DNA, deoxiribonukleinsyra, är molekylen som bär den genetiska informationen i alla kända organismer. Den består av två strängar som vrider sig runt varandra i en dubbelspiral, där baserna A, C, G och T bildar par: A med T och C med G.
Människans arvsmassa har omkring 3 miljarder baspar fördelade på 23 kromosompar. Den senaste katalogen från GENCODE räknar 19 442 gener som kodar för proteiner. DNA från två människor är till 99,9 procent identiskt enligt det amerikanska genominstitutet NHGRI.
ÖVERSÄTT DNA TILL PROTEIN
Räknas ut när sidan laddas.
Verktyget läser sekvensen som den kodande strängen, från 5′ till 3′. Översättningen börjar vid första ATG och följer standardkoden med 64 kodoner. I en riktig cell klipps ofta delar av RNA bort innan proteinet byggs, så verkliga gener kan inte översättas rakt av. Ingenting skickas någonstans, allt räknas ut i din webbläsare.
PÅ DEN HÄR SIDAN
Vad är DNA?
Varje sträng har en ryggrad av sockret deoxiribos och fosfatgrupper. Vid varje socker sitter en av fyra kvävebaser: adenin (A), cytosin (C), guanin (G) eller tymin (T). Baserna i de två strängarna binds ihop med vätebindningar. Mellan A och T finns två sådana och mellan C och G tre.
DNA-molekylen som en stege
Schematisk bild: i verkligheten är stegen vriden till en spiral med ungefär tio baspar per varv. Källor: NHGRI och OpenStax Biology 2e.
Eftersom A alltid parar med T och C med G bestämmer den ena strängen hur den andra ser ut. Därför kan DNA kopieras: strängarna delas och varje halva blir mall för en ny. Strängarna är motriktade, så den ena läses från 5' till 3' och den andra åt motsatt håll.
Avståndet mellan två baspar är 0,34 nanometer och ett helt varv av spiralen rymmer tio baspar. Molekylen byggs av grundämnena kol, väte, syre, kväve och fosfor, som du hittar i det periodiska systemet.
Så upptäcktes dubbelspiralen
I maj 1952 tog Rosalind Franklin och doktoranden Raymond Gosling vid King's College London en röntgenbild av DNA som senare fick namnet Fotografi 51. Maurice Wilkins visade bilden för James Watson utan att Franklin kände till det.
Den 25 april 1953 publicerade Watson och Francis Crick sin modell av dubbelspiralen i tidskriften Nature. Franklins och Goslings artikel med Fotografi 51 trycktes i samma nummer. Watson, Crick och Wilkins fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1962 för upptäckten av nukleinsyrornas struktur. Franklin hade dött i äggstockscancer 1958. Enligt King's College erkändes hennes avgörande bidrag fullt ut först långt senare.
- 1952Franklin och Gosling tar Fotografi 51 vid King's College London.
- 1953Watson och Crick beskriver dubbelspiralen i Nature den 25 april.
- 1962Nobelpriset till Crick, Watson och Wilkins.
- 1990Human Genome Project startar.
- 2003Omkring 92 procent av människans genom är kartlagt.
- 2022Den första kompletta sekvensen utan luckor publiceras.
Arvsmassan i siffror
| Mått | Värde | Källa |
|---|---|---|
| Baspar i arvsmassan | Omkring 3 miljarder | NIH |
| Kromosomer | 46, det vill säga 23 par | MedlinePlus |
| Proteinkodande gener | 19 442 | GENCODE, version 50 |
| Alla gener, även icke-kodande | 78 733 | GENCODE, version 50 |
| Likhet mellan två människor | 99,9 procent | NHGRI |
| Mitokondriernas DNA | Omkring 16 500 baspar och 37 gener | MedlinePlus |
| Längd utsträckt, en cell | Omkring 2 meter | Redaktionens beräkning |
Längden är beräknad med 0,34 nanometer per baspar och drygt 6 miljarder baspar i en cell med dubbel kromosomuppsättning.
