Reduktionsplikt: nivåerna, priset och vad forskningen visar

Vad är reduktionsplikt?

Reduktionsplikten infördes den 1 juli 2018 genom lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från bensin och diesel. Den gäller den som är skattskyldig för bensin och diesel enligt lagen om skatt på energi, främst drivmedelsbolag och större depåhavare. Omkring 15 företag omfattas enligt regeringens proposition från 2025.

Kravet uttrycks som en procentuell minskning av växthusgasutsläppen per energienhet, räknat över hela livscykeln. Bolaget ska se till att utsläppen från all bensin och diesel det levererar under ett kalenderår är minst så många procent lägre än om bränslet hade varit helt fossilt. Det är inte ett krav på en viss andel biodrivmedel. Hur mycket som behöver blandas in beror på hur mycket varje biodrivmedel minskar utsläppen.

Ett biodrivmedel av avfall med låga livscykelutsläpp ger mer minskning per liter än ett av grödor. Därför blir volymandelen biodrivmedel högre än procentsatsen. Med 10 procent reduktionsplikt behövs enligt Konjunkturinstitutet ungefär 15,7 procent biodrivmedel i bensinen och 11,8 procent i dieseln.

Nivåerna år för år

Nivåerna står i lagens 5 §. De höjdes i steg fram till 2022, pausades 2023 och sänktes kraftigt 2024. Våren 2021 beslutade riksdagen om en bana som skulle ha gett 66 procent för diesel och 28 procent för bensin år 2030. Den banan slopades när lagen ändrades i december 2023.

Inblandningen är Konjunkturinstitutets beräkning utifrån Energimyndighetens antaganden om biodrivmedlens utsläpp och energiinnehåll (specialstudie 121, december 2025).

Första halvåret 2025 gällde 6 procent och från den 1 juli 10 procent. Bolagen redovisar de två halvåren var för sig. Reduktionsplikten för flygfotogen, som infördes i juli 2021, gäller inte från och med 2025. Den ersattes av EU:s förordning ReFuelEU Aviation, som kräver 2 procent hållbart flygbränsle vid EU:s flygplatser från 2025.

Så räknas plikten

Sedan den 1 juli 2025 finns beräkningsreglerna i förordningen (2025:589). Fossil bensin och diesel räknas ha utsläpp på 94 gram koldioxidekvivalenter per megajoule. En liter bensin räknas som 32,2 megajoule och en liter diesel som 35,3. Biodrivmedlens utsläpp beräknas med metoden i EU:s förnybartdirektiv, där odling, transport och tillverkning ingår.

För en liter helt fossil bensin blir det 3,03 kilo koldioxidekvivalenter och för diesel 3,32 kilo. Vid 10 procent reduktionsplikt ska utsläppen minska med cirka 0,30 kilo per liter bensin och 0,33 kilo per liter diesel, räknat på energiinnehållet.

• InblandningBolaget blandar in etanol, bionafta eller biobensin i bensinen och HVO eller FAME i dieseln. För bensin ska minst 6 procentenheter av kravet klaras med inblandning.
• ElkrediterSedan den 1 juli 2025 får den som driver publika laddstationer överlåta utsläppsminskningen från fossilfri el till ett drivmedelsbolag. År 2025 stod elkrediterna för 0,5 procentenheter av den uppnådda minskningen för bensin och 0,3 för diesel, enligt Energimyndigheten.
• Handel med överskottEtt bolag som minskar mer än kravet får använda överskottet för ett annat drivmedel eller sälja det. Högst 10 procent av årets krav får sparas till nästa år.
• AvgiftDen som inte klarar plikten betalar en reduktionspliktsavgift på 5 kronor per kilo för bensin och 4 kronor för diesel. Lagen tillåter högst 7 kronor. Den som redovisar för sent betalar 20 000 kronor i förseningsavgift.

Redovisningen till Energimyndigheten ska vara inne senast den 1 april året efter. Energimyndigheten är tillsynsmyndighet och publicerar varje år en drivmedelsrapport med utfallet.

