Ett fokusområde för forskningspropositionen från 2016 är satsningar på fler samverkansprogram mellan näringsliv och högskola.

– Dessa program bidrar till kraftsamlingar inom viktiga områden. Vinnova har under våren initierat program för 700 miljoner kronor, som tillsammans med den alltid ingående medfinansieringen från näringslivet leder till satsningar på 1,5 miljarder kronor, berättar näringsminister Mikael Damberg.

Exempel på samverkansprogram finns inom nästa generations transporter, smarta städer och uppkopplad produktion.

– Men det är fler än Vinnova som satsar på samverkan, Stiftelsen för strategisk forskning satsar exempelvis 300 miljoner kronor på tvärvetenskaplig forskning och cybersäkerhet. Dessa adderande satsningar är mycket glädjande då den totala effekten blir ännu mer kraftfull.

 

Satsningar på småföretag och testbäddar

 

Inom samverkansprogrammen finns små och medelstora företag representerade. Men för dessa görs även speciella satsningar, bland annat genom RISE och industriforskningsinstituten.

– Vi gör även en robotsatsning via Tillväxtverket på 110 miljoner kronor riktad mot små och medelstora företag. Syftet är en ökad kunskap om hur automationslösningar kan stärka mindre företag och hur det kan gå till. Ytterligare ett annat program för SME är ”Digilyftet” där vi satsar 100 miljoner kronor.

I forskningspropositionen fokuseras även på Testbäddar, vilket innebär miljöer där ny teknik testas i full skala.

Fler svenska företag kan få möjlighet att testa sina lösningar i verkliga miljöer

– Vi har även velat använda testbäddsmiljön för offentlig sektor, för att öka möjligheterna för ny teknik att komma in där, en satsning vi kallar ”Testbädd Sverige”. Fler svenska företag kan få möjlighet att testa sina lösningar i verkliga miljöer om kommuner och landsting blir bättre på att öppna upp skolor, vård och äldreomsorg för nya innovativa lösningar. Till exempel genom att inte bara handla upp befintliga lösningar utan också efterfråga och vilja testa nya innovativa lösningar från företag och högskolor.

Ett exempel han tar är Växjö kommun som initierat nya projekt inom träbyggnation på det viset.

– Men vi är bara i början av Testbädd Sverige-projektet, så det är mest embryon till större satsningar inom detta än så länge.

 

Nyindustrialiseringsstrategin skapar framtidstro

 

I januari 2016 presenterade regeringen sin nya industrialiseringsstrategi.

– Med den strategin lyfte regeringen in industrin i finrummet igen och vi ser en stor optimism inom industrin. Många flyttar hem produktion igen och gör även stora nyinvesteringar.

Bland fokusområdena i strategin finns satsningar på en hållbar produktion med ett laboratorium för eldrivna fordon och på att få bort skadliga processutsläpp.

– Där är SSAB:s forskningsprojekt ”Stål utan kol” av stort intresse med målet att få fram en ståltillverkning helt utan koldioxidutsläpp, vilket vore revolutionerande för en grön omställning.

 

Mikael Damberg. Foto: Näringsdepartementet

Regeringens nya industrialiseringsstrategi lyfte regeringen in industrin i finrummet igen. Foto: Näringsdepartementet.
 

Kompetensförsörjningen avgörande

 

Men även om industrin går mycket bra just nu finns orosmoln, bland annat svårigheter att hitta kompetent arbetskraft.

– För att motverka det gör vi en stor satsning på yrkeshögskolorna då kompetensbristen idag är ett av de största tillväxthindren vi ser.

Och han håller kvar vid kompetenstemat då han får frågan hur regeringen kan bidra till att Sverige kan fortsätta parkera i toppen på innovationsrankingen.

– Långsiktigt är den viktigaste insatsen för att bevara vår framskjutna position att fortsatta satsa på skolan, inte minst viktiga är de satsningar vi gör på våra lärare ute i skolorna. Det är de som ska trygga en fortsatt stark kompetensförsörjning i landet, avslutar Mikael Damberg.