Solsystemet: planeterna i ordning, storlek och avstånd

Planeterna i solsystemet i ordning

Räknat från solen kommer Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. De fyra inre är små stenplaneter med fast yta. Utanför asteroidbältet kretsar gasjättarna Jupiter och Saturnus. Längst ut finns isjättarna Uranus och Neptunus.

Diameter vid ekvatorn, medelavstånd och omloppstid kommer från NASA:s Planetary Fact Sheet och månarna är räknade enligt NASA i september 2026. En astronomisk enhet (AU) är ungefär medelavståndet mellan jorden och solen.

Vill du lära dig ordningen utantill kan du bilda en mening där orden börjar med samma bokstäver som planeterna: M, V, J, M, J, S, U, N. Ett exempel är ”Mormor Vill Jaga Myror Just Som Uffe Nyser”. En mening som du hittar på själv är ofta lättare att minnas.

Bygg solsystemet i skala

Nästan alla bilder av solsystemet är förvrängda. Om planeterna ska synas måste avstånden krympas. Om avstånden stämmer blir planeterna osynliga prickar. Välj hur stor solen ska vara eller hur långt bort Neptunus ska ligga, så räknar verktyget ut resten. Det passar för en skolgård, en fotbollsplan eller en promenad genom stan.

Med en fotboll som sol blir jorden en drygt två millimeter stor kula knappt 24 meter bort. Jupiter blir ungefär lika stor som en druva och Neptunus hamnar drygt 700 meter bort. Närmaste stjärnan skulle i samma skala ligga mer än 6 000 kilometer bort, vilket visar hur tomt det är mellan stjärnorna.

Hur stora är planeterna?

Jupiter är störst med en diameter på 142 984 kilometer vid ekvatorn. Det är 11,2 gånger jordens diameter. Jupiter har 318 gånger jordens massa och väger mer än dubbelt så mycket som alla andra planeter tillsammans.

Minst är Merkurius på 4 879 kilometer. Den är bara 40 procent bredare än vår måne och mindre än Jupitermånen Ganymedes, som enligt NASA är solsystemets största måne.

Den gula dvärgstjärnan i mitten har en diameter på 1,39 miljoner kilometer. Dess volym motsvarar ungefär 1,3 miljoner jordklot. Ytan, fotosfären, håller cirka 5 500 grader. I kärnan är det 15 miljoner grader enligt NASA.

Tyngdkraften vid ytan beror på både massa och storlek. Jupiter drar hårdast med 23,1 meter per sekundkvadrat, 2,4 gånger så mycket som jorden. Saturnus har 95 gånger jordens massa men nästan samma tyngdkraft, eftersom planeten är så stor att molntopparna ligger långt från centrum. Testa själv vad en våg skulle visa.

Avstånden i solsystemet

Avstånden mäts ofta i astronomiska enheter. Internationella astronomiska unionen (IAU) bestämde 2012 att en astronomisk enhet är exakt 149 597 870 700 meter. Neptunus ligger 30 sådana enheter från solen.

Ljuset färdas nästan 300 000 kilometer i sekunden. Ändå tar det drygt åtta minuter för solljuset att nå jorden och över fyra timmar att nå Neptunus. Solen du ser på himlen är därför solen som den såg ut för åtta minuter sedan.

Redaktionens beräkning med ljusets hastighet 299 792,458 km/s och NASA:s medelavstånd.

Banorna är inte perfekta cirklar. Jorden pendlar mellan 147,1 och 152,1 miljoner kilometer från solen under året. Plutos bana är så avlång att den närmaste punkten, 4 437 miljoner kilometer, ligger innanför Neptunus medelavstånd. Eftersom planeterna rör sig olika fort ändras också avståndet mellan dem. En radiosignal mellan jorden och Mars tar därför mellan 3 och 22 minuter enligt NASA.

