Svensk forskning visar att fast fashion har lett till att varje svensk konsumerar i snitt 11,4 kg textilier per år, varav över 8 kg slängs – ofta i restavfallet. Mer än hälften av dessa kläder hade kunnat återanvändas. Produktionen orsakar cirka 80 % av klimatpåverkan för ett plagg, och de flesta fast fashion-produkter kasseras inom ett år efter köp.
Fast fashion ökar konsumtionen – och sopberget
Studier från bland annat Högskolan i Borås, IVL Svenska Miljöinstitutet och Profu har tydligt visat hur fast fashion-modellen – med snabb, billig massproduktion och ständigt nya kollektioner – driver på överkonsumtion. Detta skapar inte bara stora mängder avfall, utan även stora utsläpp och kemikalieutsläpp i produktionsländer.
Enligt Profu skulle 40 % av textilavfallet i Sverige kunna återanvändas, men mycket bränns eller hamnar på soptippen eftersom insamlingssystemen är otillräckliga.
Fast fashion och vattenförbrukning – en dold kris
Svensk forskning belyser även den enorma vattenåtgången inom fast fashion. Globalt används 79 miljarder kubikmeter vatten årligen av klädindustrin – där Sverige är en aktiv konsument. En enda T-shirt kan kräva 2700 liter vatten att tillverka, motsvarande vad en person dricker på 2,5 år.
Färgning och blekning orsakar samtidigt kraftiga utsläpp i produktionsländer, särskilt i Asien, där regler ofta är svaga.
Fast fashion och unga kvinnor – köpvilja slår hållbarhetstänk
Studier från Borås och Lund visar att unga kvinnor är den grupp som konsumerar mest fast fashion. Trots hög medvetenhet om hållbarhet sker ofta en ”value-action gap” – kunskapen omsätts inte i praktiken. Lockande priser, unika plagg och snabba trender driver beteendet.
Samtidigt har ökad second hand-shopping visat sig paradoxalt kunna driva ökad konsumtion – eftersom känslan av att ”fynda hållbart” sänker tröskeln för fler köp.
Fast fashion under lupp – svenska innovationer bryter mönstret
Forskning från Chalmers, RISE och Borås visar att övergången till cirkulära modeller kan minska klimatpåverkan drastiskt. Initiativ som uthyrning av kläder, plagg med lång livslängd och återvinning är centrala delar i lösningen.
Ett exempel är svenska företaget We Are SpinDye, som med ny färgningsteknik kan minska vattenanvändning med 75 % och CO₂-utsläpp med 30 % jämfört med konventionella metoder.
Svensk industri motverkar fast fashion – men gapet är stort
Initiativ som STICA (Swedish Textile Initiative for Climate Action) har samlat över 40 svenska varumärken (bl.a. H&M, Lindex och Nudie Jeans) för att uppnå Parisavtalets 1,5-gradersmål. De arbetar med att mäta, minska och rapportera sina utsläpp längs hela värdekedjan.
Men enligt STICA:s egna rapporter krävs radikala omställningar i både produktion, konsumtion och affärsmodell för att nå målen.
Framtidens textiler – svensk forskning kartlägger alternativen till fast fashion
Formas och Vetenskapsrådet har finansierat flera projekt som analyserar konsumtionsmönster, textilavfall och cirkulära lösningar. På Swedish School of Textiles i Borås pågår forskningsprojekt kring hållbar design, återvinningstekniker och digitalisering av modebranschen.
Exempel på pågående forskningsfält:
- AI för hållbar produktdesign
- Fiber-till-fiber-återvinning
- Digital spårbarhet i leverantörsledet
Fakta som sticker ut om fast fashion
- 11,4 kg textilier per person i Sverige per år
- 80 % av klimatpåverkan sker vid tillverkningen
- 40 % av det som slängs hade kunnat återanvändas
- 50 % av fast fashion-produkter slängs inom ett år
- 79 miljarder m³ vatten används globalt för klädproduktion
Fast fashion – ett akutfall för både miljö och konsumtion
Svensk forskning är samstämmig: fast fashion-modellen är oförenlig med planetens gränser. Den driver fram överproduktion, ökad konsumtion, miljöförstöring och avfallsberg. Samtidigt finns det lösningar – i form av cirkulära affärsmodeller, innovativ teknik, konsumentbeteende och näringslivssamverkan. Det kräver dock en systemförändring där både politik, industri och konsumenter agerar samtidigt.