad man räknar på. Talet −18 °C är den temperatur jorden skulle stråla ut energi vid om atmosfären inte bromsade värmen alls, med dagens reflektionsförmåga oförändrad. En jord utan växthusgaser skulle däremot frysa till, få mer is och därmed reflektera mer solljus, vilket sänker temperaturen ytterligare. Antar man det landar man närmare 35 grader. Frågan har inget enda rätt svar. Det förklarar varför SMHI avstår från att ange en siffra.
Vill man ha en siffra i huvudet fungerar 30 till 35 grader kallare. Att skriva ut den som exakt 33,0 grader ger en precision som inte finns.
Värmen studsar inte tillbaka
Den vanligaste beskrivningen av växthuseffekten är att värmen studsar tillbaka mot jorden, som mot en spegel. Formuleringen finns på flera svenska sajter och gör mekanismen svårare att förstå än den är. Den är också fel.
Växthusgaserna reflekterar ingenting. En koldioxidmolekyl absorberar en foton av rätt våglängd. Det får molekylen att vibrera kraftigare. Energin skickas sedan ut igen i en slumpmässig riktning, uppåt lika ofta som nedåt.
Skillnaden spelar roll för förståelsen. En spegel skulle skicka tillbaka allt oavsett hur mycket glas den bestod av. Absorption och återutstrålning innebär i stället att varje ny mängd gas fångar en ny andel av värmen, vilket är hela förklaringen till att halten i atmosfären avgör hur varmt det blir.
En andra utbredd formulering är att solens strålning reflekteras från marken och sedan fångas av gaserna. Också den missar poängen. Det som fångas är inte reflekterat solljus utan ny strålning med längre våglängd, utsänd av en uppvärmd yta. Utan den våglängdsväxlingen skulle växthuseffekten inte finnas.
Växthuseffekten i Sverige
Sambandet mellan koldioxid och temperatur räknades ut i Sverige. Svante Arrhenius publicerade 1896 en beräkning av hur jordens temperatur påverkas av luftens koldioxidhalt i tidskriften Philosophical Magazine. Det var första gången någon satte siffror på sambandet.
Uppvärmningen syns i SMHI:s egna mätserier. Jämför man normalperioden 1991–2020 med 1961–1990 har årsmedeltemperaturen stigit med mellan 1,0 och 1,5 grader i större delen av landet.
| Årstid | Ökning |
|---|---|
| Vintern i Götaland | Omkring 1,5 grader |
| Vintern i Svealand och Norrland | 1,5 grader till lokalt över 3,0 |
| Våren | Drygt 1,0 grad i Götaland och Svealand |
| Sommaren | 0,5 till 1,0 grad i hela landet |
| Hela året | 1,0 till 1,5 grader |
Uppvärmningen är ojämnt fördelad över året. De svenska vintrarna har blivit mer än dubbelt så mycket varmare som somrarna. Mest av allt har det skett i fjällen och längs Norrlandskusten. Nederbörden har samtidigt ökat i nästan hela landet, med drygt tio procent i västra Götaland och norra Norrland.
Vanliga frågor
Vad är växthuseffekten?
Att atmosfärens växthusgaser släpper igenom solens kortvågiga strålning men bromsar den långvågiga värmestrålning som jordytan sänder ut. Effekten håller planeten beboelig. Utan den skulle det vara omkring 30 till 35 grader kallare.
Hur fungerar växthuseffekten?
Solljuset passerar atmosfären och värmer marken. Den uppvärmda ytan sänder ut värmestrålning med längre våglängd, som växthusgaserna absorberar och sedan sänder ut igen åt alla håll. Den del som går nedåt värmer marken en gång till.
Vad menas med förstärkt växthuseffekt?
Att mänskliga utsläpp ökar halterna av växthusgaser och därmed förstärker en effekt som redan fanns. Koldioxidhalten har stigit med ungefär 50 procent sedan förindustriell tid och metanhalten med över 150 procent.
Vad räknas som växthusgaser?
Vattenånga, koldioxid, metan, lustgas och ozon är de viktigaste. Vattenånga står för minst tre fjärdedelar av den naturliga effekten, medan koldioxid är den gas som utsläppen påverkar mest.
Vad bidrar mest till växthuseffekten?
Vattenånga i den naturliga växthuseffekten och koldioxid i den förstärkta. Vattenånghalten styrs av temperaturen och går inte att reglera direkt, medan koldioxid stannar kvar i atmosfären i mycket lång tid.
Hur mycket har det blivit varmare i Sverige?
Mellan 1,0 och 1,5 grader för året som helhet när normalperioden 1991–2020 jämförs med 1961–1990. Vintrarna har stigit mest, lokalt över tre grader i norra Sverige.
LÄS VIDARE
Källor
- SMHI, Växthuseffekten, kunskapsbanken. www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatpaverkan/vaxthuseffekten
- Naturvårdsverket, Växthuseffekten förstärks. www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/darfor-blir-det-varmare/vaxthuseffekten-forstarks/
- Naturskyddsföreningen, Hur fungerar växthuseffekten. www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/hur-fungerar-vaxthuseffekten/
- NOAA Global Monitoring Laboratory, Trends in atmospheric carbon dioxide, globalt månadsmedelvärde. gml.noaa.gov/ccgg/trends/global.html
- SMHI, Sveriges klimat har blivit varmare och blötare. www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/sveriges-klimat/sveriges-klimat-har-blivit-varmare-och-blotare
- Arrhenius, S. On the Influence of Carbonic Acid in the Air upon the Temperature of the Ground, Philosophical Magazine 1896. www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/14786449608620846
Uppgifterna kontrollerades mot källorna den 8 september 2026. NOAA uppdaterar koldioxidhalten varje månad.