Senaste inläggen

Tänk dig en byggvärld där materialen inte bara är starka och snygga – utan också snälla mot planeten. Det är precis dit vi är på väg. Framtidens byggmaterial är inte bara ett hett samtalsämne, det är en nödvändighet för att möta klimatmålen och bygga hållbart på riktigt. Byggmaterial har länge varit en central del av varje projekt, men i takt med att klimatutmaningarna växer, har det blivit tydligt att vi behöver tänka nytt. Lär dig vad som händer inom området just nu och varför du som bygger, renoverar eller bara är nyfiken ska hänga med i utvecklingen.

Därför är nya material viktigare än någonsin

Att välja rätt material är inte längre bara en fråga om funktion eller kostnad. Det handlar lika mycket om klimatpåverkan, resurseffektivitet och återvinning. Materialvalen påverkar hela byggnadens miljöavtryck – från produktion till rivning. Allt fler byggare och fastighetsutvecklare prioriterar därför material som inte bara håller länge, utan också lämnar ett så litet avtryck på miljön som möjligt. Här märks en tydlig trend: traditionella material som lera, trä och natursten får en renässans, samtidigt som nya innovationer tas fram för att komplettera eller ersätta exempelvis betong och plast, som har en hög klimatpåverkan.

Det handlar inte om att välja bort all modern teknik, utan snarare att hitta en balans mellan beprövad tradition och framtidens innovationer. Du som är tidigt ute med att förstå detta kommer inte bara bygga bättre – du kommer också ha ett starkare säljargument i framtiden.

Fördelar med att välja hållbara byggmaterial

När du väljer hållbara material till ditt bygge får du inte bara ett gott samvete. Du kan också räkna med konkreta fördelar som syns i både driftkostnader och byggnadens livslängd. Dessa material är ofta mer energieffektiva, vilket innebär lägre uppvärmningskostnader och ett bättre inomhusklimat. Dessutom är de ofta fria från farliga kemikalier, vilket gör dem säkrare för både de som bygger och de som ska vistas i byggnaden.

Här är några tydliga fördelar:

• Minskade koldioxidutsläpp vid produktion och användning
• Material som kan återvinnas eller återanvändas flera gånger
• Bättre inomhusklimat tack vare naturliga material
• Lägre energiförbrukning tack vare hög isoleringsförmåga
• Ökat fastighetsvärde genom miljöcertifieringar

Att tänka hållbart är alltså inte bara en fråga om miljön – det är också smart ekonomi.

Trä, lera och natursten – framtidens klassiker

Trä är kanske det tydligaste exemplet på ett förnybart material som redan används flitigt i både småhus och stora byggprojekt. Det är lätt att bearbeta, har låg klimatpåverkan och fungerar som en naturlig koldioxidsänka eftersom det binder kol under hela sin livstid. När det hanteras rätt – från skogsbruk till återvinning – är trä ett av de mest miljövänliga val du kan göra.

Lera är ett annat material som har återfått popularitet, särskilt i ekologiska byggprojekt. Det har använts i byggande sedan urminnes tider och är inte bara billigt och lättillgängligt – det har också utmärkta egenskaper när det gäller fuktreglering och isolering. Dessutom kan lerbaserade material brytas ner och återanvändas med minimal miljöpåverkan.

Natursten, såsom granit, skiffer och kalksten, erbjuder robusthet och tidlös skönhet. Det kräver minimalt underhåll och har en otroligt lång livslängd. Dessutom kan det återvinnas genom att krossas och återanvändas i nya projekt.

Utmaningar med framtidens byggmaterial

Trots alla fördelar är det inte alltid enkelt att arbeta med framtidens byggmaterial. En av de största utmaningarna är att tillgången inte alltid matchar efterfrågan. Eftersom fler vill bygga hållbart ökar pressen på leverantörerna, vilket kan leda till leveransproblem och långa väntetider. Även priset är en faktor – särskilt för material som kork och natursten, där utvinningen kan vara kostsam.

Dessutom kan bristande kunskap inom byggbranschen vara ett hinder. Om hantverkare, projektledare eller inköpare inte känner till materialens egenskaper eller hur de ska hanteras, kan det uppstå problem i byggprocessen. Här krävs utbildning och erfarenhetsutbyte för att höja kunskapsnivån.