Mitokondrierna har ett eget litet DNA. Eftersom det bara är äggcellen som för mitokondrier vidare till embryot, ärvs det från modern.
Från DNA till protein
En gen är ett avsnitt av DNA som innehåller instruktionen för ett protein eller en RNA-molekyl. När genen används skrivs den först av till budbärar-RNA, mRNA. I RNA ersätts tymin av uracil (U), så sekvensen ATG i DNA blir AUG i mRNA.
Ribosomerna läser sedan mRNA tre baser i taget. Varje sådan grupp kallas kodon. Det finns 64 möjliga kodoner men bara 20 vanliga aminosyror, så flera kodoner ger samma aminosyra.
| Kodon | Betydelse |
|---|---|
| AUG | Start. Ger också aminosyran metionin (Met). |
| UAA, UAG och UGA | Stopp. Proteinkedjan är klar. |
| Övriga 60 kodoner | Någon av de 20 aminosyrorna, till exempel GCU för alanin och UGG för tryptofan. |
Källor: OpenStax Biology 2e, kapitel 15.1 och NHGRI.
Samma genetiska kod används av i stort sett allt liv på jorden, vilket forskarna ser som ett starkt belägg för ett gemensamt ursprung. Verktyget överst på sidan använder standardkoden.
Kartläggningen av människans genom
Human Genome Project pågick 1990-2003 och var ett internationellt samarbete. I april 2003 meddelade forskarna att de hade en i stort sett komplett sekvens som täckte 92 procent av arvsmassan med färre än 400 luckor.
De sista 8 procenten, lika mycket som en hel kromosom, bestod mest av upprepade sekvenser nära kromosomernas ändar och mitt. Den 31 mars 2022 publicerade konsortiet Telomere-to-Telomere den första kompletta sekvensen utan luckor i sex artiklar i Science. Forskarna använde en särskild cellinje med två identiska kopior av varje kromosom.
Nobelpris och svensk DNA-forskning
| År | Pristagare | Pris | För vad |
|---|---|---|---|
| 2015 | Tomas Lindahl, född i Stockholm, med Paul Modrich och Aziz Sancar | Kemi | Studier av hur celler reparerar skadat DNA |
| 2020 | Emmanuelle Charpentier, verksam i Umeå 2008-2013, med Jennifer Doudna | Kemi | Gensaxen CRISPR-Cas9 |
| 2022 | Svante Pääbo, född i Stockholm | Fysiologi eller medicin | Arvsmassan hos utdöda homininer och människans evolution |
Källor: Nobelstiftelsen och Umeå universitet.
Charpentier forskade vid Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin i Umeå (MIMS) och identifierade där tracrRNA, en nyckeldel i CRISPR-systemet. Pääbo visade att människor med europeiskt eller asiatiskt ursprung i genomsnitt har 1-4 procent av sin arvsmassa från neandertalare. Mer om priserna och alla svenska pristagare finns i artikeln om Nobelpriset.
Den nationella infrastrukturen för gensekvensering finns på SciLifeLab, där National Genomics Infrastructure startade den 1 januari 2013 med noder i Stockholm och Uppsala. I vården samordnar Genomic Medicine Sweden införandet av precisionsmedicin, där patienters arvsmassa analyseras för bättre diagnostik och behandling.
DNA i brottsutredningar och släktforskning
Sedan den 1 juli 2025 får polisen under vissa förutsättningar använda DNA-baserad släktforskning i utredningar om mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn. Metoden kräver åklagarbeslut och används bara när andra utredningsåtgärder är uttömda. Nationellt forensiskt centrum ansvarar för analyserna.
Metoden prövades första gången i Sverige i en pilotstudie. Den gjorde att dubbelmordet i Linköping 2004 kunde klaras upp 2020, men Integritetsskyddsmyndigheten bedömde sedan att polisen saknade lagstöd för att fortsätta. Lagändringen gav det stödet.
Vanliga frågor
Vad står DNA för?
Deoxiribonukleinsyra, på engelska deoxyribonucleic acid. Namnet kommer från sockret deoxiribos i molekylens ryggrad.
