Lågkonjunktur betyder att ekonomin producerar mindre än den skulle kunna. Måttet kallas BNP-gap och visar hur långt den faktiska produktionen ligger under den potentiella.
Sverige befinner sig i lågkonjunktur under 2026, trots att BNP väntas växa med 2,4 procent. Tillväxt och konjunktur är inte samma sak. Konjunkturinstitutet räknar med att lågkonjunkturen ebbar ut under 2027.
PÅ DEN HÄR SIDAN
- −0,9 %BNP-gapet 2026 enligt Konjunkturinstitutet
- +2,4 %väntad BNP-tillväxt 2026
- 8,6 %väntad arbetslöshet 2026
- 2027året då lågkonjunkturen ebbar ut
Vad lågkonjunktur betyder
En lågkonjunktur råder när resurserna i ekonomin inte används fullt ut. Arbetslösheten är högre än den skulle behöva vara, maskiner står stilla och företagen producerar under sin kapacitet. Måttet på detta är BNP-gapet: skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP, uttryckt i procent av den potentiella.
Ett negativt BNP-gap betyder lågkonjunktur. Ett positivt betyder högkonjunktur. Konjunkturinstitutet beräknar gapet och publicerar det i varje prognos.
En definition som återkommer på svenska sidor är att tillväxten ska ligga under två procent. Den håller inte. Sverige väntas växa 2,4 procent under 2026 och Konjunkturinstitutet bedömer ändå att landet är i lågkonjunktur, eftersom det som mäts är avståndet till potentialen och inte förändringen från förra året. Ekonomifaktas svar på samma fråga har inte uppdaterats sedan 2008.
Två vanliga missförstånd. Det första är att lågkonjunktur kräver att BNP minskar. Det stämmer inte: ekonomin kan växa och ändå ligga under sin potential, vilket är precis läget i Sverige 2026. Det andra är att lågkonjunktur är samma sak som recession. Recession är ett tekniskt begrepp för två kvartal i rad med fallande BNP och säger ingenting om nivån i förhållande till potentialen.
Lågkonjunktur i Sverige just nu
Konjunkturinstitutets uppdatering från augusti 2026 heter ”Återhämtningen har kommit långt”. BNP-gapet krymper från −1,9 procent 2025 till −0,9 procent 2026 och når noll först 2028.
| Nyckeltal | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 |
|---|---|---|---|---|
| BNP, procent | 1,5 | 2,4 | 2,8 | 1,5 |
| BNP-gap, procent | −1,9 | −0,9 | −0,1 | 0,0 |
| Arbetslöshet, procent | 8,8 | 8,6 | 7,9 | 7,2 |
| KPIF, procent | 2,6 | 1,3 | 2,1 | 2,6 |
| Styrränta vid årets slut | 1,75 | 2,0 | 2,25 | 2,75 |
Arbetsmarknaden vänder senare än produktionen. Det är ett normalt mönster: företagen ökar först arbetstiden hos dem som redan är anställda innan de nyanställer. Arbetslösheten når sin jämviktsnivå på drygt 7 procent först 2028, ett år efter att lågkonjunkturen tagit slut.
SCB:s utfall bekräftar återhämtningen. Andra kvartalet 2026 växte BNP med 3,3 procent jämfört med samma kvartal året innan, efter 2,0 procent första kvartalet.
Skillnaden mellan högkonjunktur och lågkonjunktur
Konjunkturen svänger runt en nivå som ekonomin klarar långsiktigt. Ligger produktionen över den nivån råder högkonjunktur, ligger den under råder lågkonjunktur. Samma mått, BNP-gapet, används åt båda hållen.
| Vad som mäts | Lågkonjunktur | Högkonjunktur |
|---|---|---|
| BNP-gap | Negativt | Positivt |
| Arbetslöshet | Över jämviktsnivån | Under jämviktsnivån |
| Lediga resurser | Maskiner och lokaler står outnyttjade | Brist på personal och kapacitet |
| Pristryck | Inflationen dämpas | Inflationen pressas uppåt |
| Riksbankens riktning | Lägre styrränta | Högre styrränta |
| Sverige 2026 | Ja, BNP-gap −0,9 procent | Nej |
Ordparet leder ofta fel eftersom högkonjunktur låter som ett önskeläge. En kraftig högkonjunktur innebär att ekonomin går varmare än den tål: personalbrist, stigande löner och priser som drar iväg. Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet siktar på ett BNP-gap kring noll, inte på ett så högt tal som möjligt.
Sveriges lågkonjunkturer sedan 1980
BNP har minskat nio gånger sedan 1981. Bilden nedan visar varje år, med de negativa åren i rött.
BNP-tillväxt i Sverige per år, 1981–2024
Volymförändring i procent jämfört med föregående år. Mobilversionen visar bara de nio år då BNP minskade. Källa: SCB, nationalräkenskaper.
| År | BNP | Vad som hände |
|---|---|---|
| 1981 | −0,3 % | Andra oljekrisens efterdyningar |
| 1991 | −1,1 % | Bank- och fastighetskrisen inleds |
| 1992 | −1,1 % | Kronförsvaret, räntan tillfälligt 500 procent |
| 1993 | −1,8 % | Tredje raka året med fallande BNP |
| 2008 | −0,9 % | Finanskrisen når Sverige |
| 2009 | −4,3 % | Djupaste fallet i hela serien |
| 2012 | −0,4 % | Eurokrisens andra våg |
| 2020 | −1,9 % | Pandemin |
| 2023 | −0,2 % | Inflations- och räntechocken |
Finanskrisen 2009 slog hårdare än 1990-talskrisen och hårdare än pandemin. Fallet på 4,3 procent är mer än dubbelt så stort som något enskilt år i början av 1990-talet. Det är också mer än dubbelt så stort som 2020. Nittiotalskrisen var däremot utdragen: tre år i rad med fallande BNP, vilket ingen annan period i serien uppvisar.