För att lyckas behöver du alltså vara både påläst och flexibel. Planera noggrant, ha alternativ redo, och var inte rädd för att samarbeta med experter inom hållbart byggande.

Energieffektiva material gör stor skillnad

När vi pratar om framtidens byggmaterial är energieffektivitet en central punkt. Det räcker inte att materialen är hållbara i sig – de måste också bidra till att byggnaden blir energisnål. Isolering är ett bra exempel. Moderna isoleringsmaterial som cellulosafiber, träfiber och mineralull har låg klimatpåverkan och hög isolerande förmåga. Det minskar energibehovet både vinter och sommar.

Fönster med låg värmeledning är också viktiga. De har ofta flera lager glas, tätningslister och ramar i material som minskar värmeförluster. När de kombineras med smart ventilation och eventuellt energiåtervinningssystem kan energibesparingarna bli betydande.

Genom att använda energieffektiva byggmaterial minskar du inte bara driftskostnaderna – du skapar också en bekvämare och mer hållbar inomhusmiljö.

Innovationer inom framtidens byggmaterial

Utvecklingen inom byggmaterial går snabbt, och innovationerna haglar tätt. Nya tekniker gör det möjligt att skapa kompositmaterial som kombinerar fördelarna från flera traditionella material. Det kan handla om träfiber blandat med kalk eller sand för att skapa extra tåliga men miljövänliga block.

Även återbruk får ett uppsving – allt fler företag specialiserar sig på att ta vara på gamla byggmaterial, såsom tegel, fönster, träbjälkar och plåt. Det som tidigare hamnade på tippen blir nu till resurser i nya projekt.

Tekniken används också för att göra material smartare. Sensorer i byggmaterial kan till exempel mäta fukt, temperatur eller rörelse och på så vis bidra till ett säkrare och mer energieffektivt boende. Så framtidens byggmaterial är inte bara hållbara – de är också smarta.

Planering och dokumentation ger kontroll

Ett vanligt misstag vid hållbart byggande är att man bara byter ut material utan att tänka igenom helheten. Men för att uppnå verklig hållbarhet behövs noggrann planering. Det innebär att välja rätt material redan i projekteringsstadiet, säkerställa leveranskedjor och följa upp varje steg i processen.

Dokumentation är minst lika viktigt. Genom att noggrant registrera vilka material som används, varifrån de kommer och vilka egenskaper de har, kan du både verifiera hållbarheten och visa det för kunden. Det är också en nyckel till att uppnå miljöcertifieringar som Svanen eller Miljöbyggnad, vilket kan öka fastighetens värde.

Du får också bättre kontroll över byggprocessen – något som sparar både tid och pengar.

Nya materialval förändrar arkitekturen

När byggmaterialen förändras, förändras också våra byggnader. De nya hållbara alternativen ger nya möjligheter för form, funktion och estetik. Till exempel kan lera användas för att skapa böljande former och naturliga ytor som annars vore svåra eller dyra att få till. Kork kan ge mjuka, ljuddämpande väggar i kontor eller hem. Natursten kan användas för att ge exklusiva uttryck med minimal miljöpåverkan.

Det betyder att framtidens byggande inte behöver kompromissa med designen – snarare tvärtom. Arkitekter och designers får nya möjligheter att skapa vackra, funktionella och hållbara miljöer. Allt börjar med materialet.

Därför behöver du bry dig om framtidens byggmaterial

Att byta ut betong och plast mot lera, trä, natursten eller nya innovationer kräver mod och kunskap. Men det ger också så mycket tillbaka – både för byggnaden, plånboken och planeten. Du som redan idag tänker hållbart gör en viktig insats, inte bara för nuet, utan för framtiden. Och allt börjar med ett smart materialval. Det är därför det är så viktigt att du lär dig mer om framtidens byggmaterial.

Att bygga utan att påverka klimatet negativt låter kanske som en vision från framtiden – men det är faktiskt något du redan nu kan vara med och bidra till. Klimatneutralt byggande handlar om att skapa byggnader och infrastruktur på ett sätt som drastiskt minskar utsläppen av växthusgaser, från första spadtaget till färdig byggnad. För dig som är engagerad i byggsektorn, planering eller bara nyfiken på hållbart boende, är det här något du bör ha koll på.