Merkurius, Venus, Jorden och Mars

Merkurius rusar runt solen på 88 dygn med 47,4 kilometer i sekunden, fortast av alla planeter. Den roterar långsamt, så ett soldygn från soluppgång till soluppgång varar 176 jorddygn. Ett dygn på Merkurius är därför två merkuriusår långt. Banan vrider sig sakta runt solen. Att Einsteins allmänna relativitetsteori kunde förklara vridningen blev en viktig bekräftelse av teorin.

Venus är nästan lika stor som jorden men är solsystemets hetaste planet med en medeltemperatur på 464 grader. Atmosfären består mest av koldioxid och ger en skenande växthuseffekt. Trycket vid ytan är drygt 90 gånger högre än vid havsytan på jorden. Venus roterar baklänges och så långsamt att ett varv kring axeln tar 243 dygn, längre än planetens år på 225 dygn.

Jorden är den tätaste planeten med 5 514 kilo per kubikmeter och den enda där vi känner till liv. Axeln lutar 23,4 grader, vilket ger årstiderna. Månen är 3 475 kilometer i diameter och kretsar runt jorden på 27,3 dygn räknat mot stjärnorna.

Mars är ungefär hälften så bred som jorden och har två små månar, Phobos och Deimos. Där finns solsystemets största vulkan Olympus Mons och kanjonsystemet Valles Marineris. Kanjonen är 3 870 kilometer lång, upp till 600 kilometer bred och på sitt djupaste ställe 9,3 kilometer djup enligt NASA. Medeltemperaturen är minus 65 grader och lufttrycket bara en hundradel av jordens.

Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus

Jupiter snurrar ett varv på 9,9 timmar, det kortaste dygnet bland planeterna. De fyra stora månarna Io, Europa, Ganymedes och Callisto upptäcktes av Galileo Galilei 1610 med ett tidigt teleskop. Io är enligt NASA den mest vulkaniskt aktiva himlakroppen i solsystemet. Under isen på Europa kan det finnas ett hav med flytande vatten.

Saturnus är den näst största planeten och har en medeldensitet på 687 kilo per kubikmeter, lägre än vattnets. Ringarna består av miljarder bitar av is och sten. I huvudringarna är de oftast bara omkring tio meter tjocka. Alla fyra jätteplaneterna har ringar, men enligt NASA är inga andra ringar så praktfulla och komplexa som Saturnus. Månen Titan har sjöar av metan.

Uranus upptäcktes 1781 av William Herschel och var den första planeten som hittades med teleskop. Axeln lutar 97,8 grader, så planeten rullar fram längs banan på sidan. Det tar 84 år för Uranus att gå ett varv runt solen.

Neptunus var den första planeten som hittades genom beräkningar. Uranus rörde sig inte som väntat. Fransmannen Urbain Le Verrier räknade därför ut var en okänd planet borde finnas. Johann Gottfried Galle i Berlin hittade Neptunus den första natten han letade 1846. Planeten har de kraftigaste vindarna i solsystemet, mer än 2 000 kilometer i timmen enligt NASA. År 2011 fullbordade Neptunus sitt första varv runt solen sedan upptäckten. Det är den enda planeten som inte går att se med blotta ögat.

Bara en rymdsond har besökt Uranus och Neptunus. Den amerikanska sonden Voyager 2 sköts upp 1977 och passerade Uranus 1986 och Neptunus 1989.

Hur många månar finns det i solsystemet?

Planeterna och Pluto har tillsammans 461 kända månar i september 2026, jordens måne inräknad. Saturnus har 293 och Jupiter 115 enligt NASA. Antalet ökar snabbt eftersom stora teleskop hittar allt fler små månar på bara några kilometer.

Siffrorna ändras flera gånger om året. I mars 2025 fick Saturnus 128 nya månar på en gång. Den 16 mars 2026 tillkom ytterligare 11 Saturnusmånar och 4 Jupitermånar. De nya Saturnusmånarna är enligt IAU troligen bara 1-2 kilometer stora. Uranus fick sin 29:e måne i augusti 2025, när NASA meddelade att rymdteleskopet James Webb hade hittat en måne på omkring tio kilometer.

