Alfred Nobel var en svensk kemist, uppfinnare och industriman som uppfann dynamiten 1866 och tog patent på den året efter. När han dog 1896 hade han 355 patent och hade byggt fabriker på 90 orter.
I sitt testamente bestämde han att större delen av förmögenheten, mer än 31 miljoner kronor, skulle bilda en fond vars avkastning varje år skulle belöna dem som gjort mänskligheten den största nytta. Det blev Nobelpriset, som delades ut första gången 1901.
PÅ DEN HÄR SIDAN
Vem var Alfred Nobel?
Alfred Bernhard Nobel föddes i Stockholm den 21 oktober 1833. Föräldrarna hette Immanuel Nobel och Andriette Ahlsell. Av parets sex barn överlevde fyra söner barndomen: Robert, Ludvig, Alfred och Emil.
Fadern var ingenjör och uppfinnare. Han reste till S:t Petersburg i december 1838 och blev framgångsrik tillverkare av sjöminor, maskiner och ångmaskiner till fartyg på Volga. År 1842 kunde familjen följa efter. Bröderna fick privatlärare och vid 17 års ålder talade och skrev Alfred svenska, ryska, franska, engelska och tyska.
Alfred Nobels liv i årtal
Från födelsen i Stockholm 1833 till de första Nobelprisen 1901. Källor: Nobelstiftelsen och Nobelprismuseet.
År 1850 skickades han på en studieresa. I Paris arbetade han i kemisten Théophile-Jules Pelouzes laboratorium och i USA träffade han den svenske uppfinnaren John Ericsson. Efter återkomsten till S:t Petersburg 1852 arbetade han med bröderna i faderns fabrik, som gick i konkurs 1859. Föräldrarna och Emil flyttade då hem till Sverige, medan Robert och Ludvig blev kvar och senare byggde upp en oljeindustri i Baku vid Kaspiska havet.
Nitroglycerinet och olyckan vid Heleneborg
Nitroglycerin upptäcktes 1847 av den italienske kemisten Ascanio Sobrero, som Alfred träffade i Pelouzes laboratorium. Ämnet var en kraftfull men oberäknelig vätska som kunde explodera av en stöt. Sobrero själv varnade för att använda det som sprängämne.
Från 1863 arbetade Alfred i Stockholm med att göra nitroglycerinet användbart. Enligt Nobelstiftelsen patenterade han samma år tändhatten, en liten sprängkapsel som gjorde det möjligt att detonera laddningen kontrollerat och som många sprängtekniker räknar som hans viktigaste uppfinning.
Den 3 september 1864 exploderade familjens anläggning vid Heleneborg på Södermalm. Källorna anger fem eller sex döda, bland dem Alfreds yngste bror Emil. Efter olyckan förbjöds all tillverkning av nitroglycerin inom Stockholms stad. Alfred flyttade försöken till en pråm på Mälaren.
Samma höst, enligt Nobelstiftelsen den 28 november 1864, bildade han Nitroglycerin Aktiebolaget med kapital från Johan Smitt och Carl Wennerström. Det var hans första bolag och enligt Nobelstiftelsen det första i världen som tillverkade nitroglycerin i kommersiell skala.
Vem uppfann dynamiten?
Alfred Nobel uppfann dynamiten 1866 och fick patent 1867. Han letade efter ett sätt att göra nitroglycerinet säkert att frakta och hantera, sedan flera olyckor vid transport och lagring våren 1866 hade gett sprängoljan dåligt rykte. Efter försök med bland annat sågspån och cement blandade han nitroglycerinet med kiselgur.
Så fungerar dynamiten
Kiselguren suger upp det flytande nitroglycerinet och gör det till en formbar massa. Källa: amerikanskt patent 78 317 från 1868, som rekommenderar blandningen 75 till 25 för vanligt bruk.
Kiselgur är en lätt och mycket porös jord som består av kvarlevor av kiselalger. Den suger upp det flytande nitroglycerinet så att massan går att forma till stavar och föra in i borrhål. I det amerikanska patentet beskriver Nobel pulvret som långt mindre känsligt för stötar än nitroglycerin. Det kunde enligt patentet hanteras, lagras och transporteras med mindre fara än vanligt krut.