Byggbranschen står för en stor del av Sveriges klimatutsläpp. Samtidigt är behovet av nya bostäder, skolor och vägar stort. Lösningen? Att tänka nytt kring hur vi planerar, bygger och förvaltar våra byggnader – och att vi gör det tillsammans, med hållbarhet i fokus. Det handlar om att använda cirkulära material, minimera avfall, förbättra energiprestanda och samarbeta mellan alla aktörer i byggprocessen.

Vad innebär det att bygga klimatneutralt?

När du bygger klimatneutralt handlar det om mer än bara att minska energianvändningen. Det innebär ett helhetsgrepp där alla steg i byggprocessen utvärderas och optimeras för att minska klimatpåverkan. Det kan handla om val av byggmaterial, transporter, byggteknik, energiåtgång under byggnation och drift samt hur byggnaden hanteras när den en dag ska rivas eller byggas om.

Ett klimatneutralt byggprojekt har som mål att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll. Det betyder att de utsläpp som ändå sker kompenseras genom klimatpositiva åtgärder, exempelvis solenergi, koldioxidlagring i trä eller återbruk av byggmaterial. Många gånger innebär det att tänka mer långsiktigt – för ju längre en byggnad kan användas och anpassas, desto mer lönar sig investeringen klimatmässigt.

Materialvalen gör stor skillnad

När det gäller klimatpåverkan från byggandet är materialvalen en av de absolut viktigaste faktorerna. Traditionella byggmaterial som cement och stål står för en betydande del av utsläppen i branschen, men genom att ersätta delar av dessa med alternativa lösningar kan du minska klimatavtrycket kraftigt.

Korslimmat trä är ett exempel på ett förnybart material som också fungerar som koldioxidlager. Att använda tegel som producerats med biogas eller stål med återvunnet innehåll är andra sätt att minska utsläppen. I Malmö har det redan blivit verklighet – exempelvis i Brages förskola där trä användes som stommaterial, eller Alléskolan där innovativa materialval kombinerades för att minska belastningen på klimatet.

Det handlar inte bara om nya material, utan också om att ta vara på det vi redan har. Att återbruka fönster, dörrar, takpannor och stommar sparar resurser och minskar behovet av nyproduktion.

Fem steg till ett mer klimatvänligt byggande

Det finns en tydlig väg att gå för att minska utsläppen redan idag, utan att vänta på framtida teknik. Forskning visar att byggsektorns utsläpp skulle kunna halveras direkt med hjälp av redan befintliga lösningar. Här är fem smarta steg du kan följa:

• Utveckla tydliga klimatkrav och strategier för hela projektet.
• Planera för minimal klimatpåverkan redan i design- och planeringsfasen.
• Bygg flexibelt och multifunktionellt så byggnader kan användas längre.
• Använd fossilfria maskiner och transporter där det är möjligt.
• Kompensera för de utsläpp som inte går att undvika genom klimatåtgärder.

Genom att använda dessa principer som grund kan du som byggherre eller planerare skapa byggnader som både är hållbara, moderna och klimatneutrala.

Så arbetar Malmö för klimatneutralt byggande

Malmö är en föregångsstad när det gäller att driva byggsektorn i en mer hållbar riktning. Med LFM30 – Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor – har staden lyckats samla över 200 aktörer som samarbetar för att uppnå klimatneutralitet till 2030.

Det betyder att klimattänk genomsyrar hela processen: från upphandling och detaljplanering till val av material och byggteknik. Redan idag ser vi resultat i praktiken. Malmö har också börjat införa klimatbudgetar i planeringsfasen, något som gör det möjligt att följa upp klimatpåverkan i varje steg. Det här visar att en stad inte bara kan sätta mål – den kan också omsätta dem i konkret handling.

Återbruk – framtidens melodi

När vi river eller bygger om finns en fantastisk möjlighet att återanvända material. Genom att inventera och sortera det som fortfarande är i gott skick kan vi ge byggmaterial ett nytt liv. Malmö har börjat arbeta systematiskt med detta genom att använda rivningslov för att kartlägga materialflöden och främja återbruk.

