Periodiska systemet: interaktiv tabell och svenska grundämnen

Interaktivt periodiskt system

Klicka på ett grundämne i tabellen eller välj det i listan för att se grupp, period, kategori, tillstånd vid rumstemperatur och standardatomvikt. Med markeringen kan du lyfta fram till exempel de grundämnen som svenskar har upptäckt eller dem som är flytande vid rumstemperatur.

Så läser du periodiska systemet

Varje ruta visar grundämnets kemiska tecken och atomnummer. Atomnumret är antalet protoner i atomkärnan och bestämmer vilket grundämne det är. Engelsmannen Henry Moseley visade 1913 och 1914 med röntgenspektra att atomnumret motsvarar kärnans laddning. Sedan dess ordnas tabellen efter atomnummer.

De lodräta kolumnerna kallas grupper och numreras 1 till 18. Grundämnen i samma grupp har liknande kemiska egenskaper. De vågräta raderna kallas perioder. Periodens nummer anger hur många elektronskal atomen har.

I de två raderna under tabellen står lantanoiderna och aktinoiderna. Lantanoiderna ingår tillsammans med skandium och yttrium i de sällsynta jordartsmetallerna. IUPAC, som ansvarar för kemins nomenklatur, rekommenderar ändelsen -oid eftersom -id används för negativa joner. De äldre formerna lantanider och aktinider är fortfarande vanliga.

Mendelejev och tabellens historia

Den ryske kemisten Dmitrij Mendelejev räknas som periodiska systemets upphovsman. Enligt IUPAC blev han klar med sitt system den 1 mars 1869. Arbetet lästes upp för Ryska kemiska sällskapet av kollegan Nikolaj Mensjutkin, eftersom Mendelejev själv var borta. Tysken Lothar Meyer hade kommit fram till en liknande tabell, som inte publicerades förrän 1870.

Mendelejevs styrka var att han lämnade luckor för grundämnen som ännu inte var kända och förutsade deras egenskaper. Gallium upptäcktes 1875, skandium 1879 och germanium 1886. Egenskaperna stämde väl med förutsägelserna. Skandium hittades av Lars Fredrik Nilson i Uppsala.

Amerikanen Glenn Seaborg hade svensk bakgrund. Hans farföräldrar kom från Sverige. Enligt amerikanska vetenskapsakademien lärde han sig svenska före engelska. Seaborg fick Nobelpriset i kemi 1951.

Grundämnen upptäckta av svenskar

Mellan 1735 och 1879 upptäckte svenska kemister ett tjugotal grundämnen. Kemihistorikern Jan Trofast listar 19 av dem i IUPAC:s tidskrift Chemistry International.

Källor: Trofast i Chemistry International 2011 samt Stockholms universitet för Hisinger som medupptäckare av cerium.

Siffran varierar mellan källor. Umeå universitet anger 18-21, Stockholms universitet 19. Carl Wilhelm Scheele delar äran för flera fynd med andra, bland annat volfram, där han framställde volframsyra 1781 medan bröderna Elhuyar i Spanien framställde själva metallen 1783. Yttrium upptäcktes 1794 av Johan Gadolin i Åbo, som då låg i det svenska riket.

Jöns Jacob Berzelius var den mest produktiva. Enligt Karolinska Institutet upptäckte han fyra grundämnen: selen, kisel, cerium och torium. Han bestämde också atomvikterna för de flesta kända grundämnen och föreslog 1813 att varje grundämne skulle få ett tecken efter begynnelsebokstaven i det latinska namnet. Hans elever Johan August Arfwedson, Nils Gabriel Sefström och Carl Gustaf Mosander stod för ytterligare fem.

Ytterby och de fyra grundämnena

Ytterby är en by på Resarö i Vaxholms kommun. I gruvan hittade löjtnanten Carl Axel Arrhenius 1787 en tung svart sten. Johan Gadolin analyserade mineralet och fann 1794 ett nytt grundämne. Mineralet fick senare namnet gadolinit.

Byn har gett namn åt fyra grundämnen: yttrium, terbium, erbium och ytterbium. Hur många grundämnen som totalt upptäckts i mineral från gruvan beror på hur man räknar. Europeiska kemiska sällskapet EuChemS nämner åtta, andra källor sju eller nio.

• 4grundämnen är uppkallade efter Ytterby
• 1794fann Johan Gadolin yttrium i ett mineral från gruvan
• 1989satte ASM International upp en minnesplakett vid gruvan
• 2019avtäcktes EuChemS:s plakett som historiskt landmärke inom kemin

Enligt EuChemS bröts kvarts i gruvan redan på 1500-talet och senare fältspat till porslinsindustrin. Gruvan stängdes i början av 1930-talet och användes under kalla kriget som militärt bränslelager. EuChemS utsåg den 2018 till första platsen i sitt program för historiska landmärken inom kemin.

Svenska namn på grundämnena

De svenska namnen fastställs av Svenska Kemisamfundets nomenklaturutskott, vars skrivregler för kemi senast fastställdes 2017. Flera namn skiljer sig från de engelska: tallium, torium och tulium skrivs utan h och cesium med c. Vanadin, niob och tantal har kortare svenska former. Volfram heter tungsten på engelska. Rhenium behåller sitt h.