Merkurius och Venus saknar månar. Neptunus största måne Triton är den enda stora månen i solsystemet som går runt sin planet åt motsatt håll mot planetens rotation.

Dvärgplaneterna och varför Pluto inte är en planet

Pluto upptäcktes 1930 och räknades som den nionde planeten i 76 år. I augusti 2006 beslutade IAU på sin generalförsamling i Prag att en planet måste uppfylla tre villkor.

• Den kretsar runt solen.
• Den har så stor massa att den egna tyngdkraften gör den nästan rund.
• Den har rensat området runt sin bana från andra himlakroppar.

Det tredje villkoret klarar inte Pluto, eftersom den delar bana med många andra objekt i Kuiperbältet. Pluto räknas i stället som dvärgplanet och blev enligt IAU prototyp för en ny grupp transneptunska objekt. Resolutionen om Pluto antogs med 237 röster mot 157 och 17 som avstod.

Källa: NASA, sidorna om respektive dvärgplanet. Enligt NASA är Eris ungefär lika stor som Pluto. Makemakes måne har ännu bara en provisorisk beteckning.

Ceres är den enda dvärgplaneten i det inre solsystemet och ligger i asteroidbältet. NASA:s sond Dawn gick i bana runt den 2015. Pluto fick besök av New Horizons den 14 juli 2015. Plutos största måne Charon är så stor att Pluto vinglar när de kretsar kring varandra.

Asteroider, Kuiperbältet och Oorts moln

De flesta asteroider går runt solen i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. NASA uppskattar att bältet innehåller mellan 1,1 och 1,9 miljoner asteroider som är större än en kilometer. Den sammanlagda massan är ändå mindre än månens. Störst av asteroiderna är Vesta med cirka 530 kilometers diameter.

Utanför Neptunus tar Kuiperbältet vid. Det börjar vid Neptunus bana cirka 30 AU från solen och huvuddelen slutar vid ungefär 50 AU. Där kretsar isiga himlakroppar. Pluto var den första av dem som upptäcktes.

Längst ut finns Oorts moln, ett tjockt skal av isiga kroppar runt hela solsystemet. Enligt NASA börjar det någonstans mellan 2 000 och 5 000 AU från solen och slutar mellan 10 000 och 100 000 AU. Ingen har sett molnet direkt. Forskarna sluter sig till det från modeller och från kometer som troligen kommer därifrån. Den nederländske astronomen Jan Oort föreslog molnet 1950.

Solvinden blåser ut en bubbla runt solsystemet, heliosfären. Vid 80-100 AU bromsas solvinden kraftigt av gasen mellan stjärnorna. Gränsen kallas termineringschocken. Voyager 1 passerade den i december 2004 och lämnade heliosfären den 25 augusti 2012. Den 18 november 2026 är Voyager 1 så långt bort att radiosignalerna behöver ett helt dygn för att nå jorden. Avståndet är då drygt 25,9 miljarder kilometer. Sonden når Oorts moln först om cirka 300 år.

Ibland passerar besökare från andra stjärnsystem. ʻOumuamua upptäcktes 2017 och kometen Borisov 2019. Den tredje, kometen 3I/ATLAS, rapporterades den 1 juli 2025 och var närmast solen den 30 oktober samma år.

Så bildades solsystemet

Solsystemet bildades ur ett tätt moln av gas och stoft. Enligt NASA drog molnet ihop sig, kanske efter en tryckvåg från en närliggande supernova. Då bildades en roterande skiva. I mitten blev trycket till sist så högt att väte började smälta samman till helium. Solen tändes och samlade mer än 99 procent av materialet.

Längre ut i skivan klumpade stoftet ihop sig. Klumparna krockade och växte tills de blev stora nog för att tyngdkraften skulle göra dem runda. Nära den unga solen var det så varmt att bara sten klarade sig. Därför är de fyra inre planeterna stenplaneter. Is och gas samlades längre ut och blev gasjättar och isjättar. Asteroidbältet är rester av material som aldrig blev en planet.

