När ett nytt läkemedel för första gången testas på patienter har det genomgått en utvecklingsprocess under många år som kostat stora resurser. Att forska fram nya läkemedel betyder mycket för många människor och för hela samhället.

– Vartefter vi vet mer om de biologiska orsakerna till sjukdomar, mekanismerna bakom dem, blir vi bättre på att utveckla nya läkemedel, berättar Anna Sandström, Science Policy and Relations Director, på AstraZeneca.

"Vi investerar mer än någonsin i forskning nu"

– Vår forskning ligger främst inom de kardiovaskulära, metabola områdena liksom andningsvägar och onkologi. Vi investerar mer än någonsin i forskning nu och samarbetar med akademi och små specialiserade biotechföretag, även globalt. Samarbete är nödvändigt, vi kan inte själva ha all kunskap som krävs för att forska fram och utveckla nya läkemedel.

Att ständigt flytta fram forskningens gränser kan bidra till att hitta nya behandlingar och förbättra patienters liv vid många svåra sjukdomar.

 

Individanpassad behandling

– Att förstå hur människokroppen är uppbyggd och fungerar är nödvändigt för att få fram bättre behandlingar mot sjukdomar. Säkert kommer allt mer att handla om att slå ut de faktorer som orsakar sjukdom, i stället för att dess symptom behandlas.

"Alltfler läkemedel utvecklas för en individualiserad behandling"

– Vi forskar fram olika sorters läkemedel, små molekyler, stora molekyler som proteiner men även genterapier. Alltfler läkemedel utvecklas för en individualiserad behandling, där tydliga biomarkörer utvecklas för prognosticering, för att identifiera vilka patienter som kommer att svara på en viss behandling eller inte få en specifik biverkan.

Cellterapi är intressant, exempelvis behandlingar där man tar ut celler från en patient och förändrar det som ger en viss sjukdom eller stärker det som försvarar mot sjukdomen och sedan ger tillbaka de förändrade cellerna till samma patient. Ett exempel på en godkänd cellterapi innebär att man tar ut celler som är viktiga i vårt immunförsvar och gör dem ännu bättre på att känna igen och angripa tumörceller i en form av barnleukemi. En liknande terapi behandlar vuxna med långt framskridet lymphom. Detta spännande forskningsfält kallas immunonkologi.

– Vi tror på en framtid där fler cancerformer kan botas eller stoppas, med immunonkologi och andra cancerterapier. Även om tumörer fortsätter att mutera och kan utveckla resistens mot läkemedel hoppas vi att nästa generation läkemedel kan fortsätta hålla tumörerna i schack.

 

Piller. Foto: Mostphotos

Läkemedel individanpassas mer och mer i dagsläget, vilket gör oss bättre och bättre på att förstå kroppen och motverka sjukdomar. Foto: Mostphotos

 

Nya arbetssätt i hälso- och sjukvården

– Ett forskningsfält gäller hur vi kan styra att rätt organ får rätt dos vid rätt tidpunkt. Vi forskar om kroppens eget sätt att transportera molekyler i kroppen. Med nanoteknologi kan ”transportfordon” komma att utvecklas som kan doseras med läkemedel och få rätt adressmarkör så att det levererar läkemedlet till rätt vävnad.

Inom området regenerativ medicin ges läkemedel som triggar igång kroppen att själv börja reparera skador, självläkning, t ex vid infarkter. Allt det här ställer krav när det når den operativa verksamheten i hälso- och sjukvården, som måste ha rätt infrastruktur och regulatoriskt ramverk för att snabbt kunna omsätta nya behandlingar i klinisk praktik.

"Ett problem i vården är exempelvis att patienten inte följer ordinationen"

– Kanske krävs nya arbetssätt; nuvarande kultur och system kan behöva förändras för att nå optimala resultat. Ett problem i vården är exempelvis att patienten inte följer ordinationen, tar medicinen fel eller inte alls. Här kan digitala verktyg användas för att stödja patienten att ta medicinen rätt.