Det sparar inte bara koldioxid, utan även pengar. Att inte behöva köpa nytt varje gång vi bygger gör stor skillnad, både för klimatet och plånboken. Förutom tegel, trä och metall kan även elinstallationer, armaturer och köksinredning återanvändas – något som blir allt vanligare i både offentliga och privata projekt.

Cirkulärt byggande och smart design

För att lyckas bygga klimatneutralt behöver du också tänka cirkulärt. Det betyder att byggnader ska kunna anpassas, demonteras och återanvändas istället för att rivas och slängas. Det här tankesättet förändrar inte bara arkitekturen, utan också hur vi ser på byggnadens livslängd och värde över tid.

Flexibla lösningar, som flyttbara innerväggar, modulära utrymmen och anpassningsbara installationer, gör det lättare att förändra användningen av en byggnad utan att behöva bygga om från grunden. Det här skapar möjligheter för längre användning, något som i slutändan gör byggnaden både billigare och mer hållbar.

Byggnader som producerar sin egen energi

En viktig del i klimatneutralt byggande är att byggnader inte bara konsumerar energi – de kan också bidra till att producera den. Genom att integrera solceller i fasader och tak, använda passivhusprinciper och installera smarta energisystem kan du skapa byggnader som är självförsörjande på el eller till och med producerar ett överskott.

Det handlar om att optimera både energibehovet och energitillgången. Isolering, fönsterplacering, ventilation och materialval spelar alla roll. I kombination med förnybar energiproduktion blir byggnaden en aktiv del av framtidens klimatsmarta samhälle.

Din roll i den stora bilden

Oavsett om du är fastighetsägare, entreprenör, projektledare eller arkitekt så har du en viktig roll att spela. Du kanske inte kan förändra hela systemet själv, men genom att ställa krav, välja rätt material och prioritera klimatvänliga lösningar gör du skillnad.

Här är några enkla sätt att påverka:

• Be om klimatberäkningar i alla byggprojekt.
• Välj leverantörer som erbjuder återbrukade eller förnybara produkter.
• Samverka med andra aktörer för att sprida kunskap och goda exempel.
• Tänk på energiförsörjningen redan i planeringsstadiet.

När fler inom branschen gör likadant växer förändringen snabbt – och klimatneutralt byggande blir en självklar del av vardagen.

Utbildning och kunskap är nyckeln

För att skapa verklig förändring behöver fler förstå vad klimatneutralt byggande faktiskt innebär. Det handlar inte bara om ingenjörer och arkitekter – utan också om politiker, ekonomer, jurister, inköpare och alla andra som är inblandade i byggprocessen.

Utbildningsinsatser, inspirationsträffar och praktiska exempel är avgörande. I Malmö har det visat sig att när fler inom kommunen och näringslivet får rätt kunskap ökar också viljan att förändra arbetssätt. Att prata om klimatmål räcker inte – vi måste också visa vägen dit, steg för steg.

Så nästa gång du planerar ett byggprojekt – stort som litet – tänk på att du har chansen att skapa något som både håller i generationer och bidrar till klimatneutralt byggande.

Vill du vara med och forma framtidens städer till platser där både människor och natur får plats att växa? Då är det dags att förstå vad hållbar stadsutveckling egentligen innebär. I takt med att våra städer växer står vi inför stora utmaningar – men också möjligheter. Läs om konkreta exempel, forskning och verktyg som visar hur du kan bidra till utvecklingen av hållbara, inkluderande och gröna stadsmiljöer. Vi pratar om verkliga lösningar, inte vaga visioner.

Vad betyder hållbar stadsutveckling?

Begreppet hållbar stadsutveckling handlar inte bara om klimatfrågor. Det omfattar också social rättvisa, ekonomisk stabilitet och tillgång till natur. En stad blir hållbar först när dessa delar samspelar. Forskning visar att när människor bor tätt och har nära till grönområden, minskar både utsläpp och ohälsa. Därför är planering av stadens struktur avgörande – från hur hus placeras till hur parker integreras i bostadsområden.

Men det handlar också om delaktighet. Städer måste utformas tillsammans med de som bor där. Att ta hänsyn till lokal kunskap och skapa utrymme för olika livsstilar stärker den sociala hållbarheten.