De äldsta fasta kornen som bildades i solsystemet går att datera i meteoriter. Audrey Bouvier och Meenakshi Wadhwa vid Arizona State University mätte 2010 en inneslutning i meteoriten Northwest Africa 2364 och kom fram till 4,5682 miljarder år. NASA avrundar till 4,6 miljarder år. Solsystemet ligger i Orionarmen i Vintergatan och gör ett varv runt galaxens centrum på cirka 230 miljoner år.

Sweden Solar System: världens största modell av solsystemet

Sweden Solar System är en modell av planetsystemet i skala 1 till 20 miljoner med Avicii Arena, Globen, i Stockholm som sol. Astronomen Gösta Gahm och fysikern Nils Brenning skapade modellen. Svenska Astronomiska Sällskapet driver i dag webbplatsen och varje modell har en egen ägare och värd. Enligt sällskapet är den världens till utsträckningen största modell av vårt planetsystem. Modellerna ligger från Skåne i söder till Kiruna i norr.

Källa: stationssidorna på swedensolarsystem.se. Avståndet till Merkurius anges inte där och är redaktionens beräkning i skala. Skylten för termineringschocken motsvarar cirka 127 AU från solen, medan Voyager-sonderna passerade den verkliga gränsen vid 94 och 84 AU. Saturnus står i tabellen med de mått som Sweden Solar System anger för den planerade modellen.

Saturnus har länge saknats i modellen. Enligt Sweden Solar Systems webbplats byggdes i september 2026 en modell med 6,1 meters diameter på Lägerhyddsvägen 2 i Uppsala, mellan NTI-gymnasiet och Lundellska skolan. Den officiella invigningen var planerad till samma månad.

Flera modeller har egna historier. Merkurius vid Stadsmuseet är uppvärmd för att påminna om hettan på planetens dagsida. Jupiter var i flera år en blomsterplantering utanför Sky City och är sedan maj 2019 en lysande ring i taket vid hotellets konferenscentrum. Uranus i Lövstabruk invigdes i oktober 2012 och Neptunus i Söderhamn är ett akrylklot som lyser blått på kvällen. Utöver planeterna finns bland annat asteroider, dvärgplaneter, kometer och det interstellära objektet ʻOumuamua med i modellen.

Svensk forskning i solsystemet

Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna och Uppsala har byggt instrument till flera europeiska rymdsonder. Samma institut forskar om norrsken och rymdväder här vid jorden.

Juice sköts upp den 14 april 2023 och är på väg till Jupiter och dess isiga månar. Två av sondens tio instrument är svenska. PEP mäter partiklar och leds från IRF i Kiruna, medan RPWI mäter radio- och plasmavågor och leds från IRF i Uppsala. Den 28 september 2026 passerade Juice jorden på 8 640 kilometers avstånd för att få fart. Enligt ESA når sonden Jupiter i juli 2031 och går in i bana runt Ganymedes 2034.

BepiColombo är ett samarbete mellan ESA och Japans rymdorganisation JAXA. Sonden sköts upp 2018. Den 21 november 2026 ska sonden gå in i bana runt Merkurius. IRF har byggt instrumentet MIPA på den europeiska delen och ENA på den japanska. Institutet har också levererat elektronik till MEFISTO, som mäter elektriska fält.

Mars Express sköts upp den 2 juni 2003 och var Europas första satellit vid Mars. IRF:s instrument ASPERA-3 studerar hur solvinden påverkar Mars övre atmosfär. Enligt IRF var ASPERA-3 det första instrumentet som mätte snabba neutrala atomer med låg energi kring en annan planet.

Solen studeras från marken med det svenska solteleskopet SST på La Palma, som Institutet för solfysik vid Stockholms universitet ansvarar för. IRF deltar också i ESA:s Comet Interceptor, som ska skjutas upp i slutet av 2028 eller början av 2029. Sonden ska parkeras i rymden och vänta på en orörd komet från solsystemets yttre delar.

Hur många solsystem finns det?