Vilka drivmedel omfattas?

Plikten gäller bensin och diesel som innehåller högst 98 volymprocent biodrivmedel. Undantagna är bränsle som används av Försvarsmakten, alkylatbensin och märkt diesel, det vill säga diesel med lägre skatt som används i exempelvis arbetsmaskiner och fiske.

Rena och höginblandade biodrivmedel som HVO100, E85 och ED95 ligger utanför reduktionsplikten. De främjas i stället med skattebefrielse. EU-kommissionens godkännande av den svenska skattebefrielsen gällde till utgången av 2026, men regeringen meddelade i april 2026 att EU förlänger det till slutet av 2032. Biodrivmedel som blandas in inom reduktionsplikten beskattas som fossila bränslen.

Utredningen SOU 2026:33 föreslår att även rena och höginblandade förnybara drivmedel ska omfattas av reduktionsplikten, senast 2031.

Vad betyder reduktionsplikten för priset?

Biodrivmedel har oftast varit dyrare än fossila bränslen att framställa. Ju mer som blandas in, desto större del av priset påverkas. Hur mycket beror på prisskillnaden mellan biodrivmedel och fossilt bränsle vid varje tidpunkt, inte bara på procentsatsen.

Konjunkturinstitutet beräknade att sänkningen till 6 procent i januari 2024 minskade dieselpriset med omkring 4,60 kronor per liter på en månads sikt, inklusive moms och den skattehöjning som gjordes samtidigt. Höjningen till 10 procent den 1 juli 2025 ökade priset med 0,50-0,70 kronor per liter diesel och 0,40-0,80 kronor per liter bensin. Skatten sänktes vid samma tillfälle, så den samlade effekten blev 0,10-0,30 kronor per liter.

SITE:s siffror avser dieselpriset utan skatter jämfört med Danmark. Konjunkturinstitutets siffror avser pumppriset.

Riksrevisionen konstaterade 2023 att dieselpriset i Sverige under den studerade perioden hade stigit med 3,23 kronor per liter mer än i Danmark vid pump. HVO100 kostade under stora delar av 2022 över 30 kronor litern, samtidigt som Energimyndigheten så sent som 2020 hade räknat med ett konstant pumppris kring 16 kronor. Sverige köpte vid den tiden ungefär en tredjedel av världens HVO.

Dagens pumppriser och skatterna per liter finns på sidan om bensinpriset idag.

Vad hände med utsläppen när plikten sänktes?

Utsläppen från inrikes transporter ökade från 14,65 till 17,69 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 2023 och 2024, en ökning med 21 procent. Naturvårdsverket förklarade ökningen främst med mer fossil diesel i vägtrafiken och arbetsmaskinerna efter att reduktionsplikten sänkts. Sveriges totala utsläpp ökade med 7 procent samma år.

Ökningen syns tydligast i dieselfordonen. Utsläppen från tunga lastbilar gick från 3,36 till 4,42 miljoner ton. Enligt SCB:s utsläppsstatistik föll mängden biogen koldioxid från HVO i vägtrafiken från 3,06 till 1,09 miljoner ton, en minskning med nästan två tredjedelar. Energimyndigheten redovisade samtidigt att användningen av rent HVO100 fördubblades jämfört med 2023.

År 2025 minskade utsläppen från inrikes transporter med 4 procent enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Myndigheten förklarar minskningen med den höjda reduktionsplikten och fler elbilar, trots att trafiken ökade med 2 procent. För tunga lastbilar var den höjda reduktionsplikten den främsta orsaken.

Vad visar forskningen?

I september 2026 publicerade Jakob Oberhammer vid Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) och Pontus Larsson vid Energimyndigheten en policyrapport om reduktionsplikten. De jämförde svenska och danska dieselpriser utan skatt från 2018 till 2023. Danmark hade under hela perioden ett betydligt lägre inblandningskrav.

