Sveriges välstånd är till stor del byggt på framgångsrika exportföretag, som återkommande under årens lopp lyckats med konststycket att ställa om och förnya sitt erbjudande i takt med att marknaderna förändrats. Mycket tack vare högskoleutbildade medarbetare. Men det räcker inte. Den som har en högskoleexamen måste ha en möjlighet att vara lika eftertraktad på arbetsmarknaden efter såväl 20 år som 2 år efter examen.

En självklar uppgiftUlf

Svensk industri står idag inför stora utmaningar, inte minst genom globaliseringen, digitaliseringen, krav på hållbar produktion och ökad resurseffektivitet. Detta skapar samtidigt stora möjligheter för den som kan anpassa sig till den nya verkligheten. Fortbildning måste därför ske löpande. Inte bara när krisen är ett faktum. Kompetensutvecklingen av yrkesverksamma måste byggas in i det vanliga utbudet och ingå som en självklar uppgift för högskolorna och universiteten. Men tyvärr är lärosätena nästan totalt inriktade på unga studenter, oftast direkt från gymnasiet. Detta för att statliga resurser och uppdrag framför allt är konstruerade utifrån detta.

Tyvärr är lärosätena nästan totalt inriktade på unga studenter

Näringslivets intresse att tillsammans med akademin medverka i forskning och kompetensutveckling är stort. Bara i de projekt som KK-stiftelsen beviljat medel till under 2016 medverkar över 170 olika företag och sammantaget närmare 400 av deras medarbetare. Vi finansierar i dagsläget dessutom elva företagsforskarskolor, med närmare 200 industrianställda doktorander.

Bäst i Europa

Flera lärosäten erbjuder redan idag möjligheten att kombinera heltidsarbete med studier på toppnivå. Faktum är att Mälardalens högskola gör det bäst i Europa. De har nyligen av EU fått första pris i hur de tillsammans med företag erbjuder kompetensutveckling i digitala kompetenser, genom expertkompetensprogrammet PROMPT, ett nationellt samarbete mellan ett antal lärosäten, 36 företag samt 11 bransch- och intresseföreningar med totalt runt 300 medlemsföretag.

Staten bör uppmuntra denna för Sverige viktiga form av kompetensutveckling

Ett annat mycket framgångsrikt exempel är Jönköping University, som driver det första nätbaserade magisterprogrammet i världen inom avancerad gjuteriteknik. Många viktiga industrier medverkar, såsom Volvo Powertrain; Scania CV AB; SKF Mekan; Nya Arvika Gjuteri; Lundbergs Pressgjuteri AB; AB Bruzaholms Bruk; Bryne AB; samt Husqvarna Group.

Staten bör uppmuntra denna för Sverige viktiga form av kompetensutveckling. Lärosätena behöver ett verkningsfullt stimuli från sin huvudman att detta är en viktig roll för dem. Departementen bör kunna kroka arm i denna för Sverige avgörande fråga, då lösningen dessutom är lika användbar för utvecklingen av såväl offentlig som privat verksamhet.