Årets Nobelpris i kemi går till Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar för att de på molekylär detaljnivå har lyckats kartlägga hur celler lagar skadat DNA och hur de felsäkrar den genetiska informationen. Priset motiveras med att detta arbete har gett fundamental kunskap om hur den levande cellen fungerar, om vad som orsakar flera ärftliga sjukdomar och om mekanismer bakom åldrande och cancer.

– Jag är stolt över att jag började forska inom ett område som inte var särskilt i ropet då när jag startade och att jag varit med och byggt upp forskningsfältet till ett stort och viktigt område, säger Tomas Lindahl i en intervju med Cancer Research UK strax efter tillkännagivandet.

Tomas Lindahl är 77 år och doktorerade vid Karolinska Institutet i slutet av 60-talet. Därefter forskade han en tid i USA och formulerade då frågan "Hur stabilt är egentligen DNA?". På den tiden ansåg forskarvärlden att DNA var extremt stabilt, men Tomas Lindahl visade att DNA sönderfaller, eller skadas, i en takt som borde ha gjort livets utveckling på jorden omöjlig. Tillbaka på Karolinska Institutet på 70-talet gjorde Tomas Lindahl sina första upptäckter om mekanismer som kan reparera DNA, det vill säga vilken verktygslåda cellen har för att laga skadat DNA och kontinuerligt motverka kollaps. Upptäckter som varit avgörande för cancerforskningen.

– Det är viktigt att vi kan laga DNA, men eftersom cancercellen också kan det behöver vi utveckla ny medicin som påverkar DNA-reparationen tillfälligt så att den kan döda cancern vid en tidpunkt då lagningsmekanismen är omintetgjord, säger han.

Bättre behandling vid cancer

Förutom att ett helt nytt forskningsfält växte fram, har Tomas Lindahls forskning lett till bättre cancerbehandling och bidragit till att man lyckats ta fram målstyrda läkemedel, som riktas mot kritiska svagheter i cancercellen baserat på fel i cellens verktygslåda för DNA-reparationen. Tomas Lindahl gjorde också några av de tidigaste och viktigaste upptäckterna kring hur Epstein Barr-viruset kan ändra DNA och leda till att cancer utvecklas.

Skador på vårt DNA pågår ständigt och det skulle inte gå att leva om de inte reparerades.

– Jag tror inte på evigt liv, men många skador kan ju leda till olika sjukdomar. Då måste man förstå mekanismerna bakom dessa skador. Om vi fick en större förståelse för de förändringar i cellerna som orsakar åldrandet, då kan vi ha som målsättning att alla ska kunna leva till 90 och sedan somna in fridfullt. Det skulle ta bort rädslan för cancer, säger Tomas Lindahl i intervjun med Cancer Research UK.

Hoppas kunna hjälpa mänskligheten

Tomas Lindahl är glad och tacksam över att ha fått Nobelpriset i kemi och han tycker det är glädjande att i slutet av sin karriär få uppmärksamhet för det forskningen åstadkommit.

– Bakgrunden till min egen forskning kommer från Sverige där jag fick min grundutbildning. Jag hoppas att det här kan uppmuntra svensk forskning genom att detta är grundforskning som började på Karolinska Institutet. Det är basen för allt jag gjort senare, säger han vid presskonferensen i samband med tillkännagivandet.

Han tänker inte göra något spektakulärt med pengarna, kanske blir det en resa till Siena i Italien.

– Vi håller på med grundforskning och vi gör det inte för pengarna. Vi hoppas att vi ska kunna hjälpa mänskligheten, säger han till pressen.

Kartlagt mekanismer för DNA-reparation

De tre nobelpristagarna, Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar, har oberoende av varandra kartlagt DNA-reparation.

Tomas Lindahl upptäckte de mekanismer som kan reparera DNA. Forskningen har lett till förbättringar inom cancerbehandlingen.

Paul Modrich har visat hur cellen korrigerar felaktigheter när DNA kopieras under celldelningen. Mekanismen, mismatch repair, minskar DNA-kopieringens felfrekvens ungefär tusen gånger. Medfödda fel i mismatch repair orsakar bland annat en ärftlig form av tarmcancer.

Aziz Sancar har lyckats kartlägga hur cellen använder sina mekanismer för att laga ultravioletta skador i DNA. Den som föds med defekter i detta reparationssystem drabbas av hudcancer om de vistas i solen.