Världens befolkning uppskattas år 2025 till drygt 8,293 miljarder människor, enligt de senaste internationella beräkningarna. Ökningen är omkring 70 miljoner per år, vilket motsvarar en årlig tillväxttakt på 0,85 %. Befolkningen har nästan åttadubblats sedan år 1800, då antalet människor på jorden låg runt 1 miljard.
FN:s befolkningsprognoser visar att vi kan nå en topp på cirka 10,3 miljarder invånare runt år 2084, varefter tillväxten sannolikt planar ut och på längre sikt kan vända nedåt. Detta beror på en kombination av minskad fertilitet i många länder, urbanisering, högre utbildningsnivå och förbättrad tillgång till preventivmedel.
Svensk forskning ger verktyg för att kunna svara på hur många människor finns det i världen
Svenska forskare arbetar inte främst med att direkt räkna alla människor i världen, men de utvecklar metoder och datamodeller som används globalt.
- Historiska befolkningsdatabaser som SwedPop innehåller detaljerade uppgifter från mitten av 1600-talet till idag och är unika i världen. Dessa används för att förstå hur befolkningstillväxt och migration fungerar över långa tidsperioder, vilket är avgörande för att kunna göra bättre globala prognoser.
- Svensk metodutveckling inom demografi, som capture–recapture-modeller, gör det möjligt att uppskatta totalbefolkningen även när register saknar full täckning. Detta är särskilt viktigt i länder där folkräkningar är sällsynta eller ofullständiga.
- Svensk forskning har även bidragit med modeller som bättre tar hänsyn till dödlighet, födelsetal och migrationsmönster i kombination, vilket ökar precisionen i internationella prognoser.
Historisk utveckling – från långsam till explosiv tillväxt
Fram till 1800-talet växte världens befolkning mycket långsamt på grund av hög dödlighet, sjukdomar och begränsad livsmedelsproduktion. Den industriella revolutionen, förbättrad hygien, medicinska genombrott och effektivare jordbruk ledde till den snabbaste befolkningsexplosionen i mänsklighetens historia.
- År 1900: cirka 1,65 miljarder människor
- År 1950: 2,5 miljarder
- År 2000: drygt 6 miljarder
- År 2025: över 8,2 miljarder
Intressant fakta
- Varje dag föds omkring 385 000 människor och cirka 160 000 dör, vilket ger ett nettotillskott på runt 225 000 personer per dag.
- Sverige har haft fullständig folkbokföring sedan 1600-talet, något som gör landet till en av världens mest detaljerat dokumenterade befolkningshistorier.
- Globalt väntas nästan all framtida befolkningstillväxt ske i Afrika och Asien, medan många europeiska länder, inklusive Sverige, kan få minskande folkmängd utan invandring.
Svenska modeller i FN:s befolkningsprognoser
Svenska forskningsmetoder används i flera av de dataprogram och statistiska modeller som ligger till grund för FN:s ”World Population Prospects” – den globala standardkällan för befolkningsprognoser.
En central svensk insats är användningen av registerbaserad metodik för att uppskatta befolkning i länder där folkräkningar är sällsynta, saknar full täckning eller är politiskt känsliga. FN och andra internationella organ använder bland annat:
- Capture–recapture-modeller vidareutvecklade av svenska statistiker, där man kombinerar flera ofullständiga listor (t.ex. skolregister, sjukvårdsregister, lokala myndighetslistor) för att räkna ut hur många individer som inte finns med i någon lista.
- Historiska trendanalysmetoder baserade på långa svenska dataserier från SwedPop, där mönster i födelsetal, dödlighet och migration studeras över sekler för att förbättra antaganden om framtida utveckling.
- Bayesianska demografiska modeller där svenska forskare bidragit med algoritmer som väger in både osäkerhetsintervall och sannolikhetsscenarier, vilket gör prognoserna mer robusta.
Så räknas världens befolkning
Att fastställa hur många människor som finns i världen är en kombination av statistik, modellering och datainsamling:
- Nationella folkräkningar
- Genomförs vanligtvis vart 5:e eller 10:e år och ger basdata för befolkningens storlek och struktur.
- Svenska SCB:s precision och metodik fungerar som referensmodell för många länder.
- Löpande register och undersökningar
- I länder med folkbokföringssystem (som Sverige) kan man följa födslar, dödsfall och migration i realtid.
- I länder utan sådana register används stora hushållsundersökningar.
- Statistiska modeller
- Data från olika källor kombineras i modeller som justerar för under- och övertäckning.
- Modellerna räknar fram årlig befolkningsstorlek och gör projektioner för framtiden.
- Internationell sammanställning
- FN, Världsbanken och US Census Bureau samlar in och harmoniserar data.
- FN:s modell tar hänsyn till fertilitet, dödlighet och migration för alla världens länder, och kör scenarier med olika antaganden om framtida utveckling