När IUPAC fastställde namnen på grundämne 113, 115, 117 och 118 i november 2016 tog Svenska nationalkommittén för kemi fram svenska former. Moskovium skrivs med k efter svenskans stavning av Moskva. Tenness har tappat den engelska ändelsen -ine på samma sätt som klor, brom, jod och astat. Nihonium kommer av Nihon, ett av två sätt att säga Japan på japanska.

Atomvikter och nya värden

Atomvikterna i tabellen kommer från IUPAC:s kommission för isotopförekomst och atomvikter, CIAAW. Den senaste ändringen offentliggjordes i oktober 2024 och gällde gadolinium, lutetium och zirkonium. Zirkonium fick värdet 91,222 i stället för 91,224. Enligt IUPAC ses varje grundämne normalt över ungefär vart tjugonde år.

84 grundämnen har en standardatomvikt. För 14 av dem anger CIAAW ett intervall, eftersom isotopsammansättningen varierar i naturen. Väte ligger till exempel mellan 1,00784 och 1,00811 och bly mellan 206,14 och 207,94. Övriga 34 saknar standardatomvikt eftersom de inte har någon fast isotopsammansättning i naturen.

Jakten på grundämne 119 och 120

Laboratorier i USA, Japan och Ryssland försöker framställa grundämne 119 och 120, som skulle bli de första i en åttonde period. Vid Lawrence Berkeley National Laboratory framställdes 2024 två atomer livermorium med en stråle av titan-50, en metod som ska användas för att nå grundämne 120. Enligt det amerikanska energidepartementet väntas 120 vara 10 till 20 gånger svårare att framställa än livermorium.

Lunds universitet deltog i experimentet med detektorn SHREC. Den består av 14 specialtillverkade kiselplattor. Lundaforskare under ledning av Dirk Rudolph bekräftade 2013 grundämne 115 i experiment vid GSI i Darmstadt. År 2021 visade en studie från Lund, GSI och Mainz att flerovium, grundämne 114, inte är så stabilt som man tidigare trott.

RIKEN i Japan söker grundämne 119 genom att beskjuta curium-248 med vanadin-51. Ryska JINR i Dubna förbereder egna försök. I de källor redaktionen har gått igenom finns ännu ingen bekräftad upptäckt av 119 eller 120.

Rekord i periodiska systemet

Källor: Royal Society of Chemistry, HyperPhysics vid Georgia State University och Umeå universitet.

Vismut räknades länge som det tyngsta stabila grundämnet. År 2003 mätte forskare i Orsay i Frankrike upp en halveringstid på omkring 19 miljarder miljarder år, mer än en miljard gånger universums ålder. Bly är därför det tyngsta grundämnet med stabila isotoper.

Visste du att

• 4grundämnen har fått namn efter byn Ytterby i Vaxholms kommun.
• 1869presenterade Mendelejev sitt periodiska system. 2019 firades 150-årsjubileet.
• Holmiumhar fått sitt namn efter Holmia, latin för Stockholm.
• Tungstenär engelskans ord för volfram och kommer från svenskans tung sten.

Vanliga frågor

Hur många grundämnen finns det?

118 grundämnen är kända och bekräftade av IUPAC. Omkring 94 förekommer naturligt, resten har framställts i laboratorier.

Vem skapade periodiska systemet?

Dmitrij Mendelejev presenterade sitt system 1869. Lothar Meyer i Tyskland arbetade parallellt med en liknande tabell.

Vad är skillnaden mellan grupp och period?

Grupperna är de 18 lodräta kolumnerna, där grundämnena har liknande egenskaper. Perioderna är de sju vågräta raderna.

Vilka grundämnen har svenskar upptäckt?

Bland annat syre, kisel, kobolt, nickel, mangan, litium, selen, vanadin, torium och flera sällsynta jordartsmetaller. Beroende på hur man räknar blir det 18-21 stycken.

Varför är fyra grundämnen uppkallade efter Ytterby?

Mineralet från gruvan i Ytterby innehöll flera okända grundämnen, som upptäcktes ett efter ett från 1794 och framåt. Yttrium, terbium, erbium och ytterbium fick namn efter byn.

Vilket är det tyngsta grundämnet?

Oganesson med atomnummer 118 har flest protoner av alla kända grundämnen. Det finns inte i naturen utan har framställts i partikelacceleratorer.

Vilka grundämnen är flytande vid rumstemperatur?

Kvicksilver och brom. Kvicksilver är den enda metallen som är flytande vid rumstemperatur.

Kommer det fler grundämnen?

Forskare i USA, Japan och Ryssland försöker framställa grundämne 119 och 120. Ingen upptäckt hade bekräftats när den här texten skrevs.