Så påverkar stadsplaneringen våra liv

Hur städer planeras påverkar dig mer än du kanske tror. Forskningen visar att smarta transportsystem, gröna ytor och trygga mötesplatser gör människor både friskare och mer engagerade i samhället. När det finns plats för både vardagsliv och natur, skapas en balans som gynnar hela samhället.

Ett exempel är att gröna tak och regnträdgårdar minskar risken för översvämningar samtidigt som de förbättrar den biologiska mångfalden. Tätare stadskärnor kan minska bilberoendet och öka tillgängligheten till service. Sådana lösningar gör inte bara staden vackrare – de minskar också klimatpåverkan.

Utbildning i hållbar stadsutveckling

Vill du jobba med framtidens stadsmiljöer? Då finns det utbildningar som riktar sig direkt till dig. Ett exempel är masterprogrammet i hållbar stadsutveckling, ett samarbete mellan SLU Alnarp och Malmö universitet. Programmet kombinerar teori och praktik, och du får arbeta med verkliga fall där du lär dig att planera för både människor, miljö och ekonomi.

Du får också möta andra med olika bakgrund – miljövetare, arkitekter, kulturgeografer – vilket skapar ett rikt utbyte av idéer. Det gör dig redo för att leda och organisera komplexa projekt inom stadsutveckling.

För att söka krävs en relevant kandidatexamen, till exempel inom samhällsplanering, landskapsarkitektur eller miljövetenskap. Efter examen kan du arbeta som stadsplanerare, klimatstrateg eller som konsult med fokus på social hållbarhet.

Så skapas socialt hållbara miljöer

Social hållbarhet handlar om att skapa trygga, tillgängliga och jämlika miljöer för alla. Här spelar stadsutvecklingen en nyckelroll. Forskning visar att när människor får vara med och påverka sina bostadsområden, ökar både trivseln och engagemanget. Det kan vara allt från att delta i planeringen av en ny park till att utveckla gemensamma utrymmen i ett bostadsområde.

Du kan tänka på social hållbarhet som ett samspel mellan:

• Trygga miljöer där människor känner sig säkra
• Mötesplatser som stärker gemenskap
• Bostäder som är tillgängliga för olika inkomster

Det handlar om att bygga städer som fungerar för fler än bara den mest privilegierade gruppen – en stad där även barn, äldre och nyanlända känner sig hemma.

Klimatanpassning som grund i stadsplaneringen

Klimatförändringarna är inte längre något som ligger långt bort – de påverkar våra städer redan idag. Därför måste hållbar stadsutveckling integrera klimatanpassning från start. Det kan handla om allt från att anlägga grönblå infrastruktur, som dammar och gröna korridorer, till att placera ny bebyggelse på säkra platser.

Forskningen visar att dessa lösningar både skyddar mot extremväder och förbättrar livskvaliteten. Exempelvis fungerar regnträdgårdar inte bara som översvämningsskydd – de blir också små gröna oaser i vardagen. Genom att tänka helhet i planeringen skapas städer där du både är trygg och trivs.

Projekt och finansiering för hållbar stadsutveckling

Det finns flera projekt och initiativ som jobbar för att förverkliga hållbar stadsutveckling i praktiken. URBACT och European Urban Initiative är två EU-program som stödjer städer i att testa innovativa lösningar. I Sverige finns också Tillväxtverkets finansieringsmöjligheter genom regionalfonder.

Att söka medel till hållbarhetsprojekt kan öppna dörrar för dig som vill arbeta praktiskt med stadsutveckling. Programmen hjälper kommuner och aktörer att skapa gröna och inkluderande stadsmiljöer, ofta i samarbete över nationella gränser. Det är ett tydligt tecken på hur viktigt hållbarhetsarbetet har blivit även politiskt.

Att arbeta med hållbar stadsutveckling

Jobbmöjligheterna inom detta område är både många och varierade. Du kan arbeta inom offentliga sektorn – på exempelvis stadsbyggnadskontor eller miljöförvaltningar – eller i privata företag som utvecklar fastigheter eller arbetar med energi och byggteknik. Vissa väljer också att arbeta inom journalistik, utbildning eller forskning.

