Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De står över alla andra lagar. Ingen annan lag får strida mot dem. Riksdagsordningen har en särställning mitt emellan grundlag och vanlig lag.
En grundlag ändras genom två likadana beslut med ett riksdagsval emellan. Efter valet 2026 ska den nya riksdagen ta ställning till sju vilande grundlagsändringar, bland annat en grundlagsskyddad rätt till abort och regler som gör grundlagarna svårare att ändra.
VILKEN GRUNDLAG GÄLLER?
Välj en situation.
Hänvisningarna gäller grundlagarna i den lydelse de har hösten 2026. Bestämmelserna kompletteras ofta av vanliga lagar, till exempel offentlighets- och sekretesslagen och vallagen. Ingenting skickas någonstans, allt visas i din webbläsare.
PÅ DEN HÄR SIDAN
De fyra grundlagarna
Grundlagarna beskriver hur Sverige ska styras och vilka rättigheter medborgarna har mot det allmänna. Regeringsformen är den mest omfattande. De andra tre gäller tronföljden och yttrandefriheten i olika medier.
| Grundlag | SFS | Antogs | Omfattning | Reglerar |
|---|---|---|---|---|
| Regeringsformen | 1974:152 | 1974 | 15 kapitel | Hur Sverige styrs, fri- och rättigheter, riksdag, regering, domstolar och kommuner |
| Successionsordningen | 1810:926 | 1810 | 9 paragrafer, 6 gällande | Vem som ärver tronen |
| Tryckfrihetsförordningen | 1949:105 | 1949 | 14 kapitel | Tryckfriheten, offentlighetsprincipen och meddelarskyddet |
| Yttrandefrihetsgrundlagen | 1991:1469 | 1991 | 12 kapitel | Yttrandefriheten i radio, tv, film och på webben |
Källor: Sveriges riksdag och grundlagstexterna i riksdagens författningssamling.
Att grundlagarna står över andra lagar märks tydligast genom lagprövningen. Finner en domstol att en bestämmelse strider mot grundlag får den inte tillämpas, enligt regeringsformen 11 kap. 14 §. Innan riksdagen beslutar om viktiga lagar granskas förslagen också av Lagrådet, där domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen ingår.
Regeringsformen
Regeringsformen inleds med orden All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den nuvarande versionen utfärdades 1974 och började gälla den 1 januari 1975. Parlamentarismen skrevs in och kungen förlorade sin politiska makt.
Lagen har 15 kapitel. De första gäller statsskickets grunder och de grundläggande fri- och rättigheterna, till exempel yttrandefrihet, mötesfrihet och skydd mot frihetsberövande. Därefter kommer riksdagen, statschefen, regeringen, lagstiftningen, finansmakten, domstolarna, förvaltningen och kommunerna. Sist står kapitlet om krig och krigsfara. Riksdagen består enligt regeringsformen av en kammare med 349 ledamöter som väljs vart fjärde år.
Konstitutionsutskottet granskar enligt 13 kap. hur statsråden sköter sina uppdrag. Utskottet har rätt att få ut regeringens protokoll och handlingar för granskningen.
Successionsordningen
Successionsordningen är den äldsta grundlag som fortfarande gäller. Den undertecknades i Örebro den 26 september 1810, samma år som Jean Baptiste Bernadotte valdes till tronföljare. Tronen ärvs av hans efterkommande. Sedan 1980 gäller kognatisk tronföljd, vilket betyder att det äldsta barnet ärver tronen oavsett kön. Enligt kungahuset var Sverige först i världen med den regeln.
Lagen innehåller också bestämmelser som kan överraska. En prins eller prinsessa som gifter sig utan regeringens samtycke förlorar sin arvsrätt till tronen. Tronföljaren får inte resa utomlands utan kungens vetskap och samtycke. Medlemmar av kungahuset som inte bekänner sig till den evangeliska läran utesluts från tronföljden.
Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen
År 1766 antog Sverige som första land i världen en lag som reglerade rätten till det fria ordet. Unesco utsåg 2023 dokumenten, som bevaras av Riksarkivet och Kungliga biblioteket, till världsminne. Den tryckfrihetsförordning som gäller i dag antogs 1949 och har 14 kapitel. Ingen myndighet får granska en skrift innan den trycks.
Här finns offentlighetsprincipen: rätten att ta del av allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess. Du behöver inte berätta vem du är eller varför du vill se en handling. Mer om hur principen används och vad forskningen säger finns i artikeln om offentlighetsprincipen.
Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991 bygger på samma principer men gäller radio, tv, film, ljud- och bildupptagningar och webbplatser. Båda lagarna skyddar den som lämnar uppgifter till medier. Meddelarskyddet och rätten till anonymitet gör att en myndighet i regel inte får efterforska vem som har tipsat en journalist.
