Direktverkande el var länge en av de vanligaste uppvärmningsmetoderna i svenska hem, särskilt i småhus byggda mellan 1960 och 1990. Tekniken innebär att elektricitet omvandlas direkt till värme via element utan mellanliggande vattenburen distribution. Trots sin enkelhet har metoden fått skarp kritik de senaste decennierna – inte minst från forskare, energimyndigheter och klimatstrateger.
Varför direktverkande el blev populärt i Sverige
Under 1970- och 80-talet expanderade det svenska elnätet kraftigt och landet byggde ut kärnkraften. I en tid av billig el uppmuntrade staten till elvärme, inklusive direktverkande el, vilket ledde till att hundratusentals villor och fritidshus installerade elradiatorer. Forskning från Statens Energiverk och Boverket visade under 1980-talet att systemet var billigt i drift, underhållsfritt och enkelt att installera. Sverige blev unikt i Europa i sin storskaliga användning.
Enligt Energimyndigheten hade cirka 1 miljon småhus direktverkande el år 1990. Det motsvarade över 40 % av hela småhusbeståndet.
Forskningen vänder – stora förluster och sårbarhet
Redan under 1990-talet började forskningen visa på direktverkande els nackdelar:
- Extremt låg verkningsgrad i elproduktion: Vid användning av fossila bränslen i elmixen förloras upp till 60–70 % av energin innan den når hushållen. Detta gör direktverkande el ineffektiv ur systemperspektiv.
- Brist på flexibilitet: Eftersom värmen produceras direkt där den används går det inte att lagra värme eller dra nytta av billigare energi vid andra tidpunkter.
- Elspetsproblematik: Vid kalla vinterdagar slår alla elradiatorer på samtidigt och skapar stora effekttoppar. Forskare på Chalmers och KTH har visat hur detta belastar elnätet kraftigt.
Flera forskningsrapporter (bl.a. från Elforsk och IVL) har varnat för att direktverkande el riskerar att bli en samhällsekonomisk börda om det inte fasas ut eller kompletteras med värmepumpar.
Klimatavtryck och politik – starkt tryck på omställning
Direktverkande el har mycket låga utsläpp i drift, förutsatt att elen är fossilfri. Men vid hög elförbrukning i kalla perioder kopplas ibland fossileldade reservkraftverk in, vilket ökar utsläppen dramatiskt.
Därför har Energimyndigheten sedan 2000-talet aktivt uppmanat till konvertering. Boverkets byggregler (BBR) har också skärpts – nybyggda småhus får inte längre använda direktverkande el som primär uppvärmningsform.
Det statliga konverteringsstödet (2006–2010) subventionerade värmepumpsinstallationer för hushåll med elvärme. Enligt en rapport från Energimyndigheten 2011 ledde detta till konvertering i över 100 000 hushåll. Forskningsläget visar tydligt: direktverkande el har gått från norm till undantag.
Dagens forskningsläge: när är direktverkande el fortfarande relevant?
Det pågår fortfarande forskning på direktverkande el, särskilt i kombination med smarta styrsystem, solceller och energilagring. Här är några aktuella forskningsområden:
- Smarta termostater och AI-optimering: Chalmers har 2023 visat att effektstyrning av elradiatorer via AI kan kapa effekttoppar med upp till 35 %.
- Kombination med solceller och batterier: Flera svenska forskningsprojekt, bl.a. vid RISE, studerar hur direktverkande el kan bli hållbar när den paras med egen solel och energilagring i husbatterier.
- Värmefördelning med fläktkonvektorer: Pågående experiment visar att små fläktar kan öka verkningsgraden och komforten av direktverkande el-element.
Direktverkande el och energieffektivisering – vad säger forskningen?
Forskning från Lunds universitet och Energimyndigheten visar att energieffektivisering i hus med direktverkande el ger stor effekt: tilläggsisolering, fönsterbyte och tätning minskar behovet av värme med 30–50 %. Många forskare menar därför att direktverkande el kan vara försvarbart i extremt välisolerade passivhus eller fritidshus med låg användning.
Ett exempel är forskningsprojektet i norra Dalarna, där nybyggda småhus kombinerade elradiatorer, 45 cm isolering och solceller – och uppnådde årlig köpt el för uppvärmning på under 2500 kWh.
Framtiden – avveckling eller specialisering?
Enligt Energimyndighetens senaste långtidsprognos (2024) kommer direktverkande el att vara nästan helt borta som primär värmekälla i villor inom 10–15 år. Men samtidigt pekar vissa forskare på att tekniken har en nischroll i:
- Fritidshus med låg användning
- Extremt energieffektiva nybyggen
- Kombination med smart styrning och förnybar egenproduktion
Direktverkande el är inte längre normen – men forskningen utesluter inte dess plats i framtidens energilandskap. Tekniken har potential att återuppstå i uppgraderad form, men med helt andra förutsättningar än tidigare.