Att pandemiåret 2020 stannade på −1,9 procent förvånar många. Raset kom snabbt och koncentrerat till ett kvartal. Återhämtningen 2021 blev den starkaste i serien med 5,2 procent.
Tecknen på att konjunkturen viker
- BNP-gapetDet direkta måttet. Publiceras av Konjunkturinstitutet fyra gånger om året i Konjunkturläget.
- ArbetslöshetenFöljer efter med fördröjning. Stiger när lågkonjunkturen redan börjat och faller långt efter att den tagit slut.
- InvesteringarnaVänder tidigt. Företag som tvekar om framtiden skjuter upp maskinköp och byggen innan de säger upp personal.
- Hushållens konsumtionDämpas när räntan stiger och osäkerheten ökar. Sparandet går upp, vilket förstärker nedgången.
Vad staten och Riksbanken gör
Två verktyg används parallellt. Riksbanken sänker styrräntan för att göra det billigare att låna, vilket ska få hushåll och företag att konsumera och investera mer. Regeringen kan öka utgifterna eller sänka skatterna, vilket kallas finanspolitik.
I den nuvarande vändningen går rörelsen åt andra hållet. Riksbanken väntas höja styrräntan från 1,75 procent vid utgången av 2025 till 2,75 procent 2028, eftersom inflationen stiger tillbaka mot målet när ekonomin normaliseras.
Konjunkturinstitutet beräknar det samlade budgetutrymmet för åren 2027 till 2030 till omkring 95 miljarder kronor.
Vanliga frågor
Vad betyder lågkonjunktur?
Lågkonjunktur betyder att ekonomin producerar mindre än sin potential, mätt som ett negativt BNP-gap. Resurser som arbetskraft och maskiner används inte fullt ut. Sverige har ett BNP-gap på −0,9 procent under 2026.
Är Sverige i lågkonjunktur nu?
Ja. Konjunkturinstitutet bedömer i augusti 2026 att BNP-gapet är −0,9 procent och att lågkonjunkturen ebbar ut under 2027. BNP växer samtidigt med 2,4 procent, eftersom tillväxt och konjunkturläge mäter olika saker.
Vad är skillnaden mellan lågkonjunktur och recession?
Recession beskriver riktningen och används oftast om två kvartal i rad med fallande BNP. Lågkonjunktur beskriver nivån i förhållande till vad ekonomin klarar. En ekonomi kan växa och ändå vara i lågkonjunktur.
Hur länge varar en lågkonjunktur?
Det varierar. Nittiotalskrisen gav tre år i rad med fallande BNP, medan pandemins ras 2020 följdes av rekordtillväxt redan året efter. Den nuvarande nedgången började 2023 och väntas ta slut under 2027.
Vad är skillnaden mellan hög- och lågkonjunktur?
Lågkonjunktur betyder att produktionen ligger under den nivå ekonomin klarar långsiktigt, högkonjunktur att den ligger över. Måttet är samma i båda fallen: BNP-gapet, negativt i det ena läget och positivt i det andra.
Varför blir det lågkonjunktur?
Nedgången utlöses av något som slår mot efterfrågan eller utbudet: en finanskris, en ränte- och inflationschock, ett oljepris eller en pandemi. Sedan förstärker den sig själv. Hushåll som blir osäkra sparar mer, företagen ser efterfrågan falla och skjuter upp investeringar, vilket sänker efterfrågan ytterligare.
Är lågkonjunktur bara dåligt?
Kostnaden bärs av dem som blir arbetslösa och av unga som får svårt att komma in på arbetsmarknaden, vilket kan sätta spår i inkomsterna i decennier. Nedgången pressar samtidigt fram omställning i företag som gått med förlust under lång tid. Den avvägningen är svår att göra positiv för den enskilde.
Vad heter lågkonjunktur på engelska?
Economic downturn eller slump för konjunkturläget, recession för ett verkligt fall i BNP. Det svenska ordparet lågkonjunktur och recession skiljer sig därmed på samma sätt som det engelska.
Vilket år föll Sveriges BNP mest?
2009, med 4,3 procent. Det är det största årliga fallet sedan mätserien inleddes 1981, mer än dubbelt så stort som något enskilt år under 1990-talskrisen eller under pandemin.
Källor
- Konjunkturinstitutet, Konjunkturuppdatering augusti 2026: Återhämtningen har kommit långt. www.konj.se/publikationer/konjunkturlaget/2026-08-11-aterhamtningen-har-kommit-langt/
- SCB, nationalräkenskaper, BNP från användningssidan, år 1980–2024. www.scb.se/hitta-statistik/
- SCB, nationalräkenskaper, BNP volymförändring, kvartal 1981K1–2026K2. www.scb.se/hitta-statistik/
- Ekonomifakta, Vad är lågkonjunktur? Senast uppdaterad 2008-12-03. www.ekonomifakta.se/fragor-och-svar/ekonomi/vad-ar-lagkonjunktur_1214282.html
- Konjunkturinstitutet, potentiell BNP och resursutnyttjande. www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/potentiell-bnp-och-resursutnyttjande.html
Uppgifterna kontrollerades mot källorna den 8 september 2026. Konjunkturinstitutet uppdaterar prognosen fyra gånger per år.