Planeter runt andra stjärnor kallas exoplaneter. Michel Mayor och Didier Queloz hittade den första runt en solliknande stjärna 1995 och fick Nobelpriset i fysik 2019. NASA:s Exoplanet Archive listade den 25 september 2026 hela 6 372 bekräftade exoplaneter runt 4 779 stjärnor. Av stjärnorna har 1 070 mer än en känd planet.

Solen delar rekordet med stjärnan Kepler-90, som också har åtta kända planeter.

Frågan om solsystemet har en nionde planet är öppen. Konstantin Batygin och Michael Brown vid Caltech föreslog 2016 att en okänd planet med flera jordmassor långt bortom Neptunus kan förklara varför vissa avlägsna objekt har liknande banor. Ingen har hittat den. Vera C. Rubin-observatoriet i Chile startade sin tioåriga kartläggning av himlen den 30 juni 2026 och kan ge ett bättre svar.

Visste du att

• 99,8 %av solsystemets massa finns i solen enligt NASA.
• 8 min 19 star det för solljuset att nå jorden.
• 293bekräftade månar har Saturnus, fler än alla andra planeter tillsammans.
• 950 kmfrån Globen står skylten för termineringschocken i Sweden Solar System, utanför Kiruna.

Vanliga frågor

Hur många planeter finns det i solsystemet?

Åtta: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Pluto räknas sedan 2006 som dvärgplanet.

Vilken är den största planeten?

Jupiter. Den är 11,2 gånger så bred som jorden och har 318 gånger jordens massa.

Vilken planet har flest månar?

Saturnus med 293 bekräftade månar i september 2026. Jupiter har 115.

Varför är Pluto inte längre en planet?

IAU bestämde 2006 att en planet måste ha rensat området runt sin bana. Pluto delar bana med många andra objekt i Kuiperbältet och räknas därför som dvärgplanet.

Vilken planet är varmast?

Venus, med en medeltemperatur på 464 grader. Den tjocka atmosfären av koldioxid håller kvar värmen, så Venus blir hetare än Merkurius fast Merkurius ligger närmare solen.

Vilka planeter kan man se med blotta ögat?

Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus har varit kända sedan antiken. Uranus är mycket ljussvag och upptäcktes först med teleskop 1781. Neptunus går enligt NASA inte att se utan kikare eller teleskop.

Hur gammalt är solsystemet?

Cirka 4,57 miljarder år. De äldsta kornen i meteoriter har daterats till 4,5682 miljarder år. NASA avrundar till 4,6 miljarder år.

Hur lång tid tar det att resa till de yttre planeterna?

Voyager 2 behövde tolv år för att nå Neptunus. New Horizons, som hade den högsta starthastigheten för en rymdsond, tog nio och ett halvt år till Pluto.

