Med hjälp av tio ton krut skickades den iväg med fem moduler ombord, innehållande 10 olika vetenskapliga experiment som skulle utföras under tyngdlöshet. Med en sådan laddning och last har anspänningen varit enorm för alla inblandade.

– Det är så mycket som måste stämma inför en sådan här avancerad uppskjutning. Både allt runt själva uppskjutningen med säkerhetsaspekter och tekniska lösningar samtidigt som forskarnas experiment som förberetts under många år måste stämmas av minutiöst, förklarar Anna Rathsman, Teknisk direktör på Swedish Space Corporation, SSC.

Efter att snöovädret på torsdagen omöjliggjort uppskjutningen kom så solen fram och lyste på fredagen över de inblandade på flera sätt.

– Allt har gått i det närmaste perfekt. Själva uppskjutningen gick prickfritt och forskarna har kunnat följa experimenten i realtid under tiden i tyngdlöshet och konstaterat att de uppfyllt förväntningarna med råge. Nu har vi alla kramat om varandra smått euforiska och känner hur spänningarna sakta börjar släppa.

När raketen väl går iväg så måste precis allt stämma, inget får gå fel

För att uppskjutningen ska kunna genomföras måste man ha en fri sikt uppåt på ca 3 000 meter. När det gäller vindförhållandena är de inte lika avgörande då MAXUS 9 är en styrd raket. Innan raketen skjuts upp har man utfört ett antal testnedräkningar, så långt det går utan att raketen går iväg, för att försäkra sig om att både de tekniska delarna fungerar och att experimenten riggats rätt.

– För med en raketuppskjutning får man bara ett försök. Så, de över hundra personer som varit inblandade i försöken är helt beroende av att när raketen väl går iväg så måste precis allt stämma, inget får gå fel, förklarar Anna Rathsman.

Den lyckade uppskjutningen visar på vilken gedigen infrastruktur som byggts upp på Esrange och som är en stabil grundpelare för förhoppningsvis kommande uppskjutningar av små satelliter.

– Med den erfarenhet vi byggt upp och att vi går iland med en så avancerad uppskjutning som den av MAXUS 9, ger oss ett försprång gentemot andra potentiella uppskjutningsplatser för små satelliter, avslutar Anna Rathsman.

Djup kompetens inom raketuppskjutningar

Den verksamhet SSC bedriver spänner över många områden. Ett av dem är att bistå forskarsamhället vid experiment som bäst utförs i tyngdlöshet, ett tillstånd då föremål inte påverkas av yttre accelerationskrafter, såsom jordens gravitation. I en raket nås tyngdlöshet i nyttolasten då den utan att snurra befinner sig utanför atmosfären i fritt fall utan bromsande krafter.

Kan användas vid uppskjutningar av mindre satelliter

MAXUS är ett sondraketprogram för forskning i nära tyngdlöshet (mikrogravitation) som drivs i samarbete mellan SSC och Airbus, Tyskland. Airbus är ansvarig för övergripande projektledning samt för utveckling av experimentmoduler, SSC ansvarar för raketuppskjutningen från Esrange, raketsystemen och utveckling av experimentmoduler samt bärgning av nyttolasten.

– Vi har i Sverige byggt upp en djup kompetens inom raketuppskjutningar, inklusive avancerade styrsystem som även kan användas vid uppskjutningar av mindre satelliter, berättar Gunnar Florin projektledare för MAXUS på SSC.

Europas största sondraket

MAXUS 9 är Europas största sondraket och bar med sig fem experimentmoduler innehållandes experiment inom materialteknik, biologi, förbränningsteknik för nya energisystem och även ett teknikexperiment som går ut på att testa utfällning och flygning av en liten fallskärm i överljudshastighet. Resultaten av det sistnämnda experimentet kommer kunna användas för att ta fram fallskärmssystem för exempelvis rymdfarkoster som ska landa på andra planeter.

Kommer kunna användas för att ta fram fallskärmssystem för exempelvis rymdfarkoster som ska landa på andra planeter

MAXUS 9 var 15,5 meter lång och nyttolasten (experimenten) nådde en höjd på  678 km för att därefter vända ner mot jorden igen. Under resan befann sig nyttolasten i tyngdlöshet under drygt 12 minuter innan raketen återinträdde i jordens atmosfär.

– Sondraketer är en unik plattform för att utföra svåra experiment av grundforskningskaraktär på hög vetenskaplig nivå. Resultaten av sådana experiment kan sedan användas för att förbättra exempelvis materialtillämpningar på jorden, konstaterar Gunnar Florin.

I den stora kompetens som sedan 1966 byggts upp på rymdbasen Esrange utanför Kiruna finns ett stort säkerhetstänk som inkluderar förmågan att styra raketers banor, att följa dem via olika avancerade system och även att kunna förstöra dem om de hamnat ur kurs. Den kompetensen är även en av de viktiga grundstenarna för satellituppskjutningar och finns alltså redan på plats på Esrange.