Vid nivåerna 19,3 och 20 procent fann de ingen prisskillnad alls, vilket betyder att biodrivmedel och fossil diesel kostade ungefär lika mycket. Skillnaden uppstod först när biodrivmedlen blev dyra under energikrisen 2022 och 2023. Reduktionsplikten minskade utsläppen med omkring 14 miljoner ton från 2018 till 2023. Av minskningen kom 94 procent från att fossil diesel byttes mot biodrivmedel och bara 6 procent från att folk körde mindre.

Kostnaden blev i genomsnitt cirka 1 574 kronor per undviket ton koldioxid. Det kan jämföras med koldioxidskatten på omkring 1 510 kronor per ton. Forskarna påpekar att ett 10 procent högre pumppris bara minskar dieselanvändningen med ungefär 2 procent på kort sikt.

• KonjunkturinstitutetKostnaden för att minska vägtrafikens utsläpp med biodrivmedel är minst 2,2 kronor per kilo koldioxid i 2019 års priser, omkring 2,8 kronor i dag. Elkrediterna från laddstationer bedöms kosta 0,8-2,5 kronor per kilo. Institutet har också räknat ut att klimatmålet för transporterna bara med skatter skulle kräva pumppriser kring 42 kronor per liter.
• RiksrevisionenGranskningen RiR 2023:13 bedömde att reduktionsplikten kan bidra till transportmålet till rimlig kostnad. Men nivåerna byggde på bristfälliga konsekvensanalyser, den dåvarande utformningen var inte genomförbar och Energimyndighetens tillsyn behövde bli mer regelbunden för att minska risken för fusk med biodrivmedlens rapporterade utsläpp.
• TrafikverketDen samhällsekonomiska marginalkostnaden för att minska vägtrafikens utsläpp år 2030 beräknades till 1,5-3 kronor per kilo med biodrivmedel och 2-4,5 kronor med elektrifiering eller energieffektivisering, enligt Riksrevisionens sammanställning.

Varifrån kommer biodrivmedlen?

HVO står för den största delen av biodrivmedlen i reduktionsplikten. Enligt Energimyndighetens drivmedelsrapport för 2022 tillverkades HVO som användes i Sverige till 76 procent av animaliska fetter, 12 procent av använd matolja, 7 procent av råtallolja och 3 procent av palmolja. Råvarorna kom från många länder. Sverige stod för 11 procent, lika mycket som Spanien.

RISE har beräknat att Sverige producerade omkring 5,2 terawattimmar flytande biodrivmedel 2022 men använde ungefär 25. Importberoendet är ett av de risker som Riksrevisionen lyfte. En annan är att efterfrågan på avfallsfetter är stor i hela Europa, eftersom flera länder har egna inblandningskrav.

Energimyndighetens rapport för 2025 visar att användningen av fossila drivmedel minskade med 4 procent jämfört med 2024. Den totala drivmedelsanvändningen minskade med 1,3 procent.

Reduktionsplikten och klimatmålen

Sverige har två mål som reduktionsplikten ska bidra till. Det nationella etappmålet säger att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror hade de 2025 minskat med 19 procent (redaktionens beräkning). EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR, kräver att Sveriges utsläpp utanför EU:s utsläppshandel minskar med 50 procent till 2030 jämfört med 2005.

Utredningen om styrmedel för att fasa ut fossila bränslen beräknade i maj 2026 att Sverige med dagens beslut missar ESR-åtagandet med knappt 8 miljoner ton sammanlagt under perioden 2021-2030. Underskottet kan i princip täckas genom att köpa utsläppsutrymme av andra EU-länder, men utredningen bedömer att det är osäkert hur mycket som kommer att finnas att köpa.

Vad händer nu?

Betänkandet SOU 2026:33, Vägen mot utfasning, lämnades till regeringen den 27 maj 2026. Remisstiden går ut den 30 oktober 2026. Förslagen gäller reduktionsplikten från 2028, eftersom utredningen bedömer att riksdagen inte hinner besluta om högre nivåer före dess.