Källor

• NASA, Planetary Fact Sheet, 18 mars 2025. nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/
• NASA, Planetary Fact Sheet Notes. nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/planetfact_notes.html
• NASA, Sun Fact Sheet. nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/sunfact.html
• NASA, Solar System Facts. science.nasa.gov/solar-system/solar-system-facts/
• NASA, Sun Facts. science.nasa.gov/sun/facts/
• NASA, Mars Facts. science.nasa.gov/mars/facts/
• NASA, Venus Facts. science.nasa.gov/venus/venus-facts/
• NASA, Jupiter Moons. science.nasa.gov/jupiter/jupiter-moons/
• NASA, Saturn Facts. science.nasa.gov/saturn/facts/
• NASA, Saturn Moons. science.nasa.gov/saturn/moons/
• NASA, Uranus Facts. science.nasa.gov/uranus/facts/
• NASA, Uranus Moons. science.nasa.gov/uranus/moons/
• NASA, New moon discovered orbiting Uranus using NASA’s Webb telescope, 19 augusti 2025. science.nasa.gov/blogs/webb/2025/08/19/new-moon-discovered-orbiting-uranus-using-nasas-webb-telescope/
• NASA, Neptune Facts. science.nasa.gov/neptune/neptune-facts/
• NASA, Neptune Moons. science.nasa.gov/neptune/moons/
• JPL Solar System Dynamics, Planetary Satellite Discovery Circumstances. ssd.jpl.nasa.gov/sats/discovery.html
• IAU, New moons of Saturn and Jupiter, mars 2026. www.iau.org/IAU/IAU/News/Ann2026/MPC-New-Moons-Saturn-Jupiter.aspx
• IAU, Resolutions B5 and B6, 24 augusti 2006. www.iau.org/IAU/Iau/News/PR2006/iau-2006-general-assembly-resolution-votes.aspx
• IAU, Measuring the Universe, den astronomiska enheten. iauarchive.eso.org/public/themes/measuring/
• NASA, Dwarf Planets. science.nasa.gov/dwarf-planets/
• NASA, Asteroid Facts. science.nasa.gov/solar-system/asteroids/facts/
• NASA, Kuiper Belt Facts. science.nasa.gov/solar-system/kuiper-belt/facts/
• NASA, Oort Cloud Facts. science.nasa.gov/solar-system/oort-cloud/facts/
• NASA, Voyager Interstellar Mission. science.nasa.gov/mission/voyager/interstellar-mission/
• NASA, Voyager 1: What is a light day? science.nasa.gov/mission/voyager/voyager-1/voyager-1-what-is-a-light-day/
• NASA, Voyager 2. science.nasa.gov/mission/voyager/voyager-2/
• NASA, New Horizons. science.nasa.gov/mission/new-horizons/
• NASA, Comet 3I/ATLAS facts and FAQs. science.nasa.gov/solar-system/comets/3i-atlas/3i-atlas-facts-and-faqs/
• Arizona State University, Solar system may be 2 million years older than we thought, 2010. news.asu.edu/content/solar-system-may-be-2-million-years-older-we-thought
• Bouvier och Wadhwa, The age of the Solar System redefined by the oldest Pb-Pb age of a meteoritic inclusion, Nature Geoscience 2010. doi.org/10.1038/ngeo941
• Sweden Solar System, stationer. www.swedensolarsystem.se/stationer-2/
• Sweden Solar System, Om. www.swedensolarsystem.se/om/
• Sweden Solar System, Saturnus. www.swedensolarsystem.se/saturnus/
• Sweden Solar System, Jupiter. www.swedensolarsystem.se/jupiter/
• Sweden Solar System, Merkurius. www.swedensolarsystem.se/merkurius/
• Sweden Solar System, Terminalchocken. www.swedensolarsystem.se/terminalchocken/
• Institutet för rymdfysik, Juice. www.irf.se/en/i-rymden/juice/
• Institutet för rymdfysik, BepiColombo. www.irf.se/en/i-rymden/bepicolombo/
• Institutet för rymdfysik, Mars Express. www.irf.se/i-rymden/mars-express/
• ESA, Juice to fly past Earth for third gravity assist, 21 september 2026. www.esa.int/Science_Exploration/Space_Science/Juice/Juice_to_fly_past_Earth_for_third_gravity_assist
• ESA, BepiColombo arrival at Mercury, senaste nytt. www.esa.int/Science_Exploration/Space_Science/BepiColombo/Latest_updates_BepiColombo_s_arrival_at_Mercury
• Stockholms universitet, Institutet för solfysik. www.su.se/enheter/institutet-for-solfysik
• NASA Exoplanet Archive. exoplanetarchive.ipac.caltech.edu/
• Nobelpriset, Pressmeddelande Nobelpriset i fysik 2019. www.nobelprize.org/prizes/physics/2019/press-release/
• Physics Today, What’s up with Planet Nine?, 1 november 2024. physicstoday.aip.org/news/whats-up-with-planet-nine
• Rubin Observatory, Rubin LSST begins. rubinobservatory.org/news/action-rubin-lsst-begins

Uppgifterna kontrollerades mot källorna den 29 september 2026. Antalet månar ändras ofta och stäms av mot NASA inför varje uppdatering.