Den stabilare massan behövde en kraftig tändimpuls för att detonera. Där kom tändhatten in. Kombinationen av dynamit och tändhatt gjorde det möjligt att spränga berg på ett förutsägbart sätt, vilket sänkte kostnaden för tunnlar, gruvor, järnvägsbyggen och annat byggande.
| År | Uppfinning | Patent |
|---|---|---|
| 1863 | Sätt att framställa krut | Svenskt patent nr 1261 |
| 1864 | Sprängning med nitroglycerin | Svenskt patent nr 668, engelskt nr 1813 |
| 1867 | Dynamit | Svenskt patent nr 102, engelskt nr 1345 |
| 1868 | Dynamit i USA | Amerikanskt patent nr 78 317, 26 maj 1868 |
| 1875-1876 | Spränggelatin | Engelskt patent nr 4179, svenskt nr 1352 |
| 1888-1889 | Ballistit, rökfritt krut | Engelskt patent nr 1471, svenskt nr 2158 |
Källa: Nobelstiftelsens lista över Alfred Nobels patent och patenttexten US 78 317.
Efter dynamiten kom spränggelatinet med patent 1875 i England och 1876 i Sverige. Senare följde extradynamit. Ballistiten, som han uppfann 1887, var ett rökfritt krut. Italien köpte rätten att tillverka det, varpå Nobel utsattes för en presskampanj i Frankrike och hans laboratorium i Sevran stängdes av polisen.
Vinterviken och dynamiten i Sverige
Redan 1865 fick Nitroglycerin AB tillstånd att lämna pråmen och bygga en fabrik i Vinterviken vid Mälaren, i dag en del av Stockholms stad. Under första året tillverkades där 16 000 kilo nitroglycerin. Enligt Stockholms stadsmuseum gick merparten till tunneln genom Katarinaberget på Södermalm.
Fabriken drabbades av svåra explosioner 1868 och 1874 och byggdes upp igen efter båda. Produktionen flyttades efter hand till Gyttorp i Nora och sommaren 1921 upphörde dynamittillverkningen i Vinterviken, där Nobels spränggropar från 1870-talet blev lagskyddad fornlämning 1995. Bolaget Nitroglycerin AB bytte 1965 namn till Nitro Nobel.
I Dalkarlsbergs gruvor i Bergslagen hade krut använts som sprängmedel sedan mitten av 1700-talet. Mot slutet av 1800-talet tog dynamiten över.
Från Stockholm till 90 fabriksorter
Efterfrågan på dynamit och tändhattar var enorm inom gruvdrift och byggande. Inom tio år från 1865 hade 16 fabriker för sprängämnen grundats i 14 länder, bland dem Krümmel utanför Hamburg och Paulilles i Frankrike. Vid sin död hade Nobel byggt fabriker på 90 orter. Han reste ständigt mellan anläggningar i mer än 20 länder och kallades Europas rikaste vagabond. Han var också en av de största delägarna i brödernas oljebolag Branobel i Baku.
- 355patent i olika länder när han dog 1896
- 90orter där han byggt fabriker
- 5språk talade och skrev han vid 17 års ålder
- 31 miljoner kri förmögenhet gick till fonden bakom Nobelpriset
År 1873 flyttade Nobel från Hamburg till Paris, där han bodde på avenue Malakoff. Han byggde ett laboratorium i Sevran utanför staden och experimenterade även med syntetiskt gummi, läder och konstsilke. Efter bråket om ballistiten anklagades han för högförräderi mot Frankrike och flyttade 1891 till San Remo i Italien.
Bruket Bofors i Karlskoga köpte han 1894 och moderniserade verkstäderna. Herrgården Björkborn blev hans sista hem i Sverige, där han tillbringade somrarna fram till sin död.
Bertha von Suttner och fredstanken
Alfred Nobel gifte sig aldrig och hade ingen egen familj. År 1876 annonserade han efter en sekreterare och fick svar från österrikiskan Bertha Kinsky. Hon stannade bara kort tid i Paris innan hon återvände hem och gifte sig med Arthur von Suttner, men hon och Nobel fortsatte att skriva till varandra.
Bertha von Suttner blev en av Europas ledande fredsaktivister. Hennes roman Ned med vapnen kom ut 1889. År 1892 lovade hon att hålla Nobel underrättad om fredsrörelsens arbete. I ett brev 1891 skrev Nobel att hans fabriker kanske skulle göra slut på krig fortare än hennes kongresser, eftersom civiliserade nationer skulle rygga tillbaka när två armékårer kunde förinta varandra på en sekund. Hon fick själv fredspriset 1905.
Nobel hade också ett långvarigt förhållande med österrikiskan Sofie Hess, som han träffade 1876. I testamentet står hon som Sofie Kapy von Kapivar med en livränta på 6 000 floriner om året.
Myten om dödens köpman
En ofta återberättad historia säger att Alfred Nobel 1888 läste sin egen dödsruna under rubriken Dödens köpman är död, sedan en fransk tidning förväxlat honom med brodern Ludvig. Chocken ska ha fått honom att ändra testamentet och instifta ett pris för mänsklighetens bästa, en version som återges som fakta i flera svenska skoltexter och populärhistoriska artiklar.