Tryckfrihetsbrott, till exempel förtal, olaga hot och hets mot folkgrupp i en tidning, prövas i en särskild ordning. Justitiekanslern är ensam åklagare och en jury avgör om skriften är brottslig.
Riksdagsordningen: nästan en grundlag
Riksdagsordningen reglerar hur riksdagen arbetar: utskotten, debatterna i kammaren och talmannens uppgifter. Den var en grundlag fram till 1974 och har i dag en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag. Huvudbestämmelserna ändras på samma sätt som en grundlag eller genom ett enda beslut där minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av ledamöterna säger ja.
Så ändras en grundlag
Grundlagar ska vara svåra att ändra i hastigheten. Regeringsformens 8 kap. 14 § kräver två likadana beslut av riksdagen. Det första beslutet antar förslaget som vilande. Därefter ska det hållas ett riksdagsval. Först den nyvalda riksdagen kan anta förslaget slutligt.
Från förslag till ny grundlag
Källa: regeringsformen 8 kap. 14-16 §§. Konstitutionsutskottet kan med minst fem sjättedelars majoritet göra undantag från niomånadersregeln.
Mellan den dag förslaget första gången anmäls i riksdagen och valet ska det gå minst nio månader. Tanken är enligt riksdagen att det ska finnas tid för eftertanke och att väljarna ska kunna ta ställning till ändringen i valet.
Minst en tiondel av ledamöterna, det vill säga 35 av 349, kan yrka på folkomröstning om ett vilande förslag. Om minst en tredjedel, 117 ledamöter, röstar för yrkandet hålls folkomröstningen samtidigt med riksdagsvalet. Förslaget faller om nejsidan är större än jasidan och samtidigt fler än hälften av alla som röstat giltigt i riksdagsvalet. Möjligheten infördes 1980 men har aldrig använts.
Den 21 oktober 2025 prövades frågan senast. Sverigedemokraterna ville ha folkomröstning om förslaget om stärkt skydd för demokratin. Yrkandet fick 70 ja-röster och 257 nej-röster, långt från de 117 som krävdes.
Sju vilande grundlagsändringar
Under valperioden 2022-2026 antog riksdagen sju grundlagsändringar som vilande. Efter valet den 13 september 2026 samlades den nya riksdagen den 28 september. Det är den som ska fatta de andra besluten. Blir de likadana som de första börjar de flesta ändringarna gälla den 1 januari 2027.
| Ändring | Grundlag | Första beslut | Betänkande |
|---|---|---|---|
| Ny regel för att entlediga en justitieombudsman som saknar riksdagens förtroende | RF och riksdagsordningen | 21 juni 2023 | 2022/23:KU32 |
| Tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp, förnekelse av Förintelsen blir uttryckligen straffbar | TF | 22 maj 2024 | 2023/24:KU22 |
| Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, grundlagarna blir svårare att ändra | RF och riksdagsordningen | 1 oktober 2025 | 2025/26:KU2 |
| Stärkt konstitutionell beredskap vid krig och svåra kriser | RF och riksdagsordningen | 3 december 2025 | 2025/26:KU8 |
| Tillgänglighetskrav för vissa medier enligt EU-regler | TF och YGL | 22 april 2026 | 2025/26:KU32 |
| Vissa digitala upptagningar från beslag och husrannsakan blir inte allmänna handlingar | TF | 22 april 2026 | 2025/26:KU33 |
| Grundlagsskyddad rätt till abort och utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap | RF | 20 maj 2026 | 2025/26:KU34 |
Källa: Sveriges riksdag, vilande grundlagsändringar (16 juni 2026) och konstitutionsutskottets betänkanden.
Den största förändringen gäller själva ändringsreglerna. Enligt förslaget om stärkt skydd för demokratin ska det andra beslutet kräva att minst två tredjedelar av ledamöterna röstar ja. I dag räcker det att minst hälften av ledamöterna säger ja vid båda tillfällena. Ändringen föreslås börja gälla den 1 april 2027.
Förslaget om aborträtt skulle göra abort till en ny grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen. I samma paket ingår att föreningsfriheten och rätten till medborgarskap ska kunna begränsas i fler fall än i dag.
Grundlagarnas historia
Sveriges grundlagar genom tiderna
Tidslinjen är inte skalenlig. Källor: Sveriges riksdag, regeringen och kungahuset.
Den första regeringsformen skrevs 1634 av rikskanslern Axel Oxenstierna. Efter Karl XII:s död antogs regeringsformerna 1719 och 1720, som inledde frihetstiden då riksdagen hade den största makten. Gustav III:s regeringsform från 1772 stärkte kungens makt igen.
