Regeringen satsar mycket på just samverkan inom olika områden. Inte minst framgår det av den forskningsproposition som lades i november. Namnet på propositionen är talande: ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft”.

– Vi vill genom den ge förutsättningar för en reell samverkan, som går utöver att vara ”sampratade”, och som kan skapa handling som kan stärka Sverige ur både ett forsknings- och näringspolitiskt perspektiv, förklarar forskningsminister Helene Hellmark Knutsson.

Incitament för mer samverkan

Det hon avser är bland annat att ge incitament för näringslivet och universitet/högskolor att i större utsträckning gå samman i gemensamma projekt för att möta samhällsutmaningarna.

– Vi vill genom den stora betoningen på samverkan i forskningspropositionen bidra till att universitet och högskolor öppnar upp sig mer mot omgivande aktörer, att de bjuder in till gemensamma mötesplatser, fortsätter hon.

Ett av de medel de använder för att åstadkomma samverkan är att i anslagsfördelningar framöver premiera de universitet och högskolor som har mest samverkan. Det ska ske genom att ett antal mätkriterier nu utarbetas som ska kunna mäta samverkan på ett objektivt sätt. Upp till en tredjedel av basanslaget ska kunna användas för att främja samverkan.

Helene

Vill bort från traditionell uppdelning

En av styrkorna i de nya samverkansdirektiven är att i den nuvarande regeringen jobbar utbildningsdepartementet nära näringsdepartementet i dessa frågor.

Samverkan är bra för att fokusera våra gemensamma resurser

– För oss är det viktigt att inte utgå från den traditionella uppdelningen i exempelvis grundforskning respektive behovsmotiverad forskning. För såväl näringslivet som för samhället är båda typerna av forskning viktiga för att lösa de utmaningar vi står inför, konstaterar närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

Som en del i den nya samverkan ser han gärna att även offentlig sektor genom exempelvis upphandlingar till större del består av  innovationer.

– Samverkan är bra för att fokusera våra gemensamma resurser mot de samhällsutmaningar vi står inför som land.

Testbäddar – ett effektivt verktyg

En testbädd är en miljö som erbjuder möjligheter att utveckla, testa, certifiera och demonstrera processer, produkter, och tjänster för att testa att de funkar i verkligheten och utgör en referens för kommande köpare och export.  

– För att korta tiden till marknad för nya lösningar och produkter lanserade vi i höstas Testbädd Sverige där till exempel kommunerna ska kunna ta hjälp av forskare och företag för öka kvaliteten i vården, bygga snabbare eller för bättre transportlösningar,Med detta vill vi stärka förutsättningarna för att bedriva en globalt konkurrenskraftig och kvalificerad verksamhet från Sverige och locka fler investeringar till svenska forsknings- och innovationsmiljöer, säger Mikael Damberg.

Bland satsningarna i Testbädd Sverige finns en ökad satsning på industriforskningsinstituten i Sverige. Via instituten hoppas regeringen att innovationssatsningarna även ska nå ut till små och medelstora företag som annars kan ha svårt att hitta ingångar till universitet och högskolor. Industriforskningsinstituten bedriver en mer verksamhetsnära forskning och kan därför vara en mer naturlig samarbetspartner för mindre företag.

Mikael

Innovationskontor och Science Parks viktiga för samverkan

Ett annat verktyg är de innovationskontor på universitet och högskolor som finns på 12 platser i Sverige.

– För att även universitet och högskolor ska nå ut bättre till mindre företag satsar vi ytterligare på innovationskontoren. De har inte funnits så länge, men har visat sig fungera bra. Dock ser vi att de kan behöva jobba mer med utåtriktade aktiviteter för att nå det regionala näringslivet runt universiteten/högskolorna, berättar Helene Hellmark Knutsson

Sverige har ett mycket bra ekosystem, men det kan bli ännu bättre

Hon konstaterar också att Sverige är en internationellt sett framgångsrik forsknings- och innovationsnation, men att de noterat en relativ försvagning av själva innovationssystemet i Sverige. Att ge innovationskontoren större uppgifter framöver är en åtgärd som kan bidra till att bryta den trenden. En annan aktör som blir allt viktigare i regeringens satsningar på ökad samverkan är alla de science parks som finns runt om i landet och som oförtrutet jobbar med att knyta samman universitet och högskolor med näringslivet.

– Sverige har ett mycket bra ekosystem, men det kan bli ännu bättre. Och där har exempelvis science parks en viktig roll då de kan hjälpa nystartade företag att bygga en stabil grund med både tydliga produktidéer och bra bemanning på ledande poster och i styrelser, saker som annars ett entusiastiskt nystartat bolag inte alltid kan hantera själva, avslutar Mikael Damberg.