Helene om högre forskning:

–Vi har satt igång arbetet med forskningspropositionen och skickat ut den till myndigheter och forskningsfinansiärer om inspel för den kommande propositionen. Det gäller våra lärosäten men vi välkomnar att näringsliv, fackliga organisationer och allmänhet kommer med inspel.

Mikael om Innovationsrådet:

– Första innovationsrådet hölls på Harpsund med vår statminister. Vad anser innovationsrådet är viktiga frågor? En analys gjordes av hur Sverige står sig som ett innovationsland.

Innovation, entreprenörskap, upphandlingar och statligt riskkapital.

Mikael: En viktig motor för innovation är att använda det offentliga kapitalet.  Det kan snabbt skapa en marknad för nya produkter och tjänster. Talar vi bara riskkapital så kan vi diskutera det i oändlighet snarare än hur de nya produkterna kommer ut på marknaden oavsett om det är Hälso- och sjukvård eller offentlig sektor. Det är lätt att innovationspolitik blir strukturer och system. Vi får inte glömma bort människorna. Mycket av innovationen sker ute på företag och det är en del i detta med entreprenörskap, allt sker inte på akademierna.                         

Helene: Tydligast är att Hälso- och sjukvården behöver vara mera av en motor i hela utvecklingsarbetet, inte minst Life Science behöver stärkas. Då handlar det om att implementera ny teknik, nya metoder, behandlingsmetoder och nya läkemedel betydligt snabbare.

Offentligt riskkapital är kritiserat från flera håll i näringslivet. Hur ser ni på det?

Mikael: Innovationsrådet anser att det finns en marknadskompletterande roll för det statliga riskkapitalet. Det finns faktorer där ledtiderna är så långa att det privata kapitalet inte går in och tar den risken för risken blir för hög. Det andra är att det statliga riskkapitalet har blivit kritiserat för att hälften av det inte jobbar. Nio miljarder är inte ute och gör det jobb som man ska. Det statliga kapitalet ska helst jobba med privat kapital – för är det så att det bara är staten som bidrar till upptäckter så skulle jag bli lite nervös.

Att ha en längre forskningshorisont -  på 10 år?

Helene: Det ingår i uppdraget för forskningspropositionen. Att peka ut en riktning och uppmuntra den fria forskningen för nya upptäckter. Vi vill ha bättre villkor för de unga forskarna hur anställningsvillkoren ser ut men också hur basanslag ska kunna öka för att ge mer långsiktighet.

Bra exempel på ansträngningar som görs för att minska steget mellan företag och akademi?

Mikael: KK-stiftelsen har genomfört stora insatserna på de nyare universiteten under ett flertal år och inlett ett imponerade samarbete med regionala näringslivet. Det har betytt mycket för tillväxten på dessa orter.

Kvinnliga forskare missgynnas vid universiteten…

Helene: En expertgrupp är tillsatt. Vad är orsakerna till att det går så långsamt?  Den ska vara brett sammansatt och analysera jämställdhet och genusforskning. Varför är det svårare för kvinnor att bli professorer och varför får de en lägre andel av forskningsanslagen? Osäkra anställningsvillkor kan ju möjligen skrämma iväg fler kvinnor än män i och med att de ofta tar större ansvar för hemmet. Vi vill också ta reda på varför vi har så könsuppdelade studieval för högre utbildning. Ska man få människor att göra friare val behöver vi hitta nyckeln för att bryta upp det.

Målet var nya vägar att tänka kring skolan. Vilka satsningar har genomförts?

Mikael: Vi har nått en överenskommelse som skapar lite mer ordning och reda för att undvika att skolan landar i ett stort politiskt slagfält. Vi kommer att satsa mer på skolan och ge läraryrket status.

Helene: Vi har aviserat tre miljarder för att öka läraryrkets status i en särskild löne- och karriärsatsning. Vad är det som kapar attraktivitet? Vad bidrar till förbättrade resultat och möjlighet till kompetensutveckling? Jo - att få ägna sig åt den pedagogiska huvuduppgiften.  Att se att du kan ha en förutsägbar löne- och karriärutveckling utan att behöva byta arbetsgivare.

Att lyfta det som är positivt med skolan…

Mikael: Långsiktigt är människor det som kommer avgöra Sveriges innovationskraft. Det avgör vår konkurrenskraft i framtiden. Det har funnits en tradition att skylla på våra lärare – men det är de som måste ges rätt förutsättningar att kunna vända trenden. Att ha en skoldebatt som är vetenskapligt förankrad och seriös.

Helene: Svenska skolan är bra att utveckla barn och unga till att självständigt lösa uppgifter. Det är användbara egenskaper i arbetslivet senare. Vi behöver våga peka på våra styrkor i svenska skolan, detta mäts inte i Pisamätningar.