Arbetsuppgifterna kan se olika ut beroende på inriktning. Här är några exempel:

• Planera klimatsmarta transportlösningar
• Utveckla grönområden i tätbebyggda stadsdelar
• Arbeta med lokalsamhällen för att öka delaktighet

Gemensamt är att du arbetar med både teknik och människor. Det är inte en ensidig roll, utan ett jobb där du får kombinera strategi, innovation och samhällsengagemang.

Ny forskning om hållbar stadsutveckling

Forskningsfältet kring hållbar stadsutveckling växer snabbt, och nya rön påverkar hur vi bygger våra städer. Forskning vid SLU och Malmö universitet visar till exempel att täta städer med god tillgång till grönområden har stor potential att bli mer klimatsmarta, samtidigt som de främjar folkhälsan.

En viktig insikt är att hållbara lösningar måste anpassas till lokala förutsättningar. Det som fungerar i Malmö kanske inte passar i Kiruna. Därför är det avgörande att städer samarbetar både lokalt och internationellt, och att forskning förs in i praktiken.

Vill du vara en del av den utvecklingen? Då kan utbildning eller arbete inom hållbar stadsutveckling vara något för dig.

När coronapandemin drabbade oss under 2020 påverkades de flesta delar av samhället och så även spelvärlden på olika sätt. En något oväntad påverkan var att alla sportevenemang pausades marknaden för odds och betting försvann. SHL ställdes in, allsvenskan sköts upp och stora ligor som Premier League och NHL pausades. Inom casino så stängde fysiska Casino Cosmopols kasinon spel i online casinon begränsades med en insättningsgräns på 5000 kronor per licens och max 100 kronor för erbjudna bonusar.

Syftet var att begränsa spelproblemen under coronapandemin som skulle kunna bli fallet som ett resultat av att fler är hemma och  människor förlorar jobbet samtidigt som många är isolerade från andra och allmänt uttråkade. Enligt beslutet, som det dock inte ligger någon forskning bakom, var risken att pandemin skulle leda till ökat spelande och ökande spelproblem. Det var bakgrunden till att regeringen införde begräsningarna. Hur har det gått då så här ett år efter coronapandemin drabbade oss?

Har begräsningarna minskat problemen?

Enligt uppgifter från spelbranschen så har inte spelandet minskat eftersom man enkelt kan byta casino när man nåt insättningsgränsen på 5000 kr och vill man kan man spela bort 350 000 kr per vecka genom att växla mellan alla tillgängliga casinon i Sverige. Söker man sig sen till casino utan svensk licens så kan man spela precis som tidigare innan begränsningarna infördes.

Man kan därmed dra slutsatsen inte haft någon positiv påverkan. Kanske tvärtom dessutom eftersom alltfler söker sig till casinon utan licens i Sverige för att slippa insättningsgränser och bonusbegränsningar. Fler spelare väljer alltså att spela i mer osäkra miljöer utan den trygghet som den svenska licensen innebär. Det kan innebära att begräsningarna som infördes för att skydda dem som kan få spelproblem istället får större problem med sitt spelande.

Undersökningar om spelandet under pandemin

Det har gjorts minst tre studier under pandemin försökt svara på hur spelandet påverkats samtidigt som Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att studera det noggrannare. Det finns också branschdata att tillgå och uppgifter om antalet kontakter till Stödlinjen från spelare och anhöriga.

Enligt Stödlinjen så minskade antalet kontakter under vecka 9-35 för att sedan öka och landa på ungefär samma nivåer som 2019. Minskningen var under den tid det inte fanns några sportspel att spela på. I en studie av Lindner minskade spelandet med 13% under 2020 som ett resultat av minskat spel på  sport. En viss del flyttade till mer nätkasinon men det rör sig inte om något riskabelt spelande. Vad som sker i casinon utan licens är det dock ingen som vet mer än att alltfler söker sig dit.

En studie av Håkansson med svar från en självrekryterad webbpanel med 2000 deltagare visade att spelandet har minskat under 24 april-3 maj 2020 men en liten grupp  som i högre grad hade spelproblem och alkoholproblem hade ökat sitt spelande.

Man kan enligt undersökningarna dra slutsatsen att pandemin inte har lett till ökade spelproblem men hur många som sökt sig till casinon utan licens där de kan spela obegränsat framgår inte.