– Begreppet innovativ vård innehåller för mig flera olika perspektiv. Ett är den snabba digitala utvecklingen som kan bidra till bättre och mer nära vård.  Ett annat är att vården är ett område där personalen är det största kapitalet, och kapital behöver vårdas för att växa.

Hon inleder med att berömma svensk vård som hon känner sig mycket stolt över, men konstaterar samtidigt att hon inte kan eller vill blunda för de problem som många medborgare upplever, både som patienter och som personal.

Från regeringens sida satsar vi mycket på att ge bättre förutsättningar för att kunna ge riktigt bra vård.

– Från regeringens sida satsar vi mycket på att ge bättre förutsättningar för att kunna ge riktigt bra vård. Det krävs rätt ledarskap, rätt arbetsförutsättningar och ett tillåtande och kreativt klimat inom hälso- och sjukvårdsområdet om vi ska lyckas.

Bland de satsningar de gjort de senaste åren finns ”professionsmiljarden”, en miljard kronor som ska satsas på vidareutbildningar och för att säkra den framtida personalförsörjningen. Det kan handla om nya sätt att jobba på och innovativa idéer för att förbättra arbetsmiljön. En annan satsning är ”bemanningsmiljarden”, som egentligen är 2 miljarder, som ska användas till att öka bemanningen inom vården. Den börjar rullas ut vid årsskiftet och kommer förhoppningsvis avlasta den hårt belastade personalen.

 

Ökat fokus på primärvården

 

Flera utredningar har visat att den svenska organisationen av hälso- och sjukvården har ett alltför stort fokus på sjukhusvård. I många andra länder har exempelvis vårdcentraler ett betydligt större vårdansvar.

Vi måste bli bättre på att flytta ut delar av vården närmare medborgarna

– Vi måste bli bättre på att flytta ut delar av vården närmare medborgarna, vilket innebär att vi måste utveckla den svenska primärvården betydligt, slår Annika Strandhäll fast.

För att hjälpa dem med det utsåg de i våras Anna Nergårdh, tidigare chefsläkare på Stockholms Läns Landsting, till särskild utredare med ansvar att leda arbetet med att ställa om och modernisera vården med fokus på primärvården. Anna Nergårdhs arbete bygger vidare på tidigare utredningar som exempelvis Göran Stiernstedts utredning om en effektiv vård.

– Ska vi klara de framtida utmaningarna inom vården, med bland annat allt fler äldre, så måste vi hitta mer kostnadseffektiva sätt att bedriva vården på, och sjukhusvård är kostsamt. Dessutom ser vi stora fördelar med att vården kommer närmare medborgarna genom satsningar på primärvården.

 

Vill se mer samverkan

 

Ett problem inom vården, liksom på många andra håll, är att det är lätt att varje enskild del utvecklas i sin egen bubbla utan dialog med andra delar.

– I våra ambitioner att modernisera den svenska hälso- och sjukvården ingår även att stimulera till en ökad samverkan över gränserna, exempelvis mellan akademi, näringsliv och vårdsystemet. Det krävs betydligt bättre samarbeten om vi ska lyckas möta framtidutmaningarna.

En som har fått ett speciellt ansvar för samverkan är Anders Lönnberg som sedan 2015 är utsedd till nationell samordnare av Life Science området i Sverige. Hans uppdrag handlar bland annat om att samordna utvecklingen mot mer digitaliserad vård, framtagning av nya läkemedel och att bidra till att små innovativa bolag får förutsättningar att växa.

– Att skapa en kreativ miljö som stimulerar till samverkan och bidrar till en hållbar innovationsmiljö inom hälso- och sjukvårdsområdet är avgörande. En miljö som både gör att man vågar satsa på nya idéer och att personalen känner sig motiverad att söka sig till, och stanna kvar inom, sjukvården, avslutar Annika Strandhäll.