Källor

• Svenska Kemisamfundet, Nya svenska skrivregler för kemi, 2017. kemisamfundet.se/wp-content/uploads/2020/05/Skrivregler-S%C3%A4rtryck-Kemisk-Tidskrift.pdf
• Svenska nationalkommittén för kemi, Pressmeddelande om svenska namn på grundämne 113, 115, 117 och 118, 3 augusti 2017. kemisamfundet.se/wp-content/uploads/2017/08/PRESSMEDDELANDE_NKK_20170803.pdf
• CIAAW, Abridged Standard Atomic Weights. ciaaw.org/abridged-atomic-weights.htm
• CIAAW, Standard Atomic Weights. ciaaw.org/atomic-weights.htm
• IUPAC, Standard atomic weights of three technology critical elements revised, 2024. iupac.org/standard-atomic-weights-of-three-technology-critical-elements-revised/
• IUPAC, Discovery and assignment of elements with atomic numbers 113, 115, 117 and 118. iupac.org/discovery-and-assignment-of-elements-with-atomic-numbers-113-115-117-and-118/
• IUPAC, IUPAC announces the names of the elements 113, 115, 117, and 118. iupac.org/iupac-announces-the-names-of-the-elements-113-115-117-and-118/
• IUPAC, Program för öppningen av International Year of the Periodic Table 2019. iupac.org/wp-content/uploads/sites/4/2019/10/iypt2019-programme-opening_en_website.pdf
• PubChem, Periodic Table of Elements. pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/periodic-table/
• Trofast, Berzelius Discovery of Selenium, Chemistry International 2011. publications.iupac.org/ci/2011/3305/5_trofast.html
• Umeå universitet, Kemister firar periodiska systemet som fyller 150 år, 2019. umu.se/en/news/kemister-firar-periodiska-systemet-som-fyller-150-ar-_7987835
• Stockholms universitet, Sudoku med svenskupptäckta grundämnen. www.su.se/download/18.4c2b6801199a38671f119b4/1759928164506/Sudoku%20med%20svenskuppt%C3%A4ckta%20grund%C3%A4mnen_pdfSudoku_med_svenskupptackta_grundamnen_4_Gy.pdf
• Karolinska Institutet, Jöns Jacob Berzelius. ki.se/om-ki/jons-jacob-berzelius
• Giunta, Classic Chemistry: Berzelius, Essay on the Cause of Chemical Proportions. web.lemoyne.edu/GIUNTA/berzelius.html
• Jensen, Flu or Cheese?, Bulletin for the History of Chemistry 2007. homepages.uc.edu/~jensenwb/reprints/143.%20Flu%20or%20Cheese.pdf
• Royal Society of Chemistry, History of the periodic table. periodic-table.rsc.org/history/about
• National Academy of Sciences, Glenn T. Seaborg, Biographical Memoir. www.nasonline.org/wp-content/uploads/2024/06/seaborg-glenn.pdf
• Berkeley Lab, Glenn Seaborg obituary. www2.lbl.gov/Science-Articles/Archive/glenn-seaborg-obit.html
• EuChemS, Pressmeddelande om Ytterby gruva, 29 april 2019. www.euchems.eu/wp-content/uploads/2019/05/Press-release-Ytterby-mine-EuChemS-29-04-2019.pdf
• EuChemS, Report on Ytterby. www.euchems.eu/wp-content/uploads/2019/08/Report-on-Ytterby-for-WPHC-AL_BVT-003.pdf
• Marshall och Marshall, Rediscovery of the Elements: Ytterby Gruva, The Hexagon 2008. cos.unt.edu/chemistry/system/files/james-l-marshall-pdfs/gadolin.pdf
• US Department of Energy, A new way to make superheavy elements, 2024. science.osti.gov/np/Highlights/2024/12a
• Lunds universitet, Lyckat experiment banar väg för nytt grundämne, 2024. www.lu.se/artikel/lyckat-experiment-banar-vag-nytt-grundamne
• Lunds universitet, Existence of new element confirmed, 2013. www.lunduniversity.lu.se/article/existence-new-element-confirmed
• GSI, JGU och HIM, pressmeddelande om flerovium, grundämne 114, 26 januari 2021. superheavies.uni-mainz.de/files/2021/03/Press-release_gsi-jgu-him_flerovium_EN_26Jan2021.pdf
• C&EN, Japan took the lead in the race to discover element 119, 2025. cen.acs.org/physical-chemistry/periodic-table/Japan-took-lead-race-discover/103/i2
• JINR, Preparations for the synthesis of elements 119 and 120, 2025. jinrmag.jinr.ru/eng/2025/50/po50.htm
• Royal Society of Chemistry, Osmium. periodic-table.rsc.org/element/76/osmium
• Royal Society of Chemistry, Tungsten. periodic-table.rsc.org/element/74/tungsten
• HyperPhysics, Georgia State University, Abundance of elements in Earth crust. hyperphysics.gsu.edu/hbase/Tables/elabund.html
• Physics World, Bismuth breaks half-life record for alpha decay, 2003. physicsworld.com/a/bismuth-breaks-half-life-record-for-alpha-decay/

Namn, atomvikter och uppgifter kontrollerades mot källorna den 29 september 2026.