För att också nästa stora företag ska starta och växa i Sverige måste vi fortsätta att klara konkurrenskraften gentemot indier, kineser och afrikaner när andra regioner i världen växer snabbare än oss. Att 100-tals miljoner indier lyfts ur fattigdom är fantastiskt, inte minst rent mänskligt. Det skapar enorma möjligheter för svenska företag – för det här är ju konsumenter och handelspartners – men samtidigt måste svenska företag klara konkurrensen. Därför måste vi hela tiden se till att stärka svensk konkurrenskraft och det borde fler politiker ägna mycket mer kraft åt, annars riskerar Sverige att halka efter.

Vad krävs för att vi som land ska lyckas på det här området?

– När exempelvis EU-kommissionen tittar på innovationskraftiga ekonomier hamnar vi i topp. Vi har hög andel patent, till exempel. Men vi är inte tillräckligt bra på att göra verklighet av idéerna och få företag att växa. Där kan vi bli bättre. Därför är det extremt viktigt att vi både fortsätter att satsa på forskning och förbättrar möjlighet att gå från idé till verklighet och växande företag.

Hur gör vi det, rent konkret?

– En hel del gjordes under Alliansregeringen. Vi har ju dubbelt så hög andel företagare nu, till exempel, som jämfört med 2006. I Världsbankens undersökning av företagsklimat tillhör vi de bättre länderna, men det finns områden där vi inte ligger i topp, som vi borde göra. Just vägen från idé till företag, är ett sådant område. Där handlar det om tiden det tar att komma igång och hur svårt det är att starta bolag, och även om att kostnaderna inte får vara för höga. En del sådant kan vi bli bättre på för att få företagen att komma igång. Men för att stå starka i den globala konkurrensen krävs också att större företag väljer att investera i Sverige. Vi ligger ganska bra till i konkurrenskraftsmätningar – bland annat för att Sverige är ett bra land att leva i – men vi behöver fortsätta att bli bättre. Nystartade företagen ska växa, investera och stanna i Sverige, och med Sverige som bas nå ut i världen. Där finns de nya jobben och exportinkomsterna. Det är också viktigt att vi som land driver på för mer frihandel i världen, för det är helt avgörande för en ekonomi där hälften av BNP kommer från exportinkomster. Nu pågår viktiga förhandlingarna mellan Europa och USA om frihandelsavtal. Om företagen kan ha säte i Sverige och nå både EU och USA så öppnas enorma möjligheter för svenska innovationer att nå ut på världsmarknaden.

Hur ser du på samverkan mellan näringsliv och högskola?

– Jag tror inte politiken kan kommendera eller detaljstyra fram någonting – det finns rena skräckexempel på det genom historien. Men generellt är det bättre nu än när jag var student – då var det skilda världar mellan högskolevärlden och näringslivet. Inkubatorer finns vid de flesta högskolor nu och vi behöver ännu mer samverkan. För ur student- och universitetsmiljöerna springer idéer som kan bli nästa Klarna eller Eriksson.

Hur ska vi positionera oss som innovationsland fram 2020 – och hur når vi dit?

– Då ska vi ligga i världstoppen. Det låter väldigt ambitiöst, men vi ligger redan där på flera områden. Vi är exempelvis ett av de länder som gör störst investeringar i forskning och utveckling sett till andel av BNP. För att nå dit måste vi investera i forskning så att både statliga universitet och näringsliv kan lägga kraft på innovation, forskning och utveckling. Och vi behöver hela tiden vårda och stärka svensk konkurrenskraft så att svenska företag kan ställa om i global konkurrens och att vi får fler stora svenska företag att växa.

Snart är det dags för Åre Kapitalmarknadsdagar, Nordens motsvarighet till World Economics Forum. Vad betyder dessa dagar för innovationssverige?

– Som en rolig och viktig och givande mötesplats för politik och näringsliv. Det är när man bryter idéer med företagarna själva som man som politiker kan få nya idéer kring innovationer, riskkapitalförsörjning, företagsklimat och hur det kan bli bättre.