Utredningen föreslår också högre skatt på bensin och diesel. Utredaren Svante Mandell har uppskattat att paketet skulle höja pumppriset med omkring tre kronor per liter. Riksdagsvalet hölls den 13 september 2026. Vid månadsskiftet september och oktober fanns ännu ingen ny regering och inget besked om hur reduktionsplikten ska se ut efter 2027.

EU:s nya utsläppshandel för bränslen till vägtrafik och byggnader, ETS2, ska enligt utredningen starta 2028 i stället för 2027. Den kommer att sätta ett pris på fossila drivmedel i hela EU, vid sidan av de nationella kraven. Sverige ska också genomföra EU:s förnybartdirektiv, med kravet att växthusgasintensiteten i transportsektorns energi minskar med 14,5 procent till 2030 eller att andelen förnybart blir minst 29 procent.

Vilka andra länder har reduktionsplikt?

Sverige är inte ensamt om att kräva inblandning, men systemen skiljer sig. Vissa länder, som Sverige och Tyskland, ställer krav på minskade växthusgasutsläpp. Andra, som Finland och Norge, ställer krav på en viss andel förnybart.

Källor: Arbets- och näringsministeriet i Finland, Miljødirektoratet i Norge, Konjunkturinstitutet (Danmark), Tysklands förbundsdag och California Air Resources Board.

Vanliga frågor

Vad menas med reduktionsplikt?

Ett krav på att drivmedelsbolag ska minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats, räknat över hela livscykeln. Bolagen klarar det främst genom att blanda in biodrivmedel.

Vad ligger reduktionsplikten på idag?

10 procent för både bensin och diesel. Nivån har gällt sedan den 1 juli 2025 och står i lagen för varje år till och med 2030.

Hur mycket påverkar reduktionsplikten priset?

Höjningen från 6 till 10 procent i juli 2025 höjde priset med 0,50-0,70 kronor per liter diesel och 0,40-0,80 kronor per liter bensin enligt Konjunkturinstitutet. Hur stor effekten blir beror mest på prisskillnaden mellan biodrivmedel och fossilt bränsle.

Varför sänktes reduktionsplikten till 6 procent?

Regeringen skrev i propositionen att de tidigare nivåerna gav betydligt högre drivmedelspriser än i andra länder och inte tog tillräcklig hänsyn till den snabba ökningen av elbilar. Sänkningen gällde från den 1 januari 2024.

Omfattas HVO100 av reduktionsplikten?

Nej. Drivmedel med mer än 98 procent biodrivmedel är undantagna. HVO100, E85 och ED95 är i stället befriade från energi- och koldioxidskatt.

Vad händer om ett bolag inte uppfyller plikten?

Bolaget betalar en reduktionspliktsavgift till Energimyndigheten för varje kilo koldioxid som saknas: 5 kronor för bensin och 4 kronor för diesel.

Vad är en elkredit?

En utsläppsminskning från fossilfri el som laddats i publika laddstationer. Operatören av laddstationen kan sälja den till ett drivmedelsbolag, som då får räkna den mot sin reduktionsplikt.

Vilka länder har reduktionsplikt?

Tyskland och Danmark har krav på minskade utsläpp som liknar det svenska. Finland och Norge kräver i stället en viss andel förnybart. Kalifornien har en standard för lägre kolintensitet i drivmedel.

