År 2009 togs ett regeringsbeslut om en långsiktig satsning på Fordonsteknisk Forskning och Innovation (FFI). En satsning som även involverar, bland andra, Vinnova, Trafikverket, fordonsindustrin i Sverige och Fordonskomponentgruppen. Beslutet var en bekräftelse och förlängning av det framgångsrika arbete som redan bedrevs inom bland annat hybridteknik. En viktig del i utvecklingen var att säkra de ekonomiska förutsättningarna och regeringsbeslutet innebar att cirka 1 miljard kronor årligen avsattes för forskning och utveckling. Staten stod för 450 Mkr årligen och industrin lovade att satsa minst lika mycket.

1 miljard kronor årligen avsattes för forskning och utveckling

I Sverige har vi en stor och stark fordonsindustri som sysselsätter cirka 135 000 personer och står för cirka 12 procent av vår totala export. Samtidigt är vi små ur ett internationellt perspektiv vilket gör samarbete och samverkan mellan branschens aktörer ännu viktigare för att klara konkurrensen.

– Vi är aktivt med i och samordnar utvecklingen av miljöanpassade och energieffektiva fordon för framtiden. Det gäller hela fasen från grundläggande teknikforskning till att lösningarna testas och kommersialiseras av företagen som vi samarbetar med, säger Peter Kasche på Energimyndigheten.

Han trycker också på att regeringsbeslutet från 2009 och Energimyndighetens engagemang skapar den tyngd, säkerhet och trygghet som krävs för att, särskilt forskare och mindre företag ska våga satsa på de idéer och projekt som för tekniken framåt.

Kommersiella genombrott

Idag kan vi se flera positiva resultat av det långsiktiga arbete som bedrivits sedan början av 2000-talet. Dagligen kör cirka 2000 elhybridbussar passagerare i flera världsstäder och sedan  2015 testas även laddhybridbussar i reguljär trafik i Göteborg och Stockholm. Med den senare tekniken som vidarutvecklades av svenska forskare och fordonsföretag, minskar dieselförbrukningen med upp till 80 procent, de genomsnittliga avgasutsläppen med 75 procent och energianvändningen med 60 procent.

– Forskningen har också resulterat i utvecklingen av mer effektiva förbränningsmotorer för både transportfordon och personbilar. I det senare fallet ser vi hur utsläppen av koldioxid minskats med över 30 procent från 2008 i moderna motorer, säger Peter Kasche.

Utsläppen av koldioxid har minskats med över 30 procent

Ett forskningsprojekt som har stor potential för framtidens tunga transporter är utvecklingen av lastbilar som drivs med dimetyleter (DME). Det är ett effektivt, förnybart och rent bränsle som, bland annat, kan utvecklas ur biprodukter från pappersmassa. Ett bränsle som kan användas i dagens dieselmotorer med små justeringar. Det har lika hög verkningsgrad som vanligt bränsle men ger mycket låga utsläpp av partiklar och kväveoxider. Utvecklingen av denna teknik har i mindre skala pågått sedan 90-talet men kan nu få sitt genombrott. Särskilt den amerikanska marknaden har visat stort intresse för DME-tekniken.

Idag står transportsektorn för 20 procent av vår energianvändning och 33 procent av växthusgaserna. Av dessa växthusgaser kommer 70 procent från vägtrafiken. År 2030 ska vi enligt ett regeringsbeslut ha en fordonsflotta oberoende av fossila bränslen. Vi har kommit en bit på vägen men det går inte att nog poängtera vikten av fortsatt framgång för forskningsprojekt som pågår runt om i landet.