Ingen har hittat någon tidning med den rubriken. Jonah Sachs gick 2024 igenom spåren i den kemihistoriska tidskriften Substantia och bedömer att historien med största sannolikhet är påhittad. Han följer uttrycket bakåt till Nicholas Halasz biografi Nobel från 1959 och finner att det inte verkar ha varit spritt före den.
Belagt är att Ludvig Nobel dog i Cannes den 12 april 1888. Le Figaro publicerade då en kort notis om att herr Nobel, dynamitens uppfinnare, dött i Cannes. Notisen var kritisk men enligt Sachs inte tillräckligt skarp för att ha påverkat Nobel på det sätt legenden säger. History.com skriver att historiker ännu inte hittat något original av dödsrunan.
Testamentet och Nobelpriset
Den 27 november 1895 skrev Alfred Nobel under sitt tredje och sista testamente i Svensk-norska klubben i Paris. Fyra vittnen skrev under. Efter gåvor till släktingar, tjänare och vänner föreskrev han att resten av förmögenheten skulle bilda en fond, vars ränta årligen skulle delas i fem lika delar.
Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följande sätt: kapitalet, af utredningsmännen realiserade till säkra värdepapper, skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta.
Priserna skulle gå till fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. Nobel skrev också att ingen hänsyn fick tas till nationalitet, så att den värdigaste fick priset oavsett om han var skandinav eller inte.
| Mottagare | Förordnande |
|---|---|
| Brorsönerna Hjalmar och Ludvig Nobel | 200 000 kronor var |
| Brorsonen Emmanuel Nobel | 300 000 kronor |
| Brorsdöttrarna Ingeborg och Tyra Nobel | 100 000 kronor var |
| Sofie Kapy von Kapivar (Sofie Hess) | livränta på 6 000 floriner om året |
| Exekutorn Ragnar Sohlman | 100 000 kronor i arvode |
| Exekutorn Rudolf Liljequist | 50 000 kronor i arvode |
| Resten av förmögenheten | fond för fem priser |
Källa: Alfred Nobels testamente, 27 november 1895, i originaltext på nobelprize.org.
Alfred Nobel dog av en hjärnblödning i sin villa i San Remo klockan två på natten den 10 december 1896, 63 år gammal. Han led av kärlkramp och hade samma höst fått nitroglycerin utskrivet som medicin, vilket han i ett brev kallade ödets ironi. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.
Testamentet väckte stor uppståndelse. Släkten motsatte sig prisfonden och de institutioner Nobel utsett vägrade först att göra som han önskat. Förmögenheten var på mer än 31 miljoner kronor, i dag omkring 2,2 miljarder enligt Nobelstiftelsen. Exekutorn Ragnar Sohlman, född 1870, åkte med häst och vagn mellan bankerna i Paris och samlade in aktier och obligationer, som sedan skickades till Stockholm som rekommenderat bagage.
Den 29 juni 1900 godkände kung Oscar II stadgarna för den nybildade Nobelstiftelsen. De första priserna delades ut den 10 december 1901 i Stockholm och Kristiania, som Oslo då hette. Alfred Nobels och familjens arkiv finns i Riksarkivet och utsågs 2007 till världsminne av Unesco.
Visste du att
- Nitroglycerin som medicinskrevs ut till Nobel mot kärlkramp hösten 1896. Det kallades trinitrin för att inte skrämma apotekaren och allmänheten, skrev han.
- Tre testamentenskrev Nobel. Det sista, från 1895, var det enda som gällde när han dog.
- Konstsilke och gummivar andra material Nobel experimenterade med vid sidan av sprängämnena.
- Rekommenderat bagagevar hur värdepapperen i Nobels dödsbo skickades från Paris till Stockholm.
Vanliga frågor
Vem uppfann dynamiten?
Alfred Nobel. Han uppfann dynamiten 1866 genom att blanda nitroglycerin med kiselgur och fick patent på den i Sverige och England 1867.
Vad består dynamit av?
Den ursprungliga dynamiten var nitroglycerin uppsugen i kiselgur. Patentet rekommenderar 75 delar nitroglycerin mot 25 delar kiselgur räknat i vikt.
Hur många patent hade Alfred Nobel?
355 patent i olika länder när han dog 1896.
Hur rik var Alfred Nobel?
Förmögenheten som gick till fonden bakom Nobelpriset var på mer än 31 miljoner kronor. Nobelstiftelsen räknar att det motsvarar omkring 2,2 miljarder kronor i dag.
Vad dog Alfred Nobel av?
En hjärnblödning. Han dog i sin villa i San Remo den 10 december 1896, 63 år gammal.
Hade Alfred Nobel barn?