Källor

• Riksdagen, Lag (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från bensin och diesel. data.riksdagen.se/dokument/sfs-2017-1201.text
• Riksdagen, Förordning (2025:589) om reduktion av växthusgasutsläpp från bensin och diesel. data.riksdagen.se/dokument/sfs-2025-589.text
• Riksdagen, SOU 2026:33 Vägen mot utfasning. data.riksdagen.se/dokument/HEB333
• Riksdagen, Prop. 2024/25:131. data.riksdagen.se/dokument/HC03131
• Riksdagen, Prop. 2023/24:28 Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel. data.riksdagen.se/dokument/HB0328
• Riksdagen, Prop. 2020/21:180 Reduktionsplikt för bensin och diesel, kontrollstation 2019. data.riksdagen.se/dokument/H803180
• Energimyndigheten, Reduktionsplikt. www.energimyndigheten.se/klimat/transporter/reduktionsplikt/
• Energimyndigheten, Drivmedelsrapport för 2025. www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2026/drivmedelsrapport-for-2025/
• Energimyndigheten, Minskad andel förnybart i drivmedel under 2024. www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2025/minskad-andel-fornybart-i-drivmedel-under-2024/
• Konjunkturinstitutet, Priseffekten av den förändrade reduktionsplikten 2025, specialstudie 121. www.konj.se/media/ha5n5p4s/specialstudie-121-priseffekten-av-den-forandrade-reduktionsplikten-2025.pdf
• Konjunkturinstitutet, Sänkning av reduktionsplikten, specialstudie 104. www.konj.se/media/1dojjkax/specialstudie-104-sankning-av-reduktionsplikt.pdf
• Riksrevisionen, Reduktionsplikten: risker för genomförande och effektivitet (RiR 2023:13). www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2023/reduktionsplikten—risker-for-genomforande-och-effektivitet.html
• Oberhammer och Larsson, On the debate around the Swedish Reduktionsplikt, FREE Network, september 2026. freepolicybriefs.org/wp-content/uploads/2026/09/20260907.pdf
• Handelshögskolan i Stockholm, Reduktionsplikt, fuel prices and emissions in Sweden. www.hhs.se/news/site-publications/2026/reduktionsplikt-fuel-prices-emissions-sweden/
• Naturvårdsverket, Inrikes transporter, utsläpp av växthusgaser. www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/
• Naturvårdsverket, Sveriges klimatutsläpp ökade med 7 procent under 2024. www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/2025/juni/sveriges-klimatutslapp-okade-med-7-procent-under-2024/
• SCB, Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter efter bränsle- och transportslag (TAB1733). www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0107/MI0107InTranspNN/
• Energimyndigheten, Drivmedel 2022 (ER 2023:19). energimyndigheten.a-w2m.se/Arkitektkopia/GetTemplateResource/121?id=f65b4be60c404a1c85a6e8c772e31946&res=073093186b7a4fcbbb7c2ed6f6da23b1&lr=False&fn=ER+2023_19webb.pdf&elp=portal&elt=t&eloid=f65b4be60c404a1c85a6e8c772e31946
• RISE, Varför pratar alla om reduktionsplikten? www.ri.se/sv/nyheter/blogg/varfor-pratar-alla-om-reduktionsplikten
• Energimyndigheten, Läget på energimarknaderna: biodrivmedel och fasta biobränslen, juni 2024. www.energimyndigheten.se/49cfce/globalassets/marknadsrapporter/laget-pa-energimarknaderna—biodrivmedel-och-fasta-biobranslen—juni-2024.pdf
• Regeringen, EU förlänger Sveriges godkännande att skattebefria biodrivmedel, april 2026. www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/04/eu-forlanger-sveriges-godkannande-att-skattebefria-biodrivmedel/
• Arbets- och näringsministeriet (Finland), Jakeluvelvoite nousee ensi vuonna maltillisesti 16,5 prosenttiin. tem.fi/-/jakeluvelvoite-nousee-ensi-vuonna-maltillisesti-16-5-prosenttiin
• Miljødirektoratet, Omsetningskravet til veitrafikk. www.miljodirektoratet.no/ansvarsomrader/klima/transport/omsetningskrav-for-biodrivstoff/omsetningskravet-til-veitrafikk/
• Deutscher Bundestag, Treibhausgasminderungsquote. www.bundestag.de/dokumente/textarchiv/2026/kw17-de-treibhausgasminderungsquote-1166788
• California Air Resources Board, CARB updates Low Carbon Fuel Standard. ww2.arb.ca.gov/news/carb-updates-low-carbon-fuel-standard-increase-access-cleaner-fuels-and-zero-emission

Texten kontrollerades mot källorna den 30 september 2026. Nivåerna gäller enligt lagen i dess lydelse efter SFS 2025:576.