Genom innovationsupphandling kan delar av den summan användas för att driva nytänkande och innovation både på myndigheter och hos leverantörer.

Definitionen på innovationsupphandling är enligt den nationella innovationsstrategin ”En upphandling som främjar utveckling och införande av nyskapande och bärkraftiga lösningar, innovationer”. Men med innovationsupphandling avses inte något väldefinierat färdigt upphandlingskoncept.

– Det är mer ett förhållningssätt hos den upphandlande offentliga aktören som bidrar till ett nytänkande före själva upphandlingen när behoven formuleras. Det handlar också om att formulera behov och kriterier betydligt mer öppet än tidigare för att på så sätt uppmuntra nytänkande i lösningarna, förklarar Inger Ek, Generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten.Guy

Anledningen till att man börjat jobba mer aktivt med innovationsupphandlingar på senare år är att då samhällets utmaningar blir alltmer komplexa så krävs det nya grepp för att på ett tillfredsställande sätt kunna möta de utmaningarna, även inom offentlig sektor.

– Inom äldreomsorgen finns exempelvis stora behov att hitta effektiva arbetssätt. Det är fler som blir äldre men färre som arbetar inom omsorgen. Vi ser stora möjligheter att använda upphandlingsinstrumentet för att stimulera nya lösningar, konstaterar Niklas Tideklev, strateg med ansvar för innovation på Upphandlingsmyndigheten.

Andra områden, förutom välfärdsutmaningarna, där de ser att innovationsupphandling kan få stora effekter är exempelvis smarta städer, klimatutmaningen och digitalisering.

Olika steg inom innovationsupphandling

Det finns olika situationer då man kan använda innovationsupphandlingsinstrumentet, lite som en trappa där varje steg innebär ännu lite mer innovationsfrämjande.

  1. Att utveckla befintliga lösningar där leverantörer har idéer om förbättringar och alternativa lösningar
  2. Där nya lösningar finns på marknaden men är helt nya och där den upphandlande aktören då agerar som första kund
  3. Där det finns behov av helt nya lösningar som kan kräva både forsknings- och utvecklingsinsatser för att utvecklas till en innovation av leverantören

– Det första steget är den vanligaste typen hittills och främjar både utveckling av den upphandlande partens egen verksamhet och utveckling av befintliga lösningar hos leverantören, berättar Inger Ek.Inger

Det andra steget kräver ett visst mod hos den upphandlande aktören med att ta vissa risker med att släppa in små innovativa företag med helt nya lösningar, men som ännu inte visat hur leveranssäkra de är.

För det tredje steget finns vissa utarbetade metoder som kan användas. Dels förkommersiell upphandling som inkluderar forsknings- och utvecklingstjänster och där lösningen kan ligga flera år framåt. Och sedan januari i år finns ytterligare ett verktyg för steg tre, ett innovationspartnerskap som både omfattar utvecklingen av en produkt och själva köpet av den.

Västerås – ett gott exempel

Västerås Stad har blivit lite av ett föredöme för hur man arbetar med innovationsupphandling inom äldreomsorg.

– De har använt det bland annat inom e-hemtjänst där de genom att släppa gamla tankemönster och tänka mer innovativt lyckats hitta ett antal nya lösningar som tillgodoser behoven hos både de äldre och de som jobbar inom hemtjänsten, avslutar Niklas Tideklev.