Vilka är de fyra baserna i DNA?
Adenin (A), cytosin (C), guanin (G) och tymin (T). A parar med T och C med G.
Vad är skillnaden mellan DNA och RNA?
RNA är oftast enkelsträngat, har sockret ribos i stället för deoxiribos och basen uracil i stället för tymin.
Hur många gener har människan?
Omkring 19 400 proteinkodande gener enligt GENCODE. Räknas även gener som bara ger RNA blir det 78 733.
Hur mycket DNA delar vi med neandertalare?
Människor med europeiskt eller asiatiskt ursprung har i genomsnitt 1-4 procent av arvsmassan från neandertalare, enligt Nobelförsamlingen.
Vem upptäckte DNA-strukturen?
James Watson och Francis Crick publicerade modellen 1953. Den byggde på röntgendata från Rosalind Franklin, Raymond Gosling och Maurice Wilkins.
Ärver man mitokondrie-DNA från mamma?
Ja. Bara äggcellen för mitokondrier vidare till embryot.
Får polisen använda DNA från släktforskningssajter?
Ja, sedan den 1 juli 2025, men bara vid mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn och efter åklagarbeslut.
Källor
- NHGRI, Deoxyribonucleic Acid (DNA). www.genome.gov/genetics-glossary/Deoxyribonucleic-Acid-DNA
- NHGRI, Stop Codon. www.genome.gov/genetics-glossary/Stop-Codon
- NHGRI, Human Genome Project Fact Sheet. www.genome.gov/about-genomics/educational-resources/fact-sheets/human-genome-project
- NIH, Researchers generate the first complete, gapless sequence of a human genome, 31 mars 2022. www.nih.gov/news-events/news-releases/researchers-generate-first-complete-gapless-sequence-human-genome
- GENCODE, Human release statistics. www.gencodegenes.org/human/stats.html
- OpenStax, Biology 2e, 14.2 DNA Structure and Sequencing. openstax.org/books/biology-2e/pages/14-2-dna-structure-and-sequencing
- OpenStax, Biology 2e, 15.1 The Genetic Code. openstax.org/books/biology-2e/pages/15-1-the-genetic-code
- MedlinePlus Genetics, How many chromosomes do people have? medlineplus.gov/genetics/understanding/basics/howmanychromosomes/
- MedlinePlus Genetics, Mitochondrial DNA. medlineplus.gov/genetics/chromosome/mitochondrial-dna/
- MedlinePlus Genetics, What are the different ways a genetic condition can be inherited? medlineplus.gov/genetics/understanding/inheritance/inheritancepatterns/
- Watson och Crick, Molecular Structure of Nucleic Acids, Nature 25 april 1953. www.nature.com/articles/171737a0
- King's College London, The story behind Photograph 51. www.kcl.ac.uk/the-story-behind-photograph-51
- King's College London, Rosalind Franklin. www.kcl.ac.uk/people/rosalind-franklin
- Nobelstiftelsen, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1962. www.nobelprize.org/prizes/medicine/1962/summary/
- Nobelstiftelsen, Nobelpriset i kemi 2015. www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2015/summary/
- Nobelstiftelsen, Nobelpriset i kemi 2020. www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2020/summary/
- Nobelförsamlingen, Pressmeddelande: Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022. www.nobelprize.org/prizes/medicine/2022/193954-press-release-swedish/
- Umeå universitet, CRISPR-Cas9 and research at Umeå University. www.umu.se/en/feature/crisprcas9--the-gene-editing-tool-that-changed-the-world/
- SciLifeLab, NGI Sweden: About us. ngisweden.scilifelab.se/about-us/
- Genomic Medicine Sweden. genomicmedicine.se/
- Polisen, Polisen tillåts använda släktforskning för att lösa vissa grova brott. polisen.se/aktuellt/nyheter/nationell/2025/maj/snart-tillats-polisen-anvanda-slaktforskning-for-att-losa-vissa-grova-brott/
Texten kontrollerades mot källorna den 30 september 2026.