Nej. Han gifte sig aldrig och hade ingen egen familj. I testamentet gick de största personliga gåvorna till brorsbarnen.
Kallades Alfred Nobel dödens köpman?
Historien om en fransk dödsruna med den rubriken saknar belägg. Ingen har hittat tidningen och forskare som granskat saken bedömer att den troligen är påhittad.
Var är Alfred Nobel begravd?
På Norra begravningsplatsen i Solna, norr om Stockholm.
Källor
- Nobelstiftelsen, Alfred Nobel. www.nobelprize.org/alfred-nobel/
- Nobelstiftelsen, Alfred Nobel’s life and work. www.nobelprize.org/alfred-nobel/alfred-nobels-life-and-work/
- Nobelstiftelsen, Alfred Nobel in St. Petersburg 1842-1863. www.nobelprize.org/alfred-nobel/alfred-nobel-st-petersburg-1842-1863/
- Nobelstiftelsen, Robert and Ludvig Nobel and the oil industry in Russia. www.nobelprize.org/alfred-nobel/robert-and-ludvig-nobel-and-the-oil-industry-in-russia/
- Birgitta Lemmel, Alfred Nobel’s industrial activities in Vinterviken. www.nobelprize.org/alfred-nobel/alfred-nobels-industrial-activities-in-vinterviken/
- Nobelstiftelsen, List of Alfred Nobel’s patents. www.nobelprize.org/alfred-nobel/list-of-alfred-nobels-patents/
- Ragnhild Lundström, Alfred Nobel’s dynamite companies. www.nobelprize.org/alfred-nobel/alfred-nobels-dynamite-companies/
- Birgitta Lemmel, Alfred Nobel’s house in Paris. www.nobelprize.org/alfred-nobel/alfred-nobels-house-in-paris/
- Birgitta Lemmel, Alfred Nobel in Sevran. www.nobelprize.org/alfred-nobel/alfred-nobel-in-sevran/
- Nils Ringertz, Alfred Nobel’s health and his interest in medicine. www.nobelprize.org/alfred-nobel/alfred-nobels-health-and-his-interest-in-medicine/
- Sven Tägil, Alfred Nobel’s thoughts about war and peace. www.nobelprize.org/alfred-nobel/alfred-nobels-thoughts-about-war-and-peace/
- Nobelstiftelsen, Bertha von Suttner: biographical. www.nobelprize.org/prizes/peace/1905/suttner/biographical/
- Nobelstiftelsen, Alfred Nobels testamente. www.nobelprize.org/alfred-nobel/alfred-nobels-testamente/
- Nobelstiftelsen, Alfred Nobel’s will. www.nobelprize.org/alfred-nobel/alfred-nobels-will/
- Nobelstiftelsen, The Nobel Prize money. www.nobelprize.org/prizes/about/the-nobel-prize-money/
- Nobelstiftelsen, Ragnar Sohlman, executor of the will. www.nobelprize.org/alfred-nobel/ragnar-sohlman-executor-of-the-will/
- Nobelstiftelsen, Alfred Nobel’s home in Björkborn. www.nobelprize.org/alfred-nobel/alfred-nobels-home-in-bjorkborn/
- Nobel Peace Center, The last will of Alfred Nobel. www.nobelpeacecenter.org/en/the-last-will-of-alfred-nobel
- Nobelprismuseet, Skolmaterial: entreprenören Alfred. www.nobelprize.org/uploads/sites/2/2025/05/nobelmuseum-skolmaterial-entreprenor-alfred.pdf
- Alfred Nobels Björkborn, Alfred Nobel. nobelkarlskoga.se/welcome-2/alfred-nobel_english/
- Stockholms stadsmuseum, Nobels spränggropar i Vinterviken. stockholmskallan.stockholm.se/post/27036
- Länsstyrelsen Örebro län, Kruthuset i Dalkarlsberg. www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/kruthuset-i-dalkarlsberg.html
- Riksarkivet, Alfred Nobels familjearkiv. riksarkivet.se/resurser/alfred-nobels-familjearkiv
- Jonah Sachs, Between Research and Responsibility: The Invention of Dynamite, Substantia 8(2) 2024. riviste.fupress.net/index.php/subs/article/download/2536/1858
- History.com, Did a premature obituary inspire the Nobel Prize? www.history.com/articles/did-a-premature-obituary-inspire-the-nobel-prize
- Wikisource, United States patent 78317. en.wikisource.org/wiki/United_States_patent_78317
- Stadt Wien, Wien Geschichte Wiki: Sofie Hess. www.geschichtewiki.wien.gv.at/Sofie_Hess
Årtal, patent och citat kontrollerades mot källorna den 29 september 2026.