Regeringsformen 1809 antogs av riksdagens fyra stånd den 6 juni 1809 och delade makten mellan kungen och riksdagen. Den gällde i drygt 165 år. Datumet firas i dag som nationaldag. Successionsordningen från 1810 hör till samma epok och är fortfarande i kraft.
Den nuvarande regeringsformen utfärdades den 6 mars 1974 och gäller sedan 1975. Sedan dess har den ändrats många gånger, bland annat genom en omfattande ändring 2010 (SFS 2010:1408). Den senaste slutliga ändringen av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, om utlandsspioneri, beslutades den 16 november 2022 och gäller sedan den 1 januari 2023.
Grundlagarna skyddar också de mänskliga rättigheterna, som beskrivs i artikeln om vad mänskliga rättigheter är.
Vanliga frågor
Hur många grundlagar har Sverige?
Fyra: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Riksdagsordningen är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag.
Vilken är Sveriges viktigaste grundlag?
Regeringsformen brukar kallas den viktigaste, eftersom den beskriver hur landet styrs och vilka fri- och rättigheter medborgarna har.
Vilken är den äldsta grundlagen?
Successionsordningen från 1810. Den nuvarande tryckfrihetsförordningen är från 1949, men Sveriges första tryckfrihetslag antogs 1766.
Hur ändrar man en grundlag?
Riksdagen fattar två likadana beslut med ett riksdagsval emellan. Minst nio månader ska gå mellan att förslaget anmäls och valet.
Vad är en vilande grundlagsändring?
Ett förslag som riksdagen har antagit en gång och som väntar på ett andra beslut efter nästa val. Sju sådana förslag väntar på den riksdag som valdes 2026.
Har det hållits folkomröstning om en grundlag?
Nej. Möjligheten finns sedan 1980, men ett yrkande har aldrig fått stöd av den tredjedel av ledamöterna som krävs.
Är riksdagsordningen en grundlag?
Inte längre. Den var grundlag fram till 1974 och har i dag en mellanställning.
Vad händer om en lag strider mot grundlagen?
Domstolar och myndigheter får inte tillämpa en bestämmelse som strider mot grundlag. Det kallas lagprövning och står i regeringsformen.
Källor
- Sveriges riksdag, Sveriges grundlagar och riksdagsordningen. www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/demokrati/sveriges-grundlagar-och-riksdagsordningen/
- Sveriges riksdag, Vilande grundlagsändringar, 16 juni 2026. www.riksdagen.se/sv/aktuellt/aktuelltnotiser/2026/juni/16/vilande-grundlagsandringar_cms2d688979-b1a3-4158-90eb-f6bf86a98087sv/
- Sveriges riksdag, Regeringsformen 50 år. www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/riksdagens-historia/regeringsformen-50-ar/
- Regeringsformen (1974:152). data.riksdagen.se/dokument/sfs-1974-152.text
- Successionsordningen (1810:926). data.riksdagen.se/dokument/sfs-1810-0926.text
- Tryckfrihetsförordningen (1949:105). data.riksdagen.se/dokument/sfs-1949-105.text
- Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469). data.riksdagen.se/dokument/sfs-1991-1469.text
- Sveriges riksdag, Riksdagen röstade nej till folkomröstning, 21 oktober 2025. www.riksdagen.se/sv/aktuellt/aktuelltnotiser/2025/okt/21/riksdagen-rostade-nej-till-folkomrostning-om_cms9e9d74ca-264f-42e7-a05d-783c15f1258asv/
- Konstitutionsutskottet, Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (2025/26:KU2). www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/starkt-skydd-for-demokratin-och-domstolarnas_hd01ku2/
- Konstitutionsutskottet, Stärkt konstitutionell beredskap (2025/26:KU8). www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/starkt-konstitutionell-beredskap_hd01ku8/
- Konstitutionsutskottet, En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (2025/26:KU34). www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/en-grundlagsskyddad-abortratt-samt-utokade_hd01ku34/
- Konstitutionsutskottet, Utlandsspioneri (2022/23:KU7). www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/utlandsspioneri-vilande-grundlagsforslag-m-m-_ha01ku7/
- Sveriges riksdag, Valet 2026. www.riksdagen.se/sv/aktuellt/valet-2026/
- Regeringen, Unesco utser tryckfrihetsförordningen till världsminne, maj 2023. www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/05/unesco-utser-tryckfrihetsforordningen-till-varldsminne2/
- Kungahuset, Sveriges statsskick. www.kungahuset.se/sveriges-monarki/sveriges-statsskick
Texten kontrollerades mot källorna den 30 september 2026. Avsnittet om vilande grundlagsändringar uppdateras när den nya riksdagen har fattat sina beslut.