Vid slutet av 2025 fanns 5 720 vindkraftverk i Sverige med en sammanlagd effekt på 18 127 megawatt. De producerade 38,4 terawattimmar el under året enligt Energimyndigheten, med kompletterande uppgifter omkring 39,0 terawattimmar. Det är ungefär 23 procent av Sveriges elproduktion.
Samtidigt går de flesta vindkraftsbolag med förlust. Enligt en genomgång av årsredovisningarna förlorade branschen 6,3 miljarder kronor 2024. Hela 80 procent av verken ägdes av bolag med röda siffror. Här går vi igenom produktionen, ekonomin, forskningen om huspriser och den nya ersättningen till grannar.
HUR MYCKET EL GER ETT VINDKRAFTVERK?
Räknas ut när sidan laddas.
Fullasttimmarna för 2024 och 2025 är redaktionens beräkning på Energimyndighetens statistik: årets produktion delad med installerad effekt vid årets slut. 3 144 timmar är Energimyndighetens uppgift för parker som togs i drift 2017. Villans förbrukning är Energimarknadsbyråns uppgift för en genomsnittlig villa. Ingenting skickas någonstans, allt räknas ut i din webbläsare.
PÅ DEN HÄR SIDAN
Vindkraft i Sverige i siffror
Vindkraften har vuxit från 3,5 terawattimmar 2010 till över 40 terawattimmar 2024. År 2025 blev det första året på länge då produktionen minskade, trots att 173 fler verk var i drift vid årets slut. Energimyndigheten redovisar att produktionen minskade i de flesta län och att bara elområde SE3 ökade.
Vindkraftens elproduktion 2010-2025, terawattimmar
Källa: Energimyndigheten, vindkraftsstatistik (tabell EN0105_1). 2025 utan de kompletterande uppgifterna på 0,5 terawattimmar.
| Elområde | Antal verk | Effekt, MW | Produktion, GWh | Fullasttimmar |
|---|---|---|---|---|
| SE1, Luleå | 872 | 3 291 | 6 675 | 2 028 |
| SE2, Sundsvall | 2 038 | 7 765 | 16 082 | 2 071 |
| SE3, Stockholm | 1 684 | 4 494 | 10 324 | 2 297 |
| SE4, Malmö | 1 126 | 2 577 | 5 366 | 2 082 |
| Hela landet | 5 720 | 18 127 | 38 447 | 2 121 |
Uppgifterna kommer från Energimyndigheten (EN0105_2). Fullasttimmar är redaktionens beräkning: produktion delad med effekten vid årets slut.
Omkring två tredjedelar av vindkraftens produktion finns i Norrland. Västernorrlands län har flest verk och störst produktion. I elområde SE1 och SE2 producerades 82,6 terawattimmar el av alla slag under 2025, men där användes bara 28,4 enligt SCB. Resten måste föras söderut eller exporteras. Överföringen räcker inte alltid till.
| Län | Antal verk | Effekt, MW | Produktion, GWh |
|---|---|---|---|
| Västernorrland | 824 | 3 477 | 7 878 |
| Norrbotten | 682 | 2 572 | 5 134 |
| Gävleborg | 385 | 1 597 | 3 393 |
| Jämtland | 497 | 1 744 | 3 296 |
| Västerbotten | 540 | 1 718 | 3 196 |
| Västra Götaland | 630 | 1 444 | 3 116 |
| Dalarna | 251 | 827 | 2 194 |
| Kalmar | 253 | 680 | 1 581 |
| Jönköping | 195 | 584 | 1 521 |
| Värmland | 143 | 564 | 1 397 |
| Kronoberg | 149 | 725 | 1 387 |
| Skåne | 417 | 641 | 1 310 |
Källa: Energimyndigheten (EN0105_3). Uppgifterna för Uppsala och Västmanlands län är sekretessbelagda.
Hur mycket el ger ett vindkraftverk?
Det beror på verkets effekt och hur ofta det blåser tillräckligt. Måttet heter fullasttimmar: antalet timmar per år som verket skulle behöva gå på full effekt för att producera lika mycket som under året. Ett verk på 6 megawatt med 2 400 fullasttimmar ger 14 400 megawattimmar eller 14,4 gigawattimmar om året.
Energimyndigheten har visat att nya parker blivit betydligt effektivare. Parker som togs i drift 2007 hade i genomsnitt en kapacitetsfaktor på 26 procent, motsvarande 2 300 fullasttimmar. För parker från 2017 var den 35,9 procent eller 3 144 timmar. Förklaringen är högre torn och större rotorer i förhållande till generatorns effekt.
För alla svenska verk tillsammans blev resultatet ändå lägre. Om man delar produktionen med den installerade effekten vid årets slut blir det cirka 2 400 fullasttimmar 2024 och 2 100 år 2025. Siffran pressas av att nya verk bara går en del av sitt första år, av äldre verk med lägre torn och av att verk stängs av när priset är negativt. Vattenfall Toledo, som äger vindkraft i södra Sverige, skrev i sin årsredovisning att 17 procent av den möjliga produktionen reglerades bort när kostnaden för att exportera elen i stamnätet var högre än intäkten.
Är vindkraft lönsamt?
Den mest citerade genomgången kommer från Christian Sandström och Christian Steinbeck, som har publicerat två artiklar i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt. De har gått igenom årsredovisningarna för bolagen som äger verken. Studien omfattar 3 705 verk med 85 procent av den beräknade årsproduktionen. Projektörer som OX2, Eolus och Arise ingår inte, eftersom de säljer parkerna vidare.
| År | Resultat efter finansiella poster | Marginal | Andel verk i förlustbolag |
|---|---|---|---|
| 2023 | minus 5,2 miljarder kr | minus 39 % | 65 % |
| 2024 | minus 6,3 miljarder kr | minus 51 % | 80 % |
Källa: Sandström och Steinbeck, Ekonomisk Debatt 2025 och 2026. Siffrorna för 2023 är reviderade i den senare artikeln efter att 40 anläggningar lagts till.
Förlusterna är störst i Norrland: minus 4,8 miljarder kronor 2024 och en marginal på minus 83 procent. I Svealand och Götaland var förlusten 1,5 miljarder kronor. Där fanns 46 procent av verken i förlustbolag. Statliga Vattenfalls vindkraft förlorade 870 miljoner kronor 2024.
Markbygden Ett utanför Piteå är det tydligaste exemplet. Parken kostade omkring 8 miljarder kronor att bygga och hade ett långt avtal om att leverera en fast mängd el till Norsk Hydro. När det inte blåste tillräckligt fick bolaget köpa el på marknaden till höga priser. Förlusten 2023 blev 1,7 miljarder kronor och bolaget gick in i företagsrekonstruktion i november samma år. Hydro meddelade i oktober 2024 att Umeå tingsrätt fastställt planen för rekonstruktionen.
De få anläggningar som går med vinst har enligt artikeln långa avskrivningstider, upp till 33 år, lite lånat kapital och gamla elavtal med priser upp till 91 öre per kilowattimme. Författarna bedömer att redovisningen snarare överskattar lönsamheten, bland annat för att avsättningarna för nedmontering är låga.
Branschorganisationen Green Power Sweden, tidigare Svensk Vindenergi, har invänt mot bilden av en bransch i kris. Organisationen pekar på att den nya vindkraften 2020-2026 byggs för omkring 125 miljarder kronor privat kapital utan statliga bidrag. Den menar också att den ökade produktionen har pressat elpriset för konsumenterna. Artiklarna mäter bolagens redovisade resultat, inte vindkraftens samhällsekonomiska värde, vilket också har debatterats i Ekonomisk Debatt.
Varför faller intäkterna?
Vindkraftverk producerar samtidigt, när det blåser. Då blir det gott om el och priset sjunker, särskilt i norr där överföringen söderut är begränsad. Fenomenet kallas kannibalisering: varje nytt verk sänker priset för alla andra verk i samma område. Sandström och Steinbeck pekar ut det som den främsta orsaken till förlusterna.
Energiföretagen redovisade att priset i SE1 och SE2 var negativt under 10 procent av tiden första halvåret 2025 och under 10 öre per kilowattimme under drygt 70 procent av tiden. Årsmedelpriset varierade mellan 18 öre i norr och 67 öre i Malmö. Sedan den flödesbaserade metoden för att beräkna överföringskapacitet infördes i november 2024 har priserna skilt sig allt oftare. År 2024 var priset detsamma i hela landet under 47 procent av tiden, 2025 bara under 2 procent.
Aktuella priser per elområde finns på sidan elpris idag. Om elområdenas gränser och vad forskningen säger om dem kan du läsa i artikeln om nya elområden.
Hur länge håller ett vindkraftverk?
Enligt Energimyndigheten konstrueras vindkraftverk vanligen för en livslängd på 20 till 25 år, ibland upp till 30. Den certifierade tekniska livslängden är 20 år, medan delar som växellådor håller kortare tid. De flesta bolag skriver av verken på 25 år.
Sandström och Steinbeck ifrågasätter den tiden för de allra högsta verken. Vid Björnberget utanför Sundsvall stod 51 av 60 verk stilla i början av 2025 på grund av skadade rotorblad. Anläggningen hade tagits i drift 2022. Havsparken Yttre Stengrund, med fem verk på sammanlagt 10 megawatt, var i drift från 2001 och monterades ned vintern 2015-2016. Vattenfall angav att turbinerna var en tidig modell som bara tillverkats i omkring 50 exemplar, så reservdelar var svåra att få tag på och en renovering inte ekonomiskt försvarbar.
Påverkar vindkraftverk huspriserna?
Hans Westlund och Mats Wilhelmsson vid KTH analyserade omkring 100 000 försäljningar av småhus i närheten av vindkraftverk som byggts 2013-2018. Studien publicerades i tidskriften Sustainability 2021. Priset var lägre ju närmare verken husen låg. Effekten försvann bortom 8 kilometer.
Lägre huspris beroende på avstånd till vindkraftverk
Källa: Westlund och Wilhelmsson (2021), The Socio-Economic Cost of Wind Turbines: A Swedish Case Study, Sustainability 13(12).
Inom 2 kilometer var priset 19-23 procent lägre, men få hus låg så nära. Mellan 2 och 4 kilometer var skillnaden 10-14 procent. Stora verk och parker med många verk gav större effekt. Den var störst för hus med lägre värde. Om taxeringsvärde och marknadsvärde kan du läsa mer i vår artikel om marknadsvärde och taxeringsvärde.
Får man ersättning om man bor nära ett vindkraftverk?
Sedan den 1 juli 2026 gäller lagen (2026:1113) om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Den som äger en bostad inom nio verkshöjder från ett vindkraftverk har rätt till en andel av verkets intäkter varje år. För ett verk som är 250 meter högt betyder det 2 250 meter.
VINDKRAFTSERSÄTTNING: VAD KAN DU FÅ?
Räknas ut när sidan laddas.
Andelarna följer 12 och 13 §§ i lagen (2026:1113) om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Intäkten räknas i lagen som elproduktionen gånger dagen före-priset i elområdet. Här används svenska verks genomsnittliga 2 403 fullasttimmar 2024 som uppskattning. Ingenting skickas någonstans, allt räknas ut i din webbläsare.
| Avstånd till verket | Andel av verkets intäkter |
|---|---|
| Högst 5 verkshöjder | 2,5 promille |
| 5-6 verkshöjder | 2,0 promille |
| 6-7 verkshöjder | 1,5 promille |
| 7-8 verkshöjder | 1,0 promille |
| 8-9 verkshöjder | 0,5 promille |
- Två verk räknasLigger huset nära flera verk ingår de två som ger högst ersättning.
- Tak på 2 procentÄgaren av anläggningen behöver inte betala mer än 2 procent av anläggningens intäkter till alla grannar tillsammans. Blir summan högre sätts ersättningen ned proportionellt.
- Anmälan varje årDu måste anmäla ditt anspråk skriftligen till verksamhetsutövaren senast i slutet av februari året efter. Betalningen ska ske senast den 1 juli.
- Bara nya parkerLagen gäller inte anläggningar vars tillstånd vann laga kraft före den 1 juli 2026. Den gäller dock parker som kommunen har tillstyrkt efter den 6 november 2025.
Kommunernas veto
En vindkraftspark på land får inte byggas om kommunen säger nej. Under första halvåret 2026 tog kommunerna ställning till 23 projekt och stoppade 16 av dem, med 524 av 638 planerade verk. Det motsvarar 70 procent av projekten. År 2025 stoppades 93 procent. Siffrorna kommer från Green Power Sweden och omfattar även projekt där en majoritet i fullmäktige meddelat att den tänker säga nej.
Vetot finns kvar. Regeringen har i stället infört intäktsdelningen till grannar för att göra det mer attraktivt för kommuner och närboende att säga ja.
Havsbaserad vindkraft
Havsbaserad vindkraft är fortfarande liten i Sverige: 75 verk med 193 megawatt som producerade 0,5 terawattimmar 2025. Regeringen avslog i november 2024 tretton ansökningar i Östersjön med hänvisning till försvaret. Den 16 juli 2026 beviljades Fyrskeppet Offshore öster om Söderhamn och Vidar i norra Skagerrak, medan elva andra ansökningar nekades.
Därmed har fem stora havsparker tillstånd: Kattegatt Syd, Galene, Poseidon, Fyrskeppet och Vidar. Fyrskeppet väntas ge 8-11 och Vidar upp till 7,8 terawattimmar om året. Enligt tillstånden ska de två nya parkerna vara färdiga senast 2036. Regeringen vill gå över till ett auktionssystem för havsbaserad vindkraft.
Byggs det mer vindkraft?
Utbyggnaden har bromsat in kraftigt. Under andra kvartalet 2026 beställdes inga nya vindkraftsturbiner alls enligt Green Power Sweden. Branschorganisationen räknar med att omkring 250 nya verk om året skulle behövas för att följa Energimyndighetens långsiktiga scenarier till 2035.
Samtidigt har elanvändningen inte ökat som väntat. Stora industriprojekt i norr har lagts ned, försenats eller fått problem, vilket Sandström och Steinbeck pekar på som en orsak till överskottet av el i Norrland. Elen från vindkraft kompletterar i dag vattenkraften och kärnkraften, som tillsammans stod för omkring två tredjedelar av produktionen 2025.
Vanliga frågor
Hur många vindkraftverk finns det i Sverige?
5 720 vid slutet av 2025 enligt Energimyndigheten, med en sammanlagd effekt på 18 127 megawatt.
Hur stor del av Sveriges el kommer från vindkraft?
Omkring 23 procent 2025. Vindkraften producerade 39,0 terawattimmar av totalt 167,9 terawattimmar enligt SCB:s månadsstatistik.
Hur mycket el ger ett vindkraftverk?
Ett verk på 6 megawatt ger ungefär 13-19 gigawattimmar om året beroende på vindläget och verkets ålder. Det motsvarar elen till omkring 640-940 genomsnittliga villor.
Är vindkraft lönsamt?
För de flesta ägarbolag inte i dag. Enligt Sandström och Steinbeck gick branschen 6,3 miljarder kronor back 2024 och 80 procent av verken ägdes av bolag med förlust. Branschen menar att det beror på tillfälligt låga priser och att investeringarna är långsiktiga.
Hur länge håller ett vindkraftverk?
Normalt 20-25 år. Den certifierade tekniska livslängden är 20 år och de flesta skriver av verken på 25 år.
Sjunker huspriset nära vindkraftverk?
Ja, enligt en studie från KTH. Priset var 10-14 procent lägre på 2-4 kilometers avstånd och effekten försvann bortom 8 kilometer.
Får man ersättning om man bor nära ett vindkraftverk?
Ja, för nya parker. Den som äger en bostad inom nio verkshöjder får 0,5-2,5 promille av verkets intäkter per år, beroende på avståndet.
Var finns flest vindkraftverk?
I Västernorrlands län, med 824 verk och 7,9 terawattimmar 2025. Därefter kommer Norrbotten och Västra Götaland sett till antal verk.
Källor
- Energimyndigheten, Vindkraftsstatistik. www.energimyndigheten.se/statistik/officiell-energistatistik/tillforsel-och-anvandning/vindkraftsstatistik/
- Energimyndigheten, Fortsatt utbyggnad av vindkraft men lägre elproduktion 2025. www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2026/fortsatt-utbyggnad-av-vindkraft-men-lagre-elproduktion-2025/
- Energimyndighetens statistikdatabas, Vindkraftsstatistik. pxexternal.energimyndigheten.se/pxweb/sv/Energimyndighetens_statistikdatabas/Energimyndighetens_statistikdatabas__Officiell_energistatistik__Vindkraftsstatistik/
- SCB, Elproduktion och elanvändning efter elområde, månad (TAB78). www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__EN__EN0108__EN0108A/ElEO/
- Energimyndigheten, Vindkraftens teknik- och kostnadsutveckling, 2019. www.energimyndigheten.se/globalassets/om-oss/lagesrapporter/elmarknaden/2019/vindkraftens-teknik–och-kostnadsutveckling.pdf
- Energimyndigheten, Återbruk och återvinning av vindkraftverk, 2016. www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/framjande-av-vindkraft/aterbruk-och-atervinning-av-vindkraftverk_webb-final.pdf
- Sandström och Steinbeck, Sjunkande omsättning och skenande förluster för vindkraften 2024, Ekonomisk Debatt. www.nationalekonomi.se/artikel/sjunkande-omsattning-och-skenande-forluster-for-vindkraften-2024/
- Sandström och Steinbeck, Grön bubbla inom svensk vindkraft?, Ekonomisk Debatt 2025. www.nationalekonomi.se/artikel/gron-bubbla-inom-svensk-vindkraft/
- Green Power Sweden, Den svenska vindkraftens ekonomi. greenpowersweden.se/den-svenska-vindkraftens-ekonomi/
- Green Power Sweden, 7 av 10 vindkraftsprojekt stoppades av kommunerna första halvåret 2026. greenpowersweden.se/7-av-10-vindkraftsprojekt-stoppades-av-kommunerna-forsta-halvaret-2026/
- Green Power Sweden, Nollkvartal för vind och sol när projektportföljen krymper, 21 september 2026. news.cision.com/se/green-power-sweden/r/nollkvartal-for-vind-och-sol-nar-projektportfoljen-krymper,c4397979
- Energiföretagen, Elåret 2025: rekordbilligt i norr och dyrare i söder. www.energiforetagen.se/pressrum/pressmeddelanden/2025/elaret-2025-rekordbilligt-i-norr-och-dyrare-i-soder/
- Westlund och Wilhelmsson, The Socio-Economic Cost of Wind Turbines: A Swedish Case Study, Sustainability 2021. www.mdpi.com/2071-1050/13/12/6892
- Lagen.nu, Lag (2026:1113) om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. lagen.nu/2026:1113
- Riksdagen, Prop. 2025/26:239 Vindkraft i kommuner. data.riksdagen.se/dokument/HD03239
- Regeringen, Nya beslut om havsbaserad vindkraft, 16 juli 2026. www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/nya-beslut-om-havsbaserad-vindkraft/
- Regeringen, Avslag på 13 havsbaserade vindkraftsparker i Östersjön, 4 november 2024. regeringen.se/pressmeddelanden/2024/11/avslag-pa-13-havsbaserade-vindkraftparker-i-ostersjon/
- Norsk Hydro, Reorganization plan for Markbygden Ett AB approved in Umeå District Court. www.hydro.com/en/global/media/news/2024/reorganization-plan-for-markbygden-ett-ab-approved-in-umea-district-court/
- Vattenfall, Yttre Stengrund avvecklas, 25 januari 2016. mb.cision.com/Main/865/9901407/468387.pdf
- Energimarknadsbyrån, Normal förbrukning och elkostnad för villa. www.energimarknadsbyran.se/el/dina-elavtal-och-kostnader/elhandelsavtalet/elforbrukning/normal-elforbrukning-och-elkostnad-for-villa/
Texten kontrollerades mot källorna den 30 september 2026. Statistiken för 2025 publicerades av Energimyndigheten den 15 april 2026.
Angående Vindpark Hultema Motala AB
Som sakägare och markgranne i samband med projektering och bygge av Vindpark Hultema har jag/vi inte utan ett visst intresse följt utvecklingen på plats och i massmedia. Projektörerna har utan tvekan surfat på den gröna omställningsvågen och invändningar av alla slag har man lätt kunna bemöta med argument av typen att vindkraftparken kommer att producera el för 50 000 hushåll, bidra till den gröna omställningen och vara gynnsamt for ortsbefolkningen. De runtomboende har också kunnat konstatera att projektörerna försett sig med en armé av underentreprenörer, konsulter och myndigheter som tänjer på alla regler för att uppfylla förmenta politiska gröna mål nödvändiga för miljöprövning och anläggningstillstånd.
Förverkligandet d.v.s. byggprocessen har sedan speglats i massmedia som ett storartat teknologiskt byggprojekt innehållande tekniska landvinningar, fantastiska transporter av gigantiska rotorblad och uppbyggnad av gigantiska torn som monument över den gröna omställningen. Sedan kommer invigning, därefter tystnad.
Nästa steg för Vindkraftpark Hultema är att förverkliga löftet om el till abonnenter men framför allt bidra i ett nationellt t.o.m. internationellt elsystem. Produktionen är givetvis beroende av när och hur mycket det blåser. Det senare har hittills varit baserat på statistik över lokala vindförhållanden. Som tekniskt intresserad vill man gärna se data på hur alla kalkylerade värden kontra verklig elproduktion uppfylls över tid. Tyvärr har man som privatperson väldigt liten möjlighet till detta p.g.a. bolagssekretess. Den enda möjligheten att få information är via årsredovisningar för aktiebolag som publiceras av Bolagsverket. Den informationen är dock enbart av ekonomisk natur.
Den kritiska massmediarapporteringen om produktion av vindkraft har i stort sett handlat om gigantiska ekonomiska magplask i Västergötland men främst i Norrland med kinesiska intressenter i bakgrunden. Förlusterna bedöms år 2024 uppgå till 63 miljarder kr. Detta borde inte vara fallet med Hultemaprojektet i Motala kommun i Östergötland.
En kolumnist i tidskriften Affärsvärlden, Christian Sandström har publicerat en krönika om grön omställning i dec.2025 med rubriken:” Vindkraften blöder även i södra Sverige”. Man har där studerat årsredovisningar för tio vindkraftbolag i syd/mellan-Sverige under upp till åtta år med häpnadsväckande resultat. Samtliga vindkraftparker har under perioden med början 2016 för vissa uppvisat gigantiska underskott. Kungliga vetenskapsakademins energiutskott varnade redan 2009 för överdriven optimism i utbyggnaden av vindkraft.
Har Hultema hamnat i dåligt sällskap
Vindpark Hultema AB fanns med i publikationen ovan där det framgick att bolagets förlust för 2024 var 67 miljoner kr och vinstmarginalen -216%. En annan Vindpark i Östergötland som var med i studien var Vindpark Zinkgruvan.
Siffran var så hög och att vårt Hultema var sämst i klassen gjorde att min logiska klocka klämtade.
Kanske kunde det hela förklaras som igångsättningssvårigheter, felkalkylering av vind och elpris?
Kontaktade därför Bolagsverket om årsredovisningen för 2025 som skulle varit färdig i juni men fick svaret att det var och är problem med underskrifter från styrelsemedlemmar och annat. Jag lyckades dock få tag i en kopia och kunde konstatera en massa spännande saker.
Siffrorna från 2024 var omräknade till redovisning i Euro vilket resulterade i att förlusten för 2025 ”ökade” till (11642 kEUR) d.v.s. mer än 130 miljoner kr! Alltså nära en fördubbling av förlusten 2024. Ser nu att detta med omräkning till Euro till en början inte bara lurade mig, utan flera analysföretag (Vindpark Hultema i Motala AB – Gratis årsredovisningar) (Nyckeltal, bokslut och omsättning | Vindpark Hultema i Motala AB i Motala (556851-3575) – Merinfo.se) som vid sin analys missade övergången till Euro och därför visar en kraftig reducering (förbättring) av förlusterna. Ska bli intressant att se när bolagen diskret inför sina dementier.
Eftersom jag nu var bekant med årsredovisningen försökte jag mig på en analys av bolagets förutsättningar för överlevnad utgående från 2025 års förutsättningar.
Bolaget har lånat 23 miljoner Euro till projektet från Nordiska investeringsbanken NIB på 20 år och 33 MEUR hos koncernföretaget med totala projektkostnaden 76 miljoner EUR för de elva verken som ska producera el och sälja för att täcka räntor och amorteringar. En titt på siffrorna i årsredovisningen ger vid handen att inkomsterna från försäljning av el är försumbara i sammanhanget och att någon måsta hålla bolaget under armarna. Man kan konstatera att detta görs av en Schweizisk pensionsfond som dock förutsätter att de lånade pengarna ska komma in i början på 2030 eftersom fonden upphör. Sannolikheten för att pengarna ska komma in med dagens/morgondagens elpriser är inte så hög och om Schweizarna inte vill fortsätta att pumpa in pengar i samma takt så är risken för insolvens överhängande.
Av årsredovisningarna framgår att Schweizarna har tagit tag i företaget och satt in eget folk i styrelsen för att sanera, därav den försenade årsredovisningen. Möjligen kan man dölja förlusterna utåt och försöka sälja till någon som kan dölja siffrorna under sekretess som Jämtkraft eller Skellefteåkraft som är bra på att dölja förluster..
Hultema är inte på något sätt unikt men tillsammans med Zinkgruvan och åtta andra är de vindkraftbolag som inte bara går med kraftig förlust utan har vinstmarginaler som inget normalt företag skulle överleva (https://www.affarsvarlden.se/kronika/sandstrom-vindkraften-bloder-aven-i-sodra-sverige). Hultema avviker dock genom att uppvisa de i särklass högsta förlustsiffrorna av alla, 67miljoner kr och vinstmarginalen -216% för 2024 och en förlust på 11,64 MEUR 2025 och ytterligare försämrad vinstmarginal. Den äldre vindkraftparken Zinkgruvan är något bättre men fortfarande på minus.
Hur kunde allt gå så fel?
En del av oss markgrannar som har sett detta insåg redan från början att det hela skulle bli en bubbla som började växa när man anlitade ett stort antal konsulter som mot betalning justerade upp och pressade indata (t.ex. vinddata) av olika slag för att möjliggöra projektet. Man övertygade Tjällmoborna (Byalaget) att de skulle få och får f.n. bygdepeng (100 000kr/år) om de var positiva. Motala kommun hade vetorätt men ville vara bättre än andra kommuner i ”tävlingen om att ha mest vindkraft”.
Det hade inte varit fel med en djävulens advokat i sammanhanget.
Konstaterar också att en person som även var aktiv i projektering och bygge, Ann-Sofi Laurin sitter i styrelsen för Vindpark Hultema i Motala AB med ägare Windpark Hultema Holding AG.
De flesta massmediareportagen om den här typen av projekt handlar för det mesta om nybyggaranda, byggprojekt som invigs med spadar i marken häftig teknologi och utfästelser om bidrag till ”omställningen” med fantastiska vinster för samhälle och miljö.
Hur kan gå så snett som i fallet Hultema och Zinkgruvan.
Alla vet vad långvarig ekonomisk förlust innebär för ett företag. Externa pengar måste tillföras för överlevnad. Begreppet vinstmarginal är enkelt uttryckt skillnaden mellan intäkter och utgifter i förhållande till intäkterna. Intäkterna beror på mängden och priset på producerad el. Utgifterna på hur stora lån som man betalar ränta för. Inkomsterna från elproduktion beror alltså på hur mycket det blåser, när det blåser och vad elmarknaden då betalar. Ett så enkelt sammanhang kan inte bara förbises.
Ju fler vindkraftverk som byggs desto större förluster.
Förklaringen är enkel: ett populärt uttryck när politiker debatterar är att man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Vilka är då dessa två ”tankar”?
Att å ena sida bygga vindkraftpark med stor framgång (hög vinstmarginal) och å andra sidan driva vindkraftparken som en konkursmässig verksamhet kan totalt sett inte ses som framgångsrikt i ett samhällsperspektiv.
Sten Johansson